Tore Forsberg var chef för Säpos kontraspionage. Foto: Sven Lindwall
Tore Forsberg var chef för Säpos kontraspionage. Foto: Sven Lindwall
Här i Forsbergs trädgård i Enskede grävde han ned de hemliga utskrifterna. Sen dess har ingen sett dem. Foto: Tommy Pedersen
Här i Forsbergs trädgård i Enskede grävde han ned de hemliga utskrifterna. Sen dess har ingen sett dem. Foto: Tommy Pedersen
Olof Palme sköts till döds på Sveavägen 28 februari 1986. Foto: Göran Ärnbäck
Olof Palme sköts till döds på Sveavägen 28 februari 1986. Foto: Göran Ärnbäck

Grävde ner pärmarna om Palme i trädgården

Publicerad

"Källa Erik" blev kodnamnet på den topphemliga och olagliga diplomatbuggningen.

Utskrifterna var så känsliga att Säpos chef för kontraspionaget, Tore Forsberg, grävde ner pärmarna i sin trädgård i Enskede.

Det uppger hans tidigare kollegor på Säpo, Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling.

Nu vet ingen var de mystiska utskrifterna finns.

Expressen har de senaste dagarna avslöjat Palmegruppens nya förhör kring den så kallade diplomatbuggningen.

En politiskt känslig fråga som hemligstämplades av regeringen Ingvar Carlsson och där en tidigare utredare på Säpo bland annat hindrades från att vittna om diplomatbuggningen efter ett beslut av Margot Wallström (s) hösten 1990.

Materialet avslöjades av Expressen den 24 augusti 1989. Säpo hade i hemlighet, och olagligt, avlyssnat den sovjetiske diplomaten och underrättelseofficeren Vladimir Nezjinskij i sin tjänstebostad. Slutsatsen av materialet hos delar av Säpo var att Sovjetunionen känt till mordet på statsmininster Olof Palme i förväg.

En av dem som kom i kontakt med det känsliga buggningsmaterialet av den ryske diplomaten var Tore Forsberg.

Chef för ryssroteln

Forsberg var under många år chef för Säpos kontraspionage, kallad ryssroteln.

Han ledde spaningarna mot de stora spionerna från öst och var bland annat med när storspionen Stig Bergling avslöjades.

Forsberg berättar i sin bok "Spioner och spioner som spionerar på spioner" om den utpekade sovjetiske underrättelseofficeren och diplomaten Vladimir Nezjinskij. Han berättar att Nezjinskij var KGB-officer och kom till Stockholm 1982. Han hade "täckbefattning" som tredje sekreterare vid det sovjetiska konsulatet och ska bland annat ha varit med och bearbetat en svensk präst för att få kunna bygga upp falska identiteter i exempelvis folkbokföringen åt KBG:s hemligaste spioner, illegalisterna.

"Erkände direkt"

I TV4 Nyheterna i januari 1996 berättade Tore Forsberg för första gången öppet om den olagliga Säpobuggningen av Nezjinskij. Han berättade att han "erkände direkt" när Säpos olagliga buggningar kom att granskas i slutet av 1980-talet.

- Jag erkände det här direkt för att jag hade ingenting att skämmas för. Och det ledde till att det avslöjades, berättade Forsberg.

Han ville dock inte kommentera varför flera andra buggningar ledde till åtal mot andra polischefer - medan regeringen stoppade all utredning kring den politiskt känsliga diplomatbuggningen.

- Det kan jag inte kommentera.

- Du måste vända dig till åklagaren. Det var han som var förundersökningsledare och det var han som var med och fattade beslutet.

Bland dem som utredde avlyssningsmaterialet från den sovjetiske diplomatens bostad fanns dåvarande Säpomedarbetarna Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling. Tore Forsberg vände sig till dåvarande Säpochefen Sune Sandström och fick hans godkännande att låta Kegö och Barrling i april 1988 ta del av de sex pärmar som buggningen samlats i genom Tore Forsbergs försorg på Säpo. Dessförinnan hade de funnits på en säker plats - begravda i Forsbergs trädgård i Enskede i södra Stockholm.

- Han berättade det för oss och gjorde tydligt att han inte skämtade. Materialet var ju oerhört känsligt, dels efter att granskningen av Säpo inletts och dels eftersom det hade med relationerna till Sovjet att göra, berättar Walter Kegö.

Grävde ner pärmarna

Forsberg skulle ha grävt ned pärmarna med den olagliga buggningen hösten 1987, i samband med att Carl Lidbom av regeringen utsetts till ordförande för den utredning som skulle granska Säpo.

Forsberg avled 2008. Kvällsposten har varit i kontakt med hustrun, Siv Forsberg Castemark, som varken kan bekräfta eller dementera uppgifterna om de nedgräva handlingarna.

- Jag vet ingenting om det. Det kan han mycket väl ha gjort utan att jag känner till det. Jag hade inte någon insyn i hans arbete på det sättet.

Spårlöst borta

I dag kan ingen svara på var de sex pärmarna med diplomatbuggningen finns.

Redan 1988, ett år före Expressens avslöjande, slutar spåren efter pärmarna med utskrifter översatta av en tolk på uppdrag av Säpo under 1980-talet.

Efter att de ska ha blivit nedgrävda i Forsbergs trädgård hösten 1987 arbetade Kegö och Barrling på Säpo med materialet mellan april och juni 1988, varefter det hämtades upp av en Säpochef. Där slutar spåren.

Anders Björck (M) granskade diplomatbuggningen åt riksdagens konstitutionsutskott (KU) hösten 1989. Uppdraget var att för KU:s räkning granska statsråden roll i diplomatbuggningen efter Expressens avslöjande. Björck berättar i dag att han tillsammans med KU:s dåvarande ordförande Olle Svensson (S) besökte Säpo under fyra timmar och drog denna slutsats:

- Det där hade inget med Palmemordet att göra. Det gällde vanligt spionarbete som Sovjet och deras agenter.

"Kommer inte ihåg"

Ändå kan Björck inte minnas om han ens fick se de omtalade utskrifterna från den olagliga diplomatbuggningen.

- Jag kommer inte ihåg.

Med på Säpobesöket var också Palmeåklagaren Jörgen Almblad, då ställföreträdande chef på Säpo. En tid före sin död i oktober 2014 berättade han för Expressen:

- Jag var med när Anders Björck och Olle Svensson hälsade på hos Säpo. Det var en allmän information om vårt kontraspionage. Om det var uppe någon fråga om eventuell buggning, om rykten kring det, så var det avklarat på fem minuter.

I Expressens granskning har tidigare Säpochefen P-G Näss sagt att han inte kände till buggningen. Ola Boija vid rikskriminalen som fortsatte utredningen av PKK-spåret i Palmegruppen under 1990-talet tillsammans med den nu avlidne kammaråklagaren Per-Erik Larsson - och kunde haft diplomatbuggningen på sitt bord - säger att han inte fått några utskrifter från operationen.

- Vi fick sällan några papper från Säpo utan det var muntliga föredragningar, det var så vi fick informationen. Något nämndes om det, men jag kan inte komma ihåg vad.

Vädjar till regeringen

Nu hoppas tidigare Säpomedarbetarna Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling få berätta vad de vet. De har tidigare på Palme-gruppens initiativ begärt hos regeringen att få hävd sekretess för att få berätta om innehållet i diplomatbuggningen och kopplingarna till Palmemordet.

Lars Näslund
Lars Näslund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag