Skönhetstips och prylar

Allt om inre och yttre hälsa.

Sajten för alla vinnare

Här delas det ut superbonusar.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Storlek på text:
Skriv ut text
Professor Jari Kinaret med ett inplastat grafen-ark. Foto: Peter Widding Professor Jari Kinaret med ett inplastat grafen-ark. Foto: Peter Widding

Grafen gav Sverige guld i forskar-EM

Annons:

Sverige vann EM-guld - i forskning.

Chalmers tekniska högskola i Göteborg tog hem det prestige- och penningtyngda europeiska "flaggskepps"-priset som ledare för ett stort forskningsprojekt om grafen, det supertunna material som väntas revolutionera tekniken i framtiden.

Och i Linköping är framtiden redan här.

Det nya materialet grafen - uttalas "grafén" - har funnits i mindre än tio år och har redan gett sina upptäckare Nobelpriset. Nu ger också EU-kommissionen nära fem miljarder kronor till den europeiska grafenforskningen, som leds av Chalmers i Göteborg.

Upptäckarna tog fram materialet med en hjälp av en bit tejp och en blyertspenna. Men resultatet är av högsta vetenskapliga dignitet.

Grafen är extremt tunt - bara ett atomlager tjockt - och ultralätt, men starkare än stål. Det är böjbart, genomskinligt. Det leder elektricitet och värme oerhört snabbt. Och det kan leda till en teknisk revolution i vårt dagliga liv med böjbara bildskärmar och extremt lätta bilar.

- På samma sätt som plast skapade revolution på 1900-talet kan grafen komma att revolutionera det här århundradet. Det har unika egenskaper. Människans uppfinningsrikedom ger nya tillämpningsområden som vi inte ens kan föreställa oss i dag, säger Jari Kinaret, fysikprofessor vid Chalmers och ledare för projektet.

- Det här är en stor eloge till svensk forskning. Det ger oss långsiktiga ekonomiska möjligheter för forskningen. Och det ger Chalmers synlighet som hjälper oss att rekrytera nya studenter och forskare.

Jari Kinaret ger exempel på en rad områden där grafen kan användas. Böjbar elektronik som pekskärmar på mobiler - "om du tappar mobilen i golvet går den inte sönder lika lätt" - och läsplattor som går att rulla ihop. Avancerade batterier. Lättare och snabbare flygplan och bilar. Integrera elektronik i andra material som kläder. Sensorer för medicinskt och annat bruk.

På längre sikt tror många att grafen kan ge upphov till nya typer av datorer och revolutionerande medicinska tillämpningar som konstgjorda näthinnor.

 

Men första fasen blir troligen sportutrustning där grafen kan ingå i kompositmaterial.

- Det kommer först i sportsammanhang. Den ger starkare och lättare tennisracketar, golf- och ishockeyklubbor. Grafen lär redan finnas i tennisracketar, säger Jari Kinaret.

I hans projekt ingår ett 80-tal medlemmar, både företag och forskningsinstitutioner, från hela EU-området. Sammanlagt räknar man med cirka 900 forskare när projektet är i full gång.

Förutom Chalmers är ytterligare tre svenska forskargrupper inblandade. Vid Umeå universitet är man inriktad på att utveckla nya grafenmaterial för att lagra väte. Vid Karolinska institutet i Stockholm studerar man hälsoeffekterna av grafen. Och vid Linköpings universitet producerar man grafen från kiselkarbid.

Uppdraget från EU-kommissionen är att forskarna ska se till att grafen kan användas industriellt och på så sätt skapa ekonomisk tillväxt och nya jobb i Europa.

Grafen tros ha stora kommersiella möjligheter i framtiden - och i Linköping är man redan på god väg. Materialfysikern Rositsa Yakimova och hennes medarbetare har startat ett företag som tillverkar och säljer grafen.

- Flaggskeppsprojektet betyder mycket för oss. Nu får vi pengar för att skynda på forskningen, för att göra snabbare framsteg, säger Rositsa Yakimova, professor i halvledarmaterial vid Linköpings universitet.

- Vårt främsta mål är att få grafen att börja användas praktiskt. Vi är fokuserade på produktion. Vi startade vårt företag för mer än ett år sedan.

- Vi har tillverkning och försäljning. Vi har bara en anställd hittills som sysslar med marknadsföring och planering, men hoppas kunna anställa fler. Vi är det första företaget i Europa som använder den här tekniken, säger hon.

 

Företaget Graphensic, som hon äger tillsammans med två andra forskare i Linköping, är specialiserat på att framställa grafen av kiselkarbid. Hon berättar att vissa kunder köper grafen för att använda det till experiment i sina laboratorier, andra för att framställa transistorer.

- Det verkar mycket lovande. Universitetet uppmuntrar forskare att också vara entreprenörer, säger Rositsa Yakimova.

Forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov, ryssar verksamma i engelska Manchester, fick Nobelpriset i fysik 2010 för sin upptäckt av grafen. De båda ingår också i det Chalmersledda projektet tillsammans med ytterligare två Nobelpristagare.

"Med blyerts, papper och vanlig tejp. Enklare kunde det knappast vara att ur grafit, sådant som sitter i blyertspennorna, få fram mirakelmaterialet grafen", skriver Kungliga vetenskapsakademin i sin presentation av deras rön.

Geim och Novoselov är kända som okonventionella vetenskapsmän. De skapade en supertejp inspirerad av geckoödlans förmåga att fästa vid de allra slätaste ytorna.

 

Geim väckte stor uppmärksamhet när han fick en groda att sväva fritt i ett magnetfält, ett fantasifullt sätt att visa fysikens principer. För den svävande grodan fick han "Ig-nobelpriset", ett amerikanskt pris som "ska få folk att skratta först och tänka efter sedan". Han är den ende som tilldelats både det skämtsamma och det riktiga Nobelpriset. Geim har också publicerat en vetenskaplig artikel tillsammans med sin hamster, som står angiven som medförfattare!

Men det är inte bara grafen som blir EU:s flaggskepp. Också den europeiska hjärnforskningen får nära fem miljarder kronor i anslag under de kommande tio åren.

Det andra flaggskeppet, "Human Brain Project", är en satsning på hjärnforskning och IT. EU hoppas att forskningen ska leda till både bättre framtida datorer och till bättre förståelse av psykiska sjukdomar som depression och schizofreni samt av neurologiska sjukdomar som alzheimer och parkinson.

Hjärnprojektet leds från Schweiz, men professor Sten Grillner i Stockholm sitter med i ledningsgruppen.

- Jättekul, det här blir ett enormt lyft för forskning om nervsystemet. Särskilt för den datorbaserade forskningen, säger Sten Grillner, professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet.

- Hjärnan är den mest komplicerade strukturen. Den studeras av lingvister, psykologer, neurofysiologer, neurobiologer och andra specialister. Vi behöver knyta ihop kunskapen för att förstå hjärnan.

- Det här anslaget gör det möjligt att skapa effektiva databaser så att vi kan samla all information.

- Det är mycket kostnadskrävande, säger han.

Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
Annons:
Senaste nytt
NÖJE
Annons:
SPORT
BLOGG
MITT KÖK
Annons:
MITT KÖK
ALLT OM BILAR
Annons:
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
Annons:
Annons:
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader