Giganternas kamp på internet tar nu svensk hjälp för att spetsa sina tjänster. När Facebook i förra veckan presenterade nyheter i det sociala nätverket var Spotifys grundare Daniel Ek den första att bjudas upp på scen för att berätta hur den svenska musiktjänsten ska göra Facebook mer attraktivt.
På Kungsbron i Stockholm fin­slipas nu det som ska bli missilen i Googles motangrepp - videochatten Hangout där upp till tio personer kan videochatta gratis inom ramen för sökjättens sociala nätverk Google+.
Expressen har besökt det mytomspunna högkvarteret och träffat Serge Lachapelle som är produktchef för tekniken bakom Googles videochatt.
På Kungsbron leder han ett team med 60 ingenjörer som har ansvar för att tekniken bakom Hangout ska slå världen med häpnad efter att Google+ i förra veckan gick från att vara en stängd tjänst till att vara öppet för alla.
- Det är fantastiskt att vi har ingenjörer här som är med i den globala utvecklingen av Hangout som är extremt viktigt för Google+, säger Googles Sverigechef Stina Honkamaa.
Serge Lachapelle är också berättelsen om en svensk entreprenör. Han och
några andra kompisar från Luleå tekniska universitet startade videokonferensföretaget Marratech, fick med Sjätte AP-fonden som ägare och lyckades utveckla en världsunik teknik som Google köpte för 100 miljoner kronor. Serge Lachapelle följde med i köpet tillsammans med programvaran men i dag är det främst han och de andra gamla kollegornas kunskap som finns kvar inom Google.
På vägen mot den perfekta videochatten har Google köpt upp ytterligare ett svensk/amerikanskt bolag - Global IP Solution. Google betalade en halv miljard för att komma över tekniken och flera av företagets toppingenjörer följde med till Kungsbron och Serge Lacha­pelles utvecklingsavdelning.

Google har satt tuffa krav på de svenska ingenjörerna:
Tio personer ska kunna vara med i videosamtalet på Hangout och ett obegränsat antal ska kunna lyssna. Eftersom Hangout också ska vara gratis ställer det enorma krav på att klara av dataöverföringarna.
Tekniken ska fungera på en vanlig dator med en vanlig webbläsare och i mobilen. Dataöverföringen ska vara starkt krypterad för att företag ska kunna använda den även för hemliga möten.
Bildkvaliteten ska motsvara europeiskt tv-kvalitet, ljudet ska vara befriat från eko och fördröjningen ska ner på så låg nivå att tio personer ska kunna spela musik utan att det hörs att de sitter på olika håll i världen. Om en användare sitter på en dålig internetuppkoppling ska bra ljudkvalitet prioriteras före bilden.
Serge Lachapelle är nöjd med det som nu lanseras. Ingen annan konkurrent har nu en likadan videochatt gratis. Skype tar betalt för sin gruppvideochatt.
- Jag var med på ett möte via mobilen när jag satt på Roslagsbanan för några dagar sen och det funkade bra, säger Lachapelle.

Inför lanseringen av Hangout var ingenjörerna i Stockholm spända på hur tjänsten skulle användas. Ingen visste säkert. Traditionella videokonferenser på företag som i dag kostar skjortan hos Telia och andra fanns givetvis med i kalkylen när Google gjorde en gratisversion, men uppfinningsrikedomen har visat sig vara större än så, att döma av de videor som i efterhand läggs upp på Youtube.
- Vi tittar på Youtube varje dag och utnyttjar att folk är så kreativa när vi utvecklar tjänsten vidare, säger Serge Lachapelle.
En oväntad händelse var när ett gäng musiker och en sångerska samlades för en Hangout nyligen. Musikerna spelade, tjejen sjöng och det l ä t helt okej.
- Det väckte en tanke åt oss att vi kanske ska ha en speciell musikknapp så att musikerna ger ljudet extra hög prioritet, säger Serge Lachapelle.
Han har också sett kockar som bjudit in till matlagningsskolor och tagit betalt för det, nyhetsprogram som byggts med intervjupersoner i Hangout och en dokusåpa som hittills pågått i 40 dagar där deltagarna i Hangouten nu flyttat ned i källaren.

Hangout är inte ensamt om att vara svenskutvecklat på Google. Hans Rosling, professor vid Karolinska institutet och världskänd föreläsare om global hälsa, ligger bakom en annan del av Googles utveckling. Han har bland annat gjort programserien "Joy of stats" för BBC:s räkning där han med hjälp av unik statistik och bubbel­grafik visar hur världen har utvecklats de senaste.
Roslings resa mot stjärnorna började i stiftelsen Gapminder som han startade på Karolinska institutet. Enorma mängder har samlats in från källor som FN och Världsbanken och Roslings mål var att presentera statistiken som en väderpresentation. Men utvecklingen var dyr och för fem år sen tvingades Hans Rosling själv ställa upp med en garanti på en halv miljon kronor för att garantera Gapminders överlevnad.
Då kom Google och köpte Gapminders programvara för drygt 20 miljoner kronor, visar års ­ redovisningar från stiftelsen. Roslings son, svärdotter och tre andra utvecklare följde med i köpet och de fick jobb på Googles högkvarter i Mountain View i Kalifornien.
- Gapminder hade en ledstjärna - "för en faktabaserad världsbild" - som handlade om att det finns fullt med jättebra offentlig statistik men det går inte att hitta den och det går inte att begripa den. Så Gapminder höll på med att göra data begriplig, förklarar mjukvaruingenjören Henrik Lindahl som också följde med i köpet.
- Google blev intresserade och för Gapminders del blev det en jättechans att skala upp eftersom Google har resurser. Google är också en tung aktör som gör att FN eller Världsbanken eller Eurostat är villiga att lämna ut sin data eftersom den plötsligt kan exponeras för en mycket större publik.

Henrik Lindahl och ytterligare en ingenjör har nu flyttat hem till Stockholm för att utveckla tjänsten Google Data Explorer men familjen Rosling har nu återförenats i stiftelsen Gapminder som precis som alla andra har tillgång till programvaran. Den innehåller nu mängder med statistik, och för svensk del går det bland annat att se hur statsskuld, arbetslöshet, bredbandsutbyggnad, etc har utvecklats i relation till andra länder.
Googlekontoret i Stockholm har nu växt till 100 anställda med allt från säljare till ingenjörer från ett dussin olika länder. En stor del av förklaringen är att Googles spaning efter nya uppköps­objekt har resulterat i att tre av 14 köp i Europa, Mellanöstern och Afrika under de senaste tio åren har varit svenska.
Hangout på Google+ och Google Data Explorer bokförs just nu på Googles förlustkonto. Snart lanseras också Google transit i Sverige, en gratistjänst där alla svenska tidtabeller för kollektivtrafik ska integrera s i Googles kartor.
På samma sätt var Youtube länge en förlustaffär för Google, men nu har reklamköparna hittat dit och till och med Sverige har fått ett eget Youtubeteam med säljare och partnerutvecklare.

Sverigechefen Stina Honkamaa har inga problem att få ihop affärslogiken i gratisprodukterna.
- Användarna är de som sporrar oss allra mest. Vi vet att de är bara ett klick bort från att byta sökmotor eftersom internet är så extremt konkurrens­utsatt. Det viktigaste för Google är sökmotorn. Nästan 90 procent av våra intäkter kommer från sök. Vi har väldigt många gratisprodukter och så tjänar vi pengarna på söket.
Stina Honkamaa berättar att bara under det senaste året har sökannonseringen växt med 20-30 procent i Sverige enligt siffror från IRM. På Google.se har man 25-30 miljoner googlingar om dagen.
- Och det är det som många annonsörer tittar på eftersom de ser att efterfrågan på deras produkter ökar. De ser att fler letar efter barnkläder på nätet och det innebär att annonsörerna måste synas där ännu mer, säger Googles Sverigechef Stina Honkamaa.