Var går gränsen? Hur mycket större, snabbare och starkare kan människan bli? Usain Bolts världsrekord på 100 och 200 meter väcker både beundran och frågor. Om Bolt - och om idrottens framtid. Få idrottsmästerskap får upp en sådan spännvidd bland utövarna som ett VM i friidrott. Det handlar om hårt specialiserade ut-övare - från korta, tunna män som springer maraton till långa, kraftigt byggda kvinnor som stöter kula. Friidrottarnas utveckling de senaste 50 åren är darwinism i dess renaste form: Evolutionen snabbspolad. Mellan 1920 och 1980 ökade genom-snittsvikten för människan med cirka fem kilo. Under samma period ökade världseliten i kulstötning vikten med betydligt mer - från 86 till 125 kilo. Usain Bolts kropp är som skapad för att springa fort: Explosiva lårmuskler, stabil bål, rejäl rumpa, långa underben och starka vader samt långa armar som ger kraftfulla pendelrörelser. Dessutom är han 195 centimeter lång - en skillnad mot många andra sprintstjärnor, med mer kompakt kroppsbyggnad. Men jamaicanen lyckas förena en fantastisk steglängd - 2,5 meter - med alla andra krav som grenen ställer. Usain Bolt är en unik kombination av träning, vilja och - rätt gener. 

När Daniella Casuscelli, 14, gjorde bra ifrån sig på skolans friidrottsmästerskap öppnade hennes pappa genast plånboken. Men inte för att köpa löparskor eller betala medlemsavgiften till den lokala friidrotts-klubben. Peter Casuscelli beställde i stället ett gentest från företaget Genetic Technologies för 110 australiska dollar. Han ville veta om en satsning på löpning skulle vara värd besväret. En bomullspinne med DNA från Daniellas mun skickades till labbet i Melbourne och efter en tids spänd väntan kom svaret med posten.
- Det bekräftade att hon passade för sprintlöpning och kraftsporter. Testresultatet har verkligen gett henne motivation. Daniella lägger nu mindre tid på dansen och ska satsa på att få mer professionell sprintträning, säger Peter Casuscelli till Sydney Morning Herald. 

Antidopingbyrån Wada anser att gentester av ungdomar är etiskt tveksam, men får svårt att förbjuda metoden.
- Vi kan ännu inte peka ut en framtida olympisk mästare med hjälp av gentester, men det är inte långt borta, säger Alun Williams, genforskare vid universitetet i Manchester. Försök att identifiera framtidens stjärnor är i sig inget nytt. Tidigare har totalitära stater som DDR och Kina gått betydligt längre när man valt ut vilka barn som skulle ges specialträning. Kinesiska myndigheter har gått så långt som att uppmana idrotts-stjärnor att gifta sig och skaffa barn tillsammans. Den 229 centimeter långe Yao Ming, en av världens bästa basketspelare, är resultatet av den strategin.  Men även i Sverige letar idrottstränare efter barn med rätt förutsättningar. När baskettränaren Johan Zetterlind upptäckte att många tidigare elitspelare i Uppsala hade fått söner ungefär samtidigt bestämde han sig för att samla dem i en träningsgrupp. Då var pojkarna fyra år gamla. Nu, 16 fyllda, har de vunnit allt som går att vinna i Sverige. Det har varit en tajt grupp sedan starten, där inga nykomlingar släppts in - med ett fåtal undantag: Pojkar med potential att bli två meter eller längre.
- Om jag ser en riktigt lång kille frågar jag alltid vad han gör på fritiden och om han har lust att testa basket, säger Johan Zetterlind. De behöver inte vara långa, förresten. Jag brukar titta på fötterna, eftersom de växer först. Har killen väldigt stora fötter kan man räkna med att han blir lång. 
I framtiden kanske urvalet görs i ett tidigare skede, innan barnet är fött.  Genteknologi väcker ofta starka reaktioner. På gott och ont talar man om "den designade människan", en produkt av vetenskapliga landvinningar som bland annat gör det möjligt att välja bort embryon som bär på anlag för vissa sjukdomar. Kritikerna befarar en framtid där man inte bara väljer bort "defekta" embryon, utan också försöker skapa "perfekta" barn. I förlängningen: Perfekta idrottsutövare. 

Inom idrotten har forskarna länge varnat för gendoping, vilket skulle ge en enorm resultatutveckling och vara näst intill omöjligt att upptäcka. Men än så länge finns inga kända fall, enligt Arne Ljungqvist, vice ordförande i Wada.
- Det finns inga belägg för att det förkommer. Jag hoppas att folk förstått att det är livsfarligt. När man inympar ett genetiskt material med ett visst syfte kan man få en kaskad av fenomen, säger Ljungqvist.
Vad kan hända, konkret?
- Det fanns ett uppmärksammat fall för ett par år sedan, en grupp människor med en gentisk abnormitet som innebar att de hade dåligt immunförsvar. Då behandlade man det med gen-terapi - och så fick man dödsfall. De fick leukemi, blodcancer.
Kutte Jönsson, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, tror däremot att genmanipulation redan förekommer bland elitidrottare.
- Arne Ljungqvist och Wada har ett intresse av att upprätthålla bilden av att idrotten är ren. Men hur många är egentligen rena, enligt deras definition? Jag tror inte det är någon. Om ingen åker dit säger de att det är ett "rent mästerskap". Men Wadas dopingtester har visat sig vara ganska bristfälliga.
Kutte Jönsson menar att idrotten hela tiden strävat efter "det rena och naturliga". Men gränsen för vad som anses naturligt har hela tiden flyttats framåt. Enligt den logiken skulle vissa dopingmetoder, som i dag är förbjudna, vara tillåtna om 20 år.  

På Antiken sågs det som fusk om man tränade, konstaterar Jönsson. I dag förväntas man inte bara träna, utan också ta vissa medel som tidigare ifrågasatts. Manipulation av kroppen har blivit en del av elitidrottens själ. Sedan är frågan om hur omfattande manipulationen är, och med vilka medel. Uppmärksamheten kring Caster Semenya, VM-guldmedaljören på damernas 800 meter, ser Kutte Jönsson som ett annat exempel på idrottens strävan efter "det naturliga".
- Det blir ju fullständig panik. Man undrar: Vem är det här - man eller kvinna? Dels kränker man Caster Semenya, dels kränker man alla som har en vag könsidentitet. De kanske tänker att det skulle göra oss oroliga och stressade om idrotten blev allt för mycket queer.
I den mån VM-kungen Usain Bolts resultat debatteras handlar det om rykten och antydningar. Dessa får extra fart av Bolts sam-arbete med Glen Mills. Tränaren har andra adepter som sen tidigare är under utredning, misstänkta för doping. Är Usain Bolt möjligen för perfekt för att vara sann? Amerikanen Carl Lewis, 1980-talets stora friidrottsstjärna, befarar det. Med tanke på alla dopingfall bland sprinterlöpare är det naturligt att vara misstänksam mot Bolt, resonerar Lewis. En sak är säker: Utvecklingen kommer att fortsätta, idrotten blir inte mindre extrem än vad den är i dag. Jakten på den perfekta idrotts- kroppen fortsätter.
- Däremot kommer vår syn på dessa kroppar att förändras, säger Kutte Jönsson. Det vi i dag ser som extremt kommer att bli det normala. Om 20 år kanske alla åtta löparna i ett finalfält ser ut som Usain Bolt. 

Källor: Dagens Nyheter 20/8 2009, Svenska Dagbladet 17/8 2009, Expressen 20/8 2008, Dagens Nyheter 1/8 2008, Sydney Morning Herald 10/5 2008, Journal of Sports Sciences 25/2007, Universitetet i Bath 3/8 2007: pressmedelande om genforskning och idrott, New York Times 27/9 2007, Sydsvenskan 29/5 2006, Svenska Dagbladet 17/8 2004.