Det är i början av september.
Nätterna blir allt kyligare, kvällarna mörka. Grönskan gulnar sakta. Semestrarna är slut, skolorna har börjat igen efter sommarlovet och folk är tillbaka, solbrända och utvilade, bakom skrivbord och på arbetsplatser.
Det är då de första larmen kommer.
Sjukdomen sprider sig blixtsnabbt.
Plötsligt börjar mängder med svenskar att känna sig krassliga. Ungarna kommer hem från skolor och dagis med förskräcklig hosta och feber. Arbetsplatserna avbefolkats, och man tvingas hyra in extrapersonal när allt fler stannar hemma i sängen.
På landets vårdcentraler är det rusning efter vaccinet mot smittan, samtidigt som paniken växer: hjälp, hur kan vi skydda oss?
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanar redan företag och kommuner att planera inför pandemin. Det gäller speciellt så kallad samhällsviktig verksamhet. Sjukvård, barnomsorg, sophämtning, livsmedelstransport, elförsörjning och persontrafik är extra känsliga områden.
- Det är viktigt att titta över sin verksamhet, se på vad som är viktigt att driva, kanske teckna avtal med bemanningsföretag och omfördela resurser, säger Eva Hamberg på MSB.
Flygbolag som SAS är centrala för den viktiga infrastrukturen. Enligt SAS-koncernens presschef Elisabeth Manzi har man redan installerat handdesinfektion på alla flygplan.
I höst kan det bli tal om att ställa in vissa flighter och rutter.
- Det är klart möjliga scenarier. Vi har ingen extrapersonal och måste se över om man kan planera trafiken på något annat sätt, säger hon.
Striderna om vem som ska få tillgång till influensavaccinet först har redan börjat. SAS har begärt från socialstyrelsen att få vaccin tidigare till sina nyckelgrupper - till exempel flygplanstekniker.
- Men vi har inte fått något svar än, säger Elisabeth Manzi.
Även kriminalvården begär förtur till internerna, eftersom det skulle bli väldigt personalkrävande om en dömd brottsling tvingas till sjukhusvård.

Men enligt socialstyrelsens senaste besked kommer ingen att få förtur - inte ens statsminister Fredrik Reinfeldt.
- Nej, han är en vanlig person som alla andra, säger Anna-Lena How, presschef på socialstyrelsen.
Däremot har man beslutat att vårdpersonal ska få vaccinera sig så fort de första doserna anländer till Sverige i september.
Även svårt sjuka och personer med nedsatt immunförsvar kommer att få vaccin i första vändan. För dem kommer vaccinet dessutom att bli gratis.
Sedan kommer allmänheten att vaccineras. I första hand på vårdcentralerna, men i värsta fall kan gympasalar och andra skollokaler få fungera som tillfälliga centraler för massvaccinering, menar Hans Fredlund, smittskyddsläkare i Örebro läns landsting. Ungefär som när skolor används som vallokaler, förklarar han:
- Hur snabbt alla kan vaccineras beror på hur mycket vaccin vi får i första vändan och om de kan leverera som utlovat i slutet på september.

När pandemin bryter ut i Älmhults kommun har pandemiplanen varit klar i över ett år.
Kommunerna som drabbades av stormen Gudrun har dragit lärdom - krisberedskap är en nödvändighet.
- Har man upplevt det som vi upplevde så vet man att man verkligen måste planera för en kris, säger John Fritsch, säkerhetschef.
I Älmhult har man redan noga avvägt vilka områden som ska prioriterats.
Äldreomsorgen måste fungera och personalstyrkan får inte minska. Skola och barnomsorg måste också fungera - men med minskad personal.
Särskilda undervisningslokaler för smittade är ingen främmande tanke.
- Vi har gott om lokaler att disponera, säger John Fritsch.
I höst lönar det sig inte att stänga skolor och barnomsorg för att stoppa smittspridningen. Så skedde i Mexiko i våras.
- Det har ganska liten effekt när smittan väl fått fäste, däremot kan skolor stängas om många blir sjuka. Det hände ibland under Hongkong-influensan. Det var ingen mening att en skola höll öppet om de flesta lärare och elever låg sjuka, säger professor Jan Albert på smittskyddsinstitutet.

I september har ledningen för försäkringskassan har redan väntat på en ökning av den tillfälliga föräldrapenningen till alla som stannar hemma med sina sjuka barn.
På kontoren runt om i landet kan pensionärer komma att tas in som personal för att klara trycket.
- Vi funderar på att locka tillbaka personal som nyligen gått i pension eller slutat, eftersom de har den rätta kompetensen, säger säkerhetschef Berit Sjödin.
Försäkringskassans pandemiplan uppdaterades direkt när de första fallen av svininfluensan rapporterades från Mexiko.
- Vi kommer att få prioritera väldigt hårt i verksamheten och se över hur många som är sjuka från dag till dag, säger Berit Sjödin.

I takt med att skräcken för svininfluensan ökar frodas även lycksökarna. Ett företag riktar in sig speciellt på att sälja pandemi-munskydd till taxichaufförer med det dödssäkra argumentet "Köp virustäta masker nu, när pandemipaniken börjar tar dom slut". På nätet finns flera företag som säljer dyra munskydd och sprejer.
Ett företag påstår i ett pressmeddelande att beställningarna på influensadödande sprej trillar in varje dag. Men företaget, som till vardags levererar hembryggningsapparater och essenser, verkar ha lagt om verksamhetsgren plötsligt:
- Det har jag inte hört talas om, svarar kvinnan som tar emot beställningar.
Något influensadödande sprej med "katjoniska polymerer" känner hon inte till och cheferna kan man inte nå förrän tidigast om några veckor.
Massvaccineringen kommer att bli en dyr affär även för de svenska landstingen. Slutnotan beräknas landa på två- tre miljarder kronor. Eftersom det krävs två doser per person har landstingen beställt 18 miljoner doser.
Den ofantliga ordern har gått till det brittiska företaget Glaxo Smithkline, ett av världens största läkemedelsföretag, som ökade sin försäljning med 15 procent till 6,75 miljarder pund under andra kvartalet 2009, enligt Reuters.
- Vi har beställningar på ungefär 875 miljoner doser till hela världen just nu, säger Jonas Vikman, informationschef på Glaxos Sverigekontor.
I början av september beräknar företaget att kunna köra ut de första leveranserna från sina två fabriker, en i Tyskland och en i Belgien.
- Men det är inget land som kommer att få vaccin före något annat, vi kör ut till alla länder samtidigt, säger Jonas Vikman.
Glaxo har fått kritik för det höga priset på doserna - ett vanligt influensavaccin kostar 35 kronor per dos. Men vaccinet mot svininfluensan kostar nästan dubbelt så mycket - 65 kronor.
- Det är uppenbart att vaccinbolagen tjänar otroligt mycket pengar på detta. Känslan är ju också att det är väldigt stora särintressen som styr här i bakgrunden, sa Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting nyligen i SvD.
- Prisskillnaden beror på att det här vaccinet är modernare och mer komplicerat, och innehåller hjälpsubstans och antigen. Det är som att jämföra mellan cheeseburgare och quarter pounder cheese. Det är två helt olika saker, och det ena är också dyrare, säger Jonas Vikman.
Än har landstingen inte bestämt om patienterna själva ska få betala för att bli vaccinerade.

I början av september kan arbetsstyrkan vara halverad, skolor och förskolor stängda, "stängt på grund av sjukdom"-skyltar dörrar och i skyltfönster.
Fotbollsträningen är inställd, tränaren är sjuk. På gymmet är pass inställda.
På bussar och tåg tittar vi misstänksamt på den som nyser eller hostar. Smittspridningen kan vara som värst.
Människor som känner oro kommer att försöka undvika platser där man kan smittas. Men det faktiska värdet av att till exempel bära munskydd är väldigt begränsat, enligt traumapsykologen Björn Lagerbäck som har specialiserat sig på människor i kris.
Nu hänger ansvaret på myndigheterna.
- Det är oerhört viktigt att samhällets representanter håller fattningen och ger korrekt och konkret information. Myndigheterna måste visa att de har läget under kontroll och säga att oavsett vad som händer nu så kommer vi att ta itu med det. Det gäller att sprida information - men inte ge människor en överdriven rädsla, säger Björn Lagerbäck.
- På familjenivå är det viktigt att mor och far är lugna. Barnen relaterar till sina föräldrar. Är föräldrarna lugna och sakliga så behåller barnet också lugnet.
Nu är det viktigt att känna trygghet, enligt traumapsykologen.
- En existensiell trygghet, alltså att det jag inte kan påverka är det ingen idé att lägga större energi på. Det jag kan påverka - där ska jag vara engagerad. Vi kanske kan vidta vissa åtgärder men influensan är något som vi får leva med, Björn Lagerbäck.