Det började 1971 som ett alternativt samhälle mitt i en europeisk storstad. En grupp ungdomar ockuperade enligt tidens sed övergivna byggnader i centrala Köpenhamn.
Långhåriga hippies drog in med haschpipor och gitarrer i ett nedlagt kasernområde i stadsdelen Christianshavn. De proklamerade "fristaden Christiania" och viftade med sina frihetsflaggor - medan upprörda danska skattebetalare rynkade på näsorna.
Några av dem som gick in i cannabisruset för 40 år sedan har ännu inte kommit ut. Men nu måste de konfrontera den bistra verkligheten.
Efter en mångårig rättslig strid beslutade Högsta domstolen i går att invånarna i Christiania inte har besittningsrätt till sina ockuperade bostäder - trots att många bott där i decennier. Det innebär att danska staten, som äger hus och mark, har rätt att vräka invånarna. Men det kommer inte att ske omedelbart, om alls, för myndigheterna lovar en övergångslösning.
Köpenhamns nya operahus kan bli stilbildande om
byggarnas planer för Christiania blir verklighet. Då kommer det mesta av dagens bebyggelse i fristaden få ge plats åt supermoderna, och dyra, bostäder. Foto: Lars Schmidt
- Många i Danmark sörjer om Christiania försvinner. De är stolta över att det finns en sån fristad i landet. Samtidigt har vänner av ordning i alla år protesterat mot att invånarna lever utanför samhället och inte betalar avgifter, säger Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid danska Roskilde universitet.
- Det är av stort symboliskt värde för danskt frisinne att man tillåter en alternativ livsform, att man inte krossade den redan från början.
- Från början var det en social experimentverkstad för människor som ville leva i kollektiv. Sedan blev det mycket knark och hasch och kriminalitet. I dag bor många udda existenser i Christiania, säger Dencik.
Christiania har cirka 750 invånare, bland dem 130 barn. Många bor i gamla kasernbyggnader som de inrett till bostäder, andra har byggt sina egna hem. En del psykedeliska, andra små stugor med täppor. Utan byggnormer, utan tillstånd.
Christianiterna vägrar betala för el och vatten. De betalar inte heller någon hyra till staten. Men varje vuxen bidrar med 1 900 danska kronor i månaden till kollektivet för bostad, renhållning, dagis och annat.
Det finns 325 hus på det 32 hektar stora området som ligger vid vattnet. Det har redan utarbetats långtgående planer på att bygga bostäder, som med största sannolikhet kommer att hamna i de högre prisklasserna.
- Först bodde en hel del arkitekter, socialarbetare och andra starka grupper i Christiania. Sedan blev det en fristad för många som inte passar in i samhället, som annars skulle ha hamnat i fängelse eller omhändertagits på institutioner. De klarade sig där till glädje för sig själva och utan att belasta samhället, säger Lars Dencik.
- Befolkningen i dag är en blandning av gamla hippies och människor i utanförskap, särlingar och folk som håller sig undan. Men det finns rester av de starka, talföra grupperna.
- Den organiserade vänstern gillade aldrig Christiania. Det var ett anarkistiskt projekt. Grönavågare, utflippad vänster, säger Dencik.
Christiania blev tidigt en turistattraktion. Främst ungdomar från hela världen kom dit för att pröva på den kollektiva livsstilen, många attraherades av den fria knarkhandeln. På gatan Pusher street såldes cannabis helt öppet, gatan var ett försäljningscenter för hela Skandinavien.
Den kriminella verksamheten kontrollerades av olika mc-gäng, det förekom våldsamheter mellan olika grupper. 2004 beslutade myndigheterna att rensa Pusher street. Knarkhandeln försvann därifrån - men spreds i stället över hela Köpenhamn.
Så länge verksamheten var begränsad till Christiania hade polisen någorlunda kontroll. Men nu startade i stället en period av blodiga uppgörelser mellan gäng som slogs om marknadsandelar.
Myndigheterna och Christiania har legat i fejd redan från första början. Stat och kommun har gjort en rad försök att bli av med "den befriade zonen" mitt i huvudstaden. Rättstvisterna har varit långa och invecklade, men christianiterna har alltid vunnit eller lyckats förhala. Fram till nu.
Redan 1975 beslutade det danska parlamentet, folketinget, att Christiania skulle utrymmas senast den 1 april 1976. Men en opinionsundersökning visade att mer än 50 procent av danskarna stödde fristadens existens.
En jättedemonstration på Rådhusplatsen till stöd för Christiania fick folketinget att dra tillbaka sitt beslut. 1982 beslutade folketinget att Christiania får fortleva tills vidare.
2004 bestämde regeringen att förhållandena i det omstridda området skulle "normaliseras. Man drog upp planer för bostadsbyggande för att fler människor skulle kunna flytta in där. Invånarna accepterade delar av planen, men förkastade andra. Förhandlingar både i och utanför domstol följde.
De fyllde rättssalen och hundratals väntade utanför.
- Kampen fortsätter, de kan inte slå ihjäl oss! ropade besvikna invånare efter domslutet.
Jörgen Koch, som bott i fristaden i 30 år, bar en skylt med texten "Domedagen är här".
- Då får vi gå till högre instans. Kanske till (människorättsdomstolen i) Strasbourg, säger han till Köpenhamnstidningen Politiken.
Danska medier rapporterar stark kampvilja hos Christianias invånare.
- Vi kämpar vidare för det vi tror på och den gemenskap som är viktig, säger Allan Börneeng som har bott i området i 20 år till EkstraBladet.
- Vi har varit här i 40 år och vi stannar. Jag ska kämpa till den dag de kommer och river mitt lilla slott, säger Tanja Björn Zabell till samma tidning.
Hon berättar att hennes "slott" är åtta kvadratmeter stort utan vatten och toalett. Hon ska nu höra med fristadens kontaktgrupp och advokat om nästa steg.
- Jag hoppas vi får stanna och att det inte blir bråk. Det kan mycket väl bli några kompromisser, säger hon.
Också myndigheterna verkar inställda på ett avtal som ger invånarna möjlighet att bevara områdets särprägel. Men de kräver att christianiterna ska acceptera ett förslag från 2007 som de tidigare avvisat.
Finansminister Claus Hjort Frederiksen ställer ultimatum: Invånarna måste tacka ja till det gamla avtalet eller köpa sina hus av staten.
Andra politiker kräver att invånarna måste röja upp i kriminaliteten och följa lagen.
- Vi önskar bara lag och ordning. Annars får christianiterna inrätta sig som de vill, säger regeringspartiet De Konservatives Christiania-talesman Mike Legarth till nyhetsbyrån Ritzau.
Den danska motsvarigheten till byggnadsstyrelsen lovar att inte sätta in bulldozers mot Christiania. Så av allt att döma kan invånarna bo kvar i området. Men de lär få finna sig i att det byggs nya hus och att kapitalstarka personer flyttar in i de nya ägarlägenheterna med sjöutsikt.
Efter HD:s beslut att de inte har besittningsrätt till sina hem blir det svårt för christianiterna att övertygande hävda att de bor i en "fristad".
Men de får redan oväntat stöd. Turistbranschen varnar myndigheterna för att ge sig på den viktiga turistattraktionen Christiania. Sedan man rensat upp i knarkhandeln besöker mer än en miljon turister platsen varje år och det är en stor inkomstkälla för Köpenhamn.
- Christiania är bärande för Köpenhamns varumärke som en cool, tolerant och lugn stad. Det är helt unikt att vi har Christiania, säger Peter Römer Hansen, utvecklingsdirektör på Wonderful Copenhagen, till Politiken.
- Om Christiania blir en normal plats blir det ju likgiltigt. Det har en mycket stark identitet och det är vad folk vill ha. Om normaliseringen körs fullt ut blir Köpenhamn en tråkigare stad, säger Peter Römer Hansen.
