Det finns 250 000 snöskotrar i landet och nära 10 000 nya säljs varje år. Skoteråkande är en verklig folkrörelse - men problemet är att själva rörelsen blir snabbare och snabbare.
Hastighetsbegränsningen är visserligen 70 km/tim, men nya skotrar kan komma upp i 200. I händerna på oförsiktiga och/eller onyktra förare kan därför detta vildmarkens praktiska fortskaffningsmedel bli en veritabel dödsmaskin.
I genomsnitt förolyckas tolv snöskoteråkare varje år medan ett 100-tal skadas. Alkoholen är den främsta faktorn bakom de svåra olyckorna, även om både skoterorganisationer och myndigheter säger att medvetenheten ökar, att allt färre sätter sig berusade bakom styret.
- Alkohol ligger bakom en avgörande del av dödsolyckorna. I 67 procent av dödsfallen är onyktra förare inblandade, säger Per-Olof Bylund, forskare i olycksanalysgruppen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
- Bransch och myndigheter jobbar med det här problemet, det pågår en stor diskussion om alkohol. Men många kan vara alkoholberoende och svåra att nå med information.
- Dödsfallsundersökningar visar att de svåra olyckorna sker vid korta oplanerade turer på landet. Inte när man är ute på touring med familjen, säger han.

Hittills i år har fyra människor omkommit i snöskoterolyckor. Antalet döda varje år varierar, även om det märks en förbättring under senare tid. Åtta döda under 2010 är den lägsta siffran sedan Sveriges snöskoterägares riksförbund (Snofed) började föra statistik. Så här ser dödssiffrorna ut under de senaste fem åren, enligt Snofed:
2010: 8 döda
2009: 10
2008: 18
2007: 14
2006: 11
Den här månaden har hittills två människor dödats och 19 skadats i 21 olyckor.
- Det har varit relativt bra än så länge i år. Men den värsta tiden är inte över. Det brukar vara runt påsk, säger Peter Granåsen, ordförande i Snofed, en rikstäckande organisation med cirka 130 snöskoterklubbar som medlemmar.
- Jag har en känsla av att folk kör nyktrare i dag. Men det är viktigt att polisen gör kontroller. Polisen måste vara synlig och stå ute mera. Men vi hade en stor razzia här i Timrå i helgen, säger han.
Den nykterhetskollen höll på att sluta illa för närpolischefen Peter Wikberg i Timrå. Tio poliser och två polisskotrar var på plats vid den lokala skoterleden.
- En snöskoterförare tog sats och körde rakt emot mig. Jag var tvungen att hoppa undan, säger Wikberg till Expressens Tommy Schönstedt.
Mannen som nästan körde på Peter Wikberg kom undan.
- Vi fick tag på hans kompis som kom efter honom. Han hade 0,82 promille alkohol i blodet, säger Wikberg.

Jan Lindgren på trafikverket är samordnare i Nationella snöskoterrådet där tio myndigheter och organisationer är representerade. Han säger att rådet arbetar mycket med säkerhetsfrågor i allmänhet och alkoholfrågan i synnerhet.
- Alkohol är en viktig faktor, men i fjol och i år är den betydligt mindre. Ungdomar tycker inte att det är okej att köra onykter, det är mest män i 40-50-årsåldern och äldre som gör det. Det är en generationsfråga, det känns hoppfullt, säger Lindgren.
- Det har varit större tolerans för alkohol tidigare. Man sitter i stugan och ska hem. Då tar man inte bilen utan skotern.
- Vi jobbar mycket med information om trafiksäkerhet och alkohol. Vi testar alkolås på skotrar. Vi försöker få med polisen, men det är inte så lätt att övervaka, säger han.
De värsta olycksmånaderna brukar vara februari, mars och april. Då blir det ljusare och fler som är ute och åker
Senaste dödsolyckan ägde rum den 6 mars. Då körde en 39-årig man mot en iskant, kastades av och slog i isen. Det skedde vid Hemsön i Härnösands skärgård.
Tre dagar tidigare hittades en 60-årig man död nära 300 meter från ett dike där han kört fast med sin skoter. Han omkom på skoterleden mellan Budbyn och Åkerbäck utanför Umeå. Men polisen utesluter inte att sjukdom kan ligga bakom det dödsfallet.
- Sänkta farter är den viktigaste lösningen. En skoter kommer enkelt upp i 160-200 km/tim. Många olyckor sker genom att man kör in i träd. Det är ofta väldig fart på sjöisar. Man slår emot isflak som står upp, många drunknar, säger Per-Olof Wikberg på Naturvårdsverket som är samordnare i Fjällsäkerhetsrådet.
- De som omkommer är tyvärr ofta berusade. Men andelen minskar. Den generation som växer upp kör inte berusade, säger han.
Wikberg är just nu i Kanada på ett seminarium om lavinolyckor, som är ett stort problem i Nordamerika och också ökar i de svenska fjällen.
- Frågan om lavinsäkerhet är oroande. Vi har haft några lavinolyckor här. Moderna skotrar går att köra allt längre upp på fjällen, säger Jan Lindgren i Nationella snöskoterrådet.
- Det finns en skillnad mellan skid-åkare och skoteråkare. Skidåkarna är mer medvetna om lavinfaran. Man måste veta vad man gör och ha säkerhetsutrustning, säger han.
Också Peter Granåsen i Snofed är orolig för laviner.
- Åkarna måste ha respekt för fjällsluttningar. Det är lätt att utlösa lavin med en skoter, det räcker med 25 graders lutning, säger han.

Alla i branschen talar om vikten av utbildning, säkerhetsmedvetande och respekt för naturen. I dag krävs speciellt förarbevis - som kan återkallas - för att köra snöskoter. Men alla som har ett vanligt bilkörkort utfärdat före 2000 är behöriga att ge sig ut på skoter i fjällen utan speciella förkunskaper.
- Det är viktigt att folk respekterar isar. Man kommer ut ganska långt och kör fort. Det är av yttersta vikt att man kör två tillsammans och håller ordentligt avstånd, så den som kommer efter kan stanna och hjälpa om isen brister, säger Granåsen.
- Man ska ha med sig isdubbar, räddningslina och en lina med boj för att kunna bärga skotern.
- En åkare ska inte ge sig i väg ensam. Det kan behövas två för att vända en tung skoter, och ha koll på vädret, det kan slå om fort, säger han.
Experterna talar om vikten av att ha skydd. Hjälm förstås, men det har redan 95 procent av alla åkare. Skydd för knä, rygg, armbåge. Förstärkta handskar. Skydd för revbenen om man kastas mot styret.
- Ungdomar har andra färdigheter och skydd än äldre. De tar med sig skydd från andra sporter. Äldre ser snöskotern som ett fordon. Yngre ser det som en extremsport, säger Pär Persson, utbildningshandläggare på Snofed.

Ett hett ämne i snöskotervärlden är frågan om skoterleder. De flesta sköts ideellt av skoterklubbar som har svårt att finansiera underhållet. Andra sköts av kommuner. Ett tredje, relativt nytt alternativ är betalleder där man
måste betala en avgift för att få köra.
Det diskuteras också att införa en avgift eller skatt på snöskotrar. En sådan skulle kunna finansiera lederna.
Gunnar Sandberg, riksdagsman (S) från Jämtland, tycker att högfjället är rena djungeln när det gäller snöskotrar. Han har motionerat om att regeringen ska införa en "nationell strategi" på detta område. I dag finns en rad intressenter - skoterklubbar, kommuner, länsstyrelser, privata skogsägare och andra - och det är oklart vem som egentligen har ansvaret.
- Jag vill ha ordning i kaoset. Alla skulle dra nytta av det. Vi måste ha en huvudman. Någon som har övergripande ansvar, säger Sandberg.
- Vi måste hitta ett system att finansiera lederna. Alla skoteråkare är för att ta ut en avgift. Dåliga leder ger sämre säkerhet, man kör utanför leden där man inte får köra.
Sandberg vill ha en utredning som tar fram ett underlag för översyn och ett starkare regelverk.
Det ansvariga statsrådet, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, kommenterar:
- Vi har det Nationella snöskoterrådet där alla berörda parter finns med. De följer upp vad som behöver göras och om det finns behov av lagstiftning.
Snart är det påsk och då ger sig många ovana skoterförare i fjällen. Jan Lindgren på Nationella snöskoterrådet har ett gott råd till dem.
- Det är inte bara att köra rätt ut i vildmarken. Man måste kunna hantera skotern och veta vad man får göra och inte göra. Följ med på en skotersafari om du är ovan, det är ett bra sätt att pröva på, säger han.