Högarna med bygglovsansökningar växte på stadsbyggnadskontoren ute i landet. Tjänstemännen hann inte med.
Man behövde bygglov även för att bygga en liten lekstuga. Det krävdes ordentliga ritningar. Och det kostade pengar. Folk klagade på de omständliga processerna och tröttnade på att vänta - och byggde utan lov.
Planfrågan var framträdande i valrörelsen i slutet av 70-talet.
Den borgerliga regeringen trodde på liberalismens idéer och ville förenkla för
folk.
Dessutom fanns ekonomiska aspekter. Regeringen ville stödja husföretagen som stod inför konkurs. Med reformen kunde de ställa om produktionen och överleva.
Folkpartiregeringen la fram förenklingspropositionen 1979. Friggeboden var ett av 170 andra förslag. Från den första januari 1980 fick man bygga en bod på tio kvadratmeter utan bygglov.
Birgit Friggebo har blivit känd för eftervärlden av två anledningar.
Vid en diskussion på Folkets hus i Rinkeby 1992 avbröt hon som invandrarminister statsminister Carl Bildt och uppmanade alla att enas kring allsång, "We shall overcome".
Det var strax efter Lasermannens framfart och bänkarna kokade.
Men den främsta anledningen är att hon gav namn till en älskad och hatad byggnad. Friggeboden.
Det var en tjänsteman som kläckte förslaget. De bygglovsfria bodarna skulle kallas "friggebod" efter dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo.
När friggeboden tilläts blev utvecklingen explosionsartad.
- Folk tyckte att de fått en frihet som det var bäst att utnyttja snabbt som ögat innan den togs bort, säger Birgit Friggebo.
Men succén var inte självklar.
Remissutfallet hade varit väldigt negativt.
Landskapsarkitekterna var rädda för att reformen skulle bidra till att förfula landskapet när folk kunde börja bygga skjul i plåt eller plywood hejvilt utan att anlita arkitekter. Byggentreprenörsföreningen drev själv på kampanjen men tyckte att det bara skulle gälla dem själva. De trodde inte att folk skulle kunna hålla ordning på reglerna.
Maj Josefsson, i Lekeryd strax utanför Jönköping, hade länge fantiserat om ett litet hus. När hon läste om friggeboden i lokaltidningen slog hon till. På våren, vid vårdagjämningen, 1980 byggde hon Sveriges första friggebod.
Den bestod av gamla bräder, fönster och spröjsade dörrar och en yngre släkting hjälpe henne med byggandet.
Friggeboden var målad i hennes favoritfärg - turkosblått.
När lagen antogs trodde regeringen att friggebodarna främst skulle användas som förråd. Men allra mest populära blev de som gäststugor.
Etnologen Eva Londos, som dokumenterat friggebodarna för Jönköpings länsmuseum till 20-årsjubileet, såg då trettio olika användningsområden bland de hemmasnickrade bodarna. Bland annat som bastu, katolskt kapell, smedja, badhus och fiskebod.
Birgit Friggebo var imponerad.
- Jag kunde inte i min vildaste fantasi förutse allt som folk skulle använda friggeboden till. Folk har varit otroligt kreativa, säger hon till Expressen.
2008 ändrades plan- och bygglagen så att man fick bygga friggebodar utan bygglov på 15 kvadratmeter i stället för tio.
Men det finns fortfarande regler att rätta sig efter. Boden måste vara ett komplement till ett bostadshus och den får inte stå närmre grannens tomtgräns än 4,5 meter - då krävs deras medgivande.
Man kan ha flera stycken men de får inte vara större än 15 kvadratmeter tillsammans. Och de får vara max tre meter höga.
Om man vill ha eldstad, vatten och avlopp krävs ofta bygglov från kommunen.
På 1980-talet var friggebodarna i hög grad konventionella färdigmonterade trähus.
Ofta hade de en liten förstukvist och påminde om lekstugor. I Norrland var det mer populärt med såna som liknade knuttimmerhus. I Skåne försökte man anpassa dem till de skånska korsvirkeshusen.
Men många byggde dem också efter eget huvud. Det var ju en stor del av tjusningen när man inte behövde bygglov.
Under de 28 första åren hände inte mycket med bodens utseende.
Då var de traditionellt utformade med sadeltak och träpanel.
- De som massproduceras gjordes inte av de stora arkitekterna. Istället var det andra husfabrikanter som började göra mindre förtillverkade bodar.
Byggnadsdetaljerna som fönsterfodret blev stora, klumpiga och alldeles överdimensionerade för små hus. Resultatet var oproportionerligt, säger författaren och frilansjournalisten Eva Wrede som skrivit en bok om friggebodar.
Till 20-årsjubileet och utställningen i Jönköping byggde bland andra Lars Vilks en friggebod.
- Folk brukar beskriva den som en stor brädhög, säger etnologen Eva Londos.
På insidan var det bara en korridor och ett litet tomrum utan tak. På så sätt var yttermåtten egentligen för stora. Så Lars Vilks döpte den till
"Laglydighetens gång" och på vernissagen slog Birgit Friggebo i den sista spiken.
Friggeboden väckte mycket rabalder i kommunen. Men den står fortfarande kvar som en del i museiparken - barnen tycker ju att den är rolig att klättra i.
2010 är friggeboden inte längre en liten redskapsbod. Sedan två år är de större och som ett extra fullvärdigt litet hus.
- Folk försöker få in toalett och kök och kamin. Allt ska finnas. Det är mycket mer påkostat. I takt med att de blir dyrare köper fler och fler färdiga byggsatser eller nyckelfärdiga hus, säger Eva Wrede.
LYXIG BOD. Nu är friggebodarna större, dyrare och lyxigare. Många bodar är ritade av arkitekter. Tommie Karlberg, marknadschef på Jabo som är en av Sverige största tillverkare av friggebodar, håller med.
- När de var tio kvadratmeter ville folk ha billiga bodar och tittade inte så mycket på kvaliteten. Nu är man beredd att lägga ner mer pengar på dem. De flesta isolerar golv, väggar och tak och drar in el. Och då köper de hellre förtillverkade stugor med färdigspikade väggelement.
Förr såg de flesta bodar ut som små lekstugor med sadeltak.
Nu är det funkis med pulpettak, som lutar åt ett håll, som gäller. Ofta har de stora fönsterytor med skjutdörrar i glas som sparar plats.
Och många är ritade av arkitekter.
Den nya generationens friggebodar kommer att vara uppdelade i flera bodar och ytorna runt och mellan husen blir viktigare.
- Till exempel gör man ett hus på fem kvadratmeter till kök, ett på tio för sovdel och mitt emellan dem ett trädäck som blir matsal, säger Eva Wrede.
Friggebod av klassisk modell. Foto: Okänd FotografEftersom man inte behöver tillstånd för att bygga friggeboden finns det inte registrerat hur många som finns. Men för tio år sedan uppskattade man att det fanns en kvarts miljon.
Jabo säljer 10000 lekstugor, friggebodar och småstugor upp till 26 kvadratmeter varje år. Större delen av det är just friggebodar. En del av dem går på export till Norge, som har samma regler som vi. Och till Danmark och Finland där gränsen för bygglovsfria bodar är tio kvadratmeter. För varje år ökar företagets försäljning lite.
Friggeboden är alltså fortfarande populär. Av flera anledningar.
- Vad man får göra i byggväg är annars väldigt reglerat. Det här är en slags frihetsventil i kontrollsamhället. Folk kan göra något utan att be myndigheterna om lov, säger författaren Eva Wrede.
- Folk älskar ju att hålla på att snickra och vara amatörhantverkare. De ägnar hela sommaren åt det, de kan inte bara hålla på att grilla hela semestern. De får en möjlighet att bygga ut sin privata sfär. Och vi lever i ett prylsamhälle. Vi köper på oss mer maskiner för trädgård och hus och sakerna måste vara någonstans, säger etnologen Eva Londos.
Birgit Friggebo är fortfarande stolt över friggeboden som fått hennes namn.
- Det känns otroligt och fantastiskt. Vi politiker är inte vana vid att få beröm. I början var det väldigt många som kom fram på stan och tackade, säger hon.
