När polisen slog till mot den misstänkte Malmöskytten Peter Mangs möttes de av en exemplariskt välstädad lägenhet. Ingen disk i det modernt inredda köket. Sängen var bäddad och vardagsrummet kliniskt rent från damm. I bostaden förvarade Peter Mangs - utom två handeldvapen - även en bild på den österrikiske psykiatern Hans Asperger, efter vilken Aspergers syndrom uppkallats. David Sjöblom, 36, giftmördade en granne. Denne hade dragit ett skämt som Sjöblom tyckte var olämpligt. Han dömdes till sluten rättspsykiatrisk vård.
Peter Mangs beskrivs som tillbakadragen - som har haft svårt att etablera och bibehålla sociala kontakter. Enligt pappan lider sonen av ett "aspergerliknande syndrom" - något han kämpat med under hela sitt liv. Ragnar Nilsson, 22, slog ihjäl sina halvsyskon, 12 och 15 år, och deras pappa med en yxa. Han dömdes till sluten rättspsykiatrisk vård.
- Men han har aldrig velat bli klassificerad av sjukvården, att han lider av Asperger, har pappan berättat i Expressen. Så han har aldrig sökt vård för det. Hans ensamhet har varit fruktansvärd.

Peter Mangs har varit fast övertygad om att han lider av Asperger. Han har via sin hemsida också hjälpt till med att sprida information om handikappet.
Under de långa polisförhören har polisen gått varligt fram till följd av 38-åringens påstådda funktionsnedsättning.
- Jag såg till min glädje att de tar hänsyn till Asperger när de håller förhör, har pappan sagt i Expressen.
Kriminalinspektör Ola Boija på rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp, GMP, var med och tog fram profilen på skytten i Malmö.
Arbetet ledde så småningom fram till gripandet av den 38-årige Peter Mangs.
Ola Boija säger:
- Med personer med så kallade autismspektrumstörningar, som det här handlar om här, är det lämpligt att vara väldigt konkret. I förhör gäller det att ställa korta frågor - och att vara tydlig.

Aspergers syndrom är en form av autism. Man uppskattar att två till fyra av 1000 personer i Sverige har Aspergers. Diagnosen är vanligare hos pojkar och män.
Aspergers är en medfödd skada: hjärnan fungerar på ett lite annorlunda sätt. Ibland är funktionshindret ärftligt.
Det är framför allt inom två områden som det ger svårigheter:
I det sociala samspelet.
Genom att personens beteenden och intressen är begränsade, låsta.
Personer med Aspergers är normalbegåvade - eller mer än så. Men de har problem med att förstå hur andra tänker och svårt för att leva sig in i andra människors känslor och situation:
- En person med Aspergers har ofta ett udda specialintresse, förklarar Niklas Långström, professor i psykiatrisk epidemiologi och chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska universitet.

Risken att begå brott verkar inte vara större än hos den övriga befolkningen, visar den begränsade forskning som finns på området.
- Men när personer med Aspergers i enstaka fall begår allvarliga brott kan dessa te sig udda och till och med bisarra, säger Niklas Långström.

Ragnar Nilsson var 21 år när han begick tre mord i Härnösand i maj i år. Han högg ihjäl sina två halvsyskon - 12 och 15 år - och yxmördade deras pappa.
Under utredningen framkom uppgifter om att han känt sig illa behandlad och kränkt under sin uppväxt.
Fram växte också bilden av en ung man med Asperger.
Vice chefsåklagare Bertil Månsson i Sundsvall ledde utredningen mot Ragnar Nilsson:
- Till följd av hans handikapp tog jag större hänsyn och gick försiktigare fram än i andra utredningar. I en förhörssituation med en person med Asperger gäller det att skapa en god kontakt. Det gäller att kunna mötas, säger han.
Ragnar Nilsson dömdes för de tre morden till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han vårdas nu på regionkliniken i Sundsvall.
- Det var ett solklart fall, det fanns ingen som helst tvekan, och det hade inte med hans Asperger att göra, betonar åklagaren.

Den rättspsykiatriska undersökningen slog fast att Ragnar Nilsson led av Asperger - men också av en allvarlig psykisk störning, både under och efter brottet.
Aspergers syndrom syns inte utanpå, och ofta blir personerna missförstådda; de kan uppfattas som ohyfsade, ouppfostrade, blyga eller udda.
- De är begränsade i det sociala samspelet, säger Niklas Långström, psykiatriker och professor i psykiatrisk epidemiologi. De vill ofta ha kontakt och meningsfulla dialoger med andra, men har svårare för större sociala sammanhang. De kan ha problem med att förstå undertexter och metaforer. En fråga som "Kan du kasta ett öga på detta?" kan tolkas bokstavligt.

Take Knol, 36, var 23 år när han diagnostiserades med Aspergers syndrom.
- Jag hade haft en hel del problem, speciellt i tonåren, då jag inte blev förstådd och även mobbad för att jag inte var och uppträdde som andra i min ålder, säger han.
Han berättar att han ofta kunde agera impulsivt och kläcka ur sig saker som inte var genomtänkta.
- Jag kunde säga: "vad du luktar illa" till någon utan att tänka på att den här personen blev sårad och ledsen. Det har jag lärt mig att hantera bättre, även om jag måste tänka på det.
- När jag blev äldre, i 20-årsåldern, hade jag svårt att klara av att sköta vissa arbeten och behålla anställningar.
Till slut fick han veta vad hans problem bestod i. Nu har han bättre lärt sig att hantera sitt handikapp.
- Men jag vet att det finns många som lider i tysthet, som blir deprimerade och isolerade. Det behövs inte så stora insatser från samhällets sida för att dessa ska få ett bra, meningsfullt liv och ett arbete.
Take Knol har i dag familj och barn. Han driver restaurang och IT-företag, med 24 anställda.
- Det är perfekt för min del eftersom jag har kunnat anpassa arbetsplatsen efter mig själv och inte tvärtom, säger han.

Men just att kunna fungera i en större grupp har han arbetat mycket med:
- Jag har bättre lärt mig att förstå kroppsspråk, samspel, underförstådda saker - vad en person verkligen menar när han eller hon uttrycker sig på ett visst sätt. Men jag blir ofta trött och klarar inte av längre stressperioder. Jag försöker också tänka efter en gång extra innan jag häver ur mig något - vilka konsekvenser det kan få.

Personer med Asperger talar, enligt experterna, utan problem, men ibland lite "stelt". Det kan låta som att de läser högt, eller att de berättar något för en större grupp.
Barn med Aspergers är ofta ojämna i sin utveckling. De kan prestera långt över sin ålder inom ett område, och betydligt sämre inom ett annat. Ofta har de ett särskilt intresse och lär sig "allt" om det. Det kan vara dinosaurier, kartor, datorer.

Aspergers syndrom växer inte bort. Men man kan lära sig att leva med funktionshindret.
Definitionen Aspergers syndrom accepterades internationellt på 1990-talet. Men man tror att många framstående personer i historien haft Aspergers - som vetenskapsmannen Albert Einstein, målaren och grafikern Wassilij Kandinskij och kompositören Erik Satie.

David Sjöblom giftmördade sin granne 1997.
Detta sedan grannen dragit ett skämt i tvättstugan som David uppfattade som olämpligt.
Grannen - en 38-årig fyrabarnspappa, i Norberg i Västmanland - hade, enligt David Sjöblom, gått honom på nerverna för att han ofta tiggde en cigarett. Men han fick definitivt nog av sin granne då han - på skoj - uttryckte att han ville ligga med David Sjöblom flickvän.

I samhällsserien "Ondska" i TV3 2007 berättade dömda mördare om hur diagnosen Aspergers syndrom påverkat dem. En av dem - David Sjöblom - avslöjade då att han lider svårt av sitt handikapp:
- Det känns lite som en parasit som förstör för en inombords, som sabbar för en, berättade han.
Han försökte också förklara mordet på grannen, hur han resonerade:
- Han hade stört mig under väldigt lång tid.
- Jag blev väldigt kränkt.
- Jag funderade på om jag skulle ta pistolen och skjuta honom, men det kunde jag inte göra, för då skulle det bli en mordutredning.
I stället mixade David Sjöblom en dödscocktail på syntetiskt morfin och sprit - som han bjöd grannen på.
David Sjöblom berättade inte om mordet förrän flera år senare - när han dömdes för rånmord av en 77-årig kvinna. Det straffet ändrades senare av hovrätten till grov misshandel.

Den rättspsykiatriska undersökningen slog fast att David Sjöblom lider av Asperger, psykopati och en allvarlig psykisk störning.
I tv-programmet berättade han att han inte kände ånger över det han gjort:
- Jag känner ju för mig själv - inte för någon annan.
David Sjöblom dömdes senare till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Kriminologen Mikael Rying forskar om dödligt våld.
- Att personer som begår dödligt våld har psykiska störningar är väldigt vanligt - det har 80-90 procent av dem som döms. Asperger förekommer också i den här gruppen, men det är inte särskilt vanligt.

Professor Niklas Långström har tittat på riskfaktorer hos personer med autismspektrumtillstånd - merparten Aspergers - som dömts för våldsbrott.
- Riskfaktorerna verkar vara desamma som för personer utan autismspektrumtillstånd. De viktigaste är manligt kön, missbruk och samtidigt psykisk ohälsa.
Niklas Långström understryker att Aspergers knappast kan vara den enda förklaringen till att en person blir kriminell. Men att brotten - när de sker - ofta är udda och bisarra, och därför får stor uppmärksamhet.
- Det som utlöser brottet kan också uppfattas som udda av omgivningen, säger han.
Långström berättar om en ung man med diagnosen Aspergers som dödade sina föräldrar eftersom han inte fick flytta hemifrån.
- Det tyder på dålig social problemlösningsförmåga och fixering vid en oförrätt som kan utmärka personer med Aspergers.
Peter Mangs i Malmö misstänks för att enbart ha skjutit mot personer med invandrarbakgrund.
Marianne Kristiansson, förklarar:
- En del med Asperger är väldigt tvångsmässiga och upprepar samma beteende gång på gång. Ett exempel är en person som är fixerad och fascinerad vid eld. Då kan det bli bekymmersamt, säger hon.
Enligt Marianne Kristiansson har antalet personer med Asperger kopplat till grova brott inte ökat.

Personer som diagnostiseras med Asperger får inte regelmässigt rättspsykiatrisk vård:
- Poängen är inte diagnosen, alltså, utan om man räknas som allvarligt psykiskt störd i juridisk mening. Det finns inget absolut fängelsediagnos, men det gör det egentligen inte om någon diagnos.
Hon fortsätter:
- Rättspyskiatrisk vård eller fängelse grundar sig på den rättspsykiatriska bedömning vi gör. Där är det mängden av besvär som avgör. För att bli dömd till vård krävs väldigt mycket besvär.
- Av de som kommer till oss med de här besvären döms ungefär två tredjedelar till rättspsykiatrisk vård.
- Man ska, understryker Marianne Kristiansson, dömas till det omhändertagande som gör att risken för att begå nya brott minskar. Våra bedömningar baserar sig inte på vem som kan ta hand om någon bäst - våra bedömningar görs utifrån den lagstiftning som finns.