Ibland tvingas Niels Sögaard, vd på Säkert Företag, att spana från buskage. Andra gånger räcker det att sitta i bilen. Foto: Hans Runesson
Ibland tvingas Niels Sögaard, vd på Säkert Företag, att spana från buskage. Andra gånger räcker det att sitta i bilen. Foto: Hans Runesson

Företagen köper egna spanare som gör polisens jobb

Publicerad
Uppdaterad
Polisen räcker inte till, tycker företag som utsätts för brott. I stället anlitar de allt oftare konsulter för att göra privata brottsutredningar.
Säkerhetsföretagen samlar information genom att skugga de misstänkta, maskera sig och dokumentera med dolda gps:er och kameror med stora teleobjektiv.
En del av utredningarna går vidare till polisen. Men eftersom många företag är rädda för dåligt rykte och förlorade pengar om deras problem blir kända väljer de att inte polisanmäla. Och saken sköts internt.
Men det kan innebära problem för rättssäkerheten, anser experterna.
Det var något lurt med mannen som var vice vd och ekonomichef på det stora företaget, tyckte vd:n.
Så hon ringde ett säkerhetsföretag och snart började konsulterna gå igenom papper: Publika register, anställningsavtal, transaktionsloggar, passerkort, reseräkningar, körjournaler, kontokortsutdrag, mobilräkningar och planeringskalendrar.
Då upptäckte de felen. Mannen hade varit på andra platser än han sagt och fått pengar han inte hade rätt till. Och han hade kört bluffakturor som företaget fått betala. Uppgifterna var så graverande att de konfronterade mannen som erkände att det kanske blivit "lite fel".
Han fick välja mellan att säga upp sig själv, sluta omedelbart och betala tillbaka alla pengar eller bli uppsagd och sparkad. Han behövde inte många sekunders betänketid och slutade där och då.

Säkerhetsföretaget
som gjorde utredningen, mot timpenning, var Säkert företag i Malmö. Den gången var deras uppgift att plöja dokument och följa pappersspår.
Andra gånger följer de efter bilar och gående i anonyma hyrbilar. De dokumenterar med kameror och kallar in den misstänktes företagsbil på service och fäster dold gps för att kunna följa den. De sätter upp hemliga sensorer och larm. De gömmer sig i buskar. Och de maskerar sig.
- När man ska spana på den organiserade brottsligheten krävs det att man är en kameleont. Man kan låta skägget växa och låta skjortan lukta svett, säger Niels Sögaard som är vd på Säkert Företag.
Men till skillnad från polisen har de inte befogenheter att göra husrann-sakan eller gripa misstänkta personer.
Säkerhetsföretagen har blivit ett komplement eller en konkurrent till polisen som fler och fler drabbade företag anlitar.
- Företagsledarna tycker inte att de får information från polisen under utredningen och de tycker att det tar för lång tid. Det kan gå två år från anmälan till dom och under tiden måste de ha kvar den misstänkte i företaget.
Men den viktigaste anledningen till att drabbade företag vänder sig till säkerhetsföretagen är att de inte känner sig prioriterade av polisen.
Enligt Niels Sögaard läggs 90 procent av anmälningarna från näringslivet ner.
Dick Malmlund, som är säkerhets-ansvarig på medlemsorganisationen Svensk handel, känner igen sig i den bilden.
- Polisen är bara en registreringsmyndighet i dag, de utreder ingenting, säger han.

Polisinspektör Stig Sandgren, bedrägerisamordnare på Citypolisen i Stockholm, menar att det är en omöjlighet för polisen att hämta in all information själv.
- Om man ringer och säger att man drabbats av förskingring upprättar vi en anmälan. Men man måste själv komplettera för att vi ska kunna driva fallet vidare, säger han.
Malmö Högskola är kund hos ett säkerhetsföretag som de anlitar när de har problem med till exempel datorstölder.
- Vi vet hur ansträngd myndigheten är. Ju bättre material vi kan lämna till polisen ju större är chansen att de får resultat. Men i den ultimata världen hade polisen skött allt, säger Malmö högskolas säkerhetssamordnare Leif Wulff.
Dick Malmlund menar att polisen bara är intresserade av att utreda skuldfrågan - inte att ta rätt på pengarna.
- Jag hade ett ärende där en ekonomichef förskingrat åtta miljoner. När polisen fastställt det var de nöjda. Att hitta pengarna hade väldigt låg prioritet, vilket gjorde att företaget anlitade säkerhetsexperter som bidrog till att de fick tillbaka nästan hälften av pengarna, säger han.
Många företag vill dessutom hålla problemen hemliga eftersom de vill skydda sina varumärken från badwill. Och de vet att en polisanmälan gör saken offentlig.
Dick Malmlund har skött interna utredningar åt ett antal välgörenhets-organisationer i Sverige.
- Om dessa brott hade blivit kända så hade de, precis som Röda Korset med af Donner, förlorat miljoner. Och värdetransportföretagen tappar kunder om det blir känt att vaktarna stjäl pengar, säger han.
Riskerna är höga.
- En renomméskada kan handla om astronomiska belopp. Se bara på BP som tappat hela sitt börsvärde, säger Niels Sögaard.
Av Säkert företags kunder väljer 90 procent av företagen att inte polis-anmäla brotten.
Personalen får sluta och betala tillbaka det de stulit. Men de får inget straff i lagens mening. Och kanske kan de fortsätta sin brottsliga bana på andra företag.
Thomas Bodström (S), ord-förande i justitieutskottet, tycker att det är en oroande utveckling.
- En person kan bli skrämd och utpressad att erkänna. Brott ska polisanmälas. En polisutredning med åklagare och domare är ju objektiv.

Justitieminister Beatrice Ask (M)
tycker också att det är viktigt att brotten polisanmäls.
- Det blir mycket svårare för polisen att prioritera sina resurser om man har en felaktig bild av brottsligheten.
Och hon ser allvarligt på trenden med fler privata brottutredningar.
- Om rättssystemet brister tar folk saken i egna händer. Men vi kan inte ha en privat rättskipning i samhället. Kriminaliteten måste stävjas med blanka vapen. Öppenhet, demokrati och rättsäkerhet.
Säkerhetsföretaget Seccredo finns på flera ställen i landet och jobbar dess-utom internationellt. Av deras kunder väljer de flesta att polisanmäla. På så sätt blir utredningarna ofta polisens förarbete.
Och det kan få effekt för rättssäkerheten.
När polisen gör en utredning träder flera bestämmelser i kraft. Den misstänkte har rätt att vara tyst, rätt att få förhör upplästa och godkända, en viss rätt till insyn och ibland rätt till försvarare. De rättigheterna finns inte i en privat utredning.
Och de privata företagen har ingen skyldighet att informera den misstänkte om att utredningen också kan leda till en polisanmälan.
- Om man vet att man också är misstänkt för brott kanske man formulerar sig mer försiktigt, säger Fredrik Andersson, på Lunds universitet, som forskar kring vilken betydelse privata utredningar kan ha för kommande brottmål.
Att den privata utredningen inte är framtagen av en oberoende person utan av en part i målet kan också få betydelse för utgången i rätten.
- Viss information är lika mycket värd oavsett vem som tar fram den. Men hur man uppfattar samtal med den misstänkte är ju mer fritt för tolkning.
Och allt material som säkerhetsföretagen lämnar in i samband med en polisanmälan kan komma med i förundersökningen.
- Då kan man ju i rätten fråga sig varför personen nekar till brott om han eller hon tidigare erkänt, säger han.
Men Dick Malmlund tror inte att rättssäkerheten är ett problem - så länge företagen är seriösa.
- Men annars kan de skapa eller plantera bevis för att leverera till sina uppdragsgivare. Jag är övertygad om att det finns sådana fall, säger han.
- Det finns en inbyggd risk i att man vill vara kunden till lags.

Trots osäkerheten
kring konsekvenserna av privata brottsutredningar verkar alla vara överens: de är här för att stanna och de kommer att bli fler.
- Jag tror att vi befinner oss på samma stadium som privatpraktiserande läkare på 80-talet. Snart kommer också detta vara helt naturligt, säger Niels Sögaard.
Polisinspektör Stig Sandgren tror också att branschen kommer att växa eftersom det blivit lättare att berika sig när ekonomin blivit snårigare.
Lars-Göran Nilsson på Seccredo menar att den viktigaste anledningen till utvecklingen är att brottsligheten blir mer internationell.
- Framtiden ser utomordentligt bra ut för oss. De nationella rättssystemen har svårt att möta gränsöverskridande grov brottslighet. Och det är inget som talar för att de nationella budgetarna skulle bli större. Snarare finns det en risk att staten börjar retirera och att det blir en successiv privatisering.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag