FET TREND. LCHF-kosten vinner allt fler anhängare. Samtidigt minskar försäljningen av fettsnåla produkter som lättmjölk och lättmargarin. Foto: Thinkstock
FET TREND. LCHF-kosten vinner allt fler anhängare. Samtidigt minskar försäljningen av fettsnåla produkter som lättmjölk och lättmargarin. Foto: Thinkstock

Fett-trenden som oroar experterna

Publicerad

Inspirerade av LCHF-metoden äter vi mer smör och grädde.

Livsmedelsverket befarar att 23 års folkhälsoarbete kan raderas ut.

Och att slutet är nära för nyckelhålsmärkningen.

Läkarna förstod ingenting. Under 70-talet var sex av tio dödsfall i Norsjö orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar.

Varför hade den lilla byn siffror som var cirka 20 procent högre än snittet i Västerbotten, som i sin tur låg 20 procent högre än riket?

Det spekulerades i magnesiumbrist, arsenik i vattnet eller för mycket kvicksilver i insjöfisken.

I takt med att oron spred sig fattade landstinget 1985 beslut om Norsjöprojektet, en bred satsning för att förbättra folkhälsan.

Invånarna erbjöds regelbundna hälsokontroller. Det blev också lättare för dem att handla nyttigt när de lokala butikerna började märka magra och fiberrika produkter med ett flätat hjärta.

Märkningen blev en succé, liksom hela satsningen, som fick Norsjöborna att äta och må bättre - och det gjorde att de oroväckande värdena sjönk.

Många uppskattade att det var lätt att köpa nyttiga varor i butiken och snart började handlare på olika håll experimentera med egna märkningar. Men 1989, när livsmedelsverket sjösatte nyckelhålet, fick Sverige en gemensam märkning.

Den är i dag en vedertagen konsumentvägledning och finns främst i livsmedels­butiker, men även i vissa restaurang­menyer.

För att en produkt ska få ståta med ett nyckelhål på förpackningen krävs att den - jämfört med andra livsmedel av samma typ - ska ha mindre och nyttigare fett, mindre socker, mindre salt samt mer kost­fiber och fullkorn.

Läsk, godis och bakverk kan enligt reglerna aldrig komma på fråga.

Sofia Antonsson, dietist och föreläsare, menar att märkningen är en bra guide för den som vill handla nyttigt.

- Det krävs ju lite kunskap för att kunna avgöra hur mycket socker som är lagom i ett bröd, och att hitta mängden i innehållsförteckningen kan vara ännu svårare. Många av mina patienter med språksvårigheter tycker att märkningen är bra och enkel att hitta.

 

Men för några år sedan började Ica se förändrade köpmönster i sin statistik. Det gällde framför allt mejeriprodukter. Kunderna började välja bort mindre feta alternativ som matlagningsgrädde för att i stället köpa vispgrädde. Och försäljningen av margarin sjönk samtidigt som allt fler köpte riktigt smör.

Enligt undersökningsföretaget Nielsen minskade Arlas försäljning av lättmjölk med nio procent 2010 och minimjölken med 18 procent jämfört med året innan. Samtidigt ökade försäljningen av smör, vispgrädde och crème fraiche.

Branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel uppger att försäljningen av nyckelhålsmärkta ost- och mejeriprodukter har minskat kraftigt, men har i dag ingen samlad statistik.

De experter som Expressen pratat med är övertygade om att utvecklingen främst har två orsaker.

Den ena handlar om en allt större skepsis gentemot produkter med tillsatser, något som bland annat journalisten Mats-Eric Nilsson skrivit om i böcker som "Den hemlige kocken" och "Äkta vara".

Den andra handlar om LCHF, den populära dieten där läkaren Annika Dahlqvist och bloggaren Katrin Zytomierska är två av de mest uppmärksammade anhängarna. Båda har skrivit böcker om varför ett högt fettintag är bra samtidigt som kolhydrater ska undvikas.

 

Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på Ica, är djupt oroad. Hon går så långt som att efterlysa en ny folkhälsokampanj.

- Myndigheternas brist på kommunikation när det gäller kostråd har lämnat fältet öppet för information som ibland är mindre bra, säger Christina Karlsson.

Hon får medhåll av Anette Jansson, enhetschef på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet, som gärna skulle se en folkhälsokampanj för att motverka grädd- och smöroffensiven.

Men då måste staten skjuta till pengar. Kanske blir det fart på socialministern och GI-anhängaren Göran Hägglund, som har folkhälsofrågorna i sin portfölj, senare i år när livsmedelsverket presenterar en stor undersökning av svenskarnas matvanor.

Men när regeringen vaknat finns risken att vi sedan länge slutat bry oss om nyckelhålet.

- Jag tror inte att märkningen kommer att försvinna eller förlora sin betydelse helt och hållet, men när det gäller mejeriprodukter är det i farozonen. Just nu känner jag mig inte jätteoptimistisk, säger Anette Jansson.

 

Hon har svårt att förstå varför det blivit så i Sverige. För tre år sedan exporterade livsmedelsverket nyckelhålet till motsvarande myndigheter i Danmark och Norge - och där har det varit klang och jubelsång.

- Framför allt i Danmark tycker man att det är jättehäftigt. Där har det varit världens sug efter produkterna, säger Anette Jansson.

Dietisten Sofia Antonsson upplever att det på vissa håll finns en stark skepsis gentemot livsmedelsverket. Vissa tror att myndigheten är ute efter att vilseleda allmänheten och undanhålla sanningen om vad som är bra mat.

- Så är det naturligtvis inte. Att studera kostens påverkan är svårt och det tar extremt lång tid innan man ser hur kroppen påverkas. Därför kan livsmedelsverket vara lite långsamt i sitt sätt att agera, men det beror på att man vill ha väl underbyggda kostråd, säger Sofia Antonsson.

 

LCHF har blivit minerad mark och diskussionen spårar ofta ur. De flesta experter är ändå överens om att dieten inte är skadlig på kort sikt. Kritikerna menar däremot att den som under en längre period äter mat ur Annika Dahlqvists och Katrin Zytomierskas kokböcker riskerar ökad risk för hjärt- och kärlsjuk­domar.

- Det är problem som vi under många år lyckats minska. Men för några år sedan kom signaler om att vi börjat äta mer mättat fett och nu känns det lite som om vi är tillbaka på ruta ett, säger Mona Lauermann-Orheden, dietist och ansvarig för hälsofrågor på Svensk dagligvaruhandel.

Hon efterlyser en folkhälsoplan med tydliga målsättningar fram till exempelvis 2020.

- Då skulle vi som jobbar med de här frågorna tillsammans kunna skapa riktlinjer för att till exempel minska antalet överviktiga, säger Mona Lauermann-Orheden.

Hon önskar också att vårt tänkande kring matvanor inte var så kortsiktigt.

- Det är bättre att ändra en eller två saker och försöka göra dem bestående än att hela tiden hoppa på nya trender. Har man ägnat fem år åt att lägga på sig tio kilo är det inte rimligt att allt ska försvinna på en gång. Dessutom pratas det sällan om motion, trots att det har jättestor betydelse för den som vill gå ner i vikt.

Andreas Utterström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag