Facebook ger plats för Idol-revolt och politisk påverkan

Att vara etta på den brittiska singellistan över julhelgen är prestigefyllt. Kampen om platsen är en stor snackis i medierna veckorna före jul, och tusentals britter satsar pengar hos vadslagningsfirmorna på vilken låt som ska hamna i topp i år.
Fyra jular i rad, sedan 2005, har de brittiska "Idol"-vinnarna (i Storbritannien kallas programmet "X-Factor") prenumererat på förstaplaceringen.
Men i år fick ett par britter nog. De startade Facebookgruppen "Är du less på att Simon Cowells senaste karaokesångare kniper förstaplaceringen? Det är vi också!" och kom med två uppmaningar; dels att köpa Rage Against the Machines "Killing in the name of" från 1992, dels att skänka en slant till den brittiska välgörenhetsorganisationen Shelter.
Ett oväntat alternativ kan tyckas. Textraden "Fuck you, I won't do what you tell me" återkommer 16 gånger i låten. Men det säger också ganska tydligt vad gruppens grundare, Jon Morter, tycker om att följa med strömmen.
- Den har den där känslan av att inte böja sig för auktoriteter över sig. Att inte acceptera status quo. Jag har växt upp med den där låten och den säger allt för mig, säger han i en intervju med brittiska tidningen The Sun.
När 10 000 Facebookmedlemmar gått med i gruppen rapporterade BBC om fenomenet, och sedan växte antalet medlemmar i rasande fart. Toppen nåddes 22 december med 949 371 medlemmar. 500 000 av dem köpte verkligen Rage Against the Machines låt, mot 450 000 köp av Cowell-ettans Joe McElderrys Miley Cyrus-cover "The climb".
Dessutom lyckades man samla ihop motsvarande 805 000 kronor till Shelter.
Samtidigt har kampanjen fått oväntade implikationer på andra håll.
- Tidigare har vi diskuterat att inte ens tillåta spel på singellistan till jul eftersom "Idol"-vinnarna verkade oslagbara. Det är svårt att uppskatta hur mycket vi har förlorat på det här. Men det blir definitivt sjusiffriga belopp, säger Rupert Adams, spelansvarig på spelbolaget William Hill till The Sun.
Sociala medier: Twitter, bloggar och förstås Facebook, får en allt större makt i opinionsbildningen.
Men när det gäller kuppen mot Englandslistan spelade även den nya tillgängligheten roll. Utan nedladdningstjänster för musik på nätet hade knappast kampanjen mot Cowells julmonopol åstadkommit något. Få brinner så mycket för en kampanj att man promenerar i väg till en skivbutik för att köpa en protestskiva. Men att ladda ner en låt med hjälp av sju musklick och att se tio kronor dras från bankkontot är ett litet offer.
Det har blivit lättare för människor att gå samman och organisera sig.
Som medlem på Facebook eller som bloggskrivare är du plötsligt en maktfaktor som företag och myndigheter måste ta hänsyn till. Och ju fler - desto mäktigare.
Det finns en lång rad exempel.
Efter två säsonger av tv-serien "Chuck" kunde tv-bolaget NBC konstatera att tittarsiffrorna inte var vad man hade önskat sig. Serien lades ned. Det ledde till att hundratusentals Facebook- och Twitteranvändare började protestera. "Save Chuck" blev en välkänd tagline på Twitter, och åtminstone 35 större Facebookgrupper krävde en tredje säsong. Efter två månader gav NBC upp och tillkännagav att en ny säsong skulle produceras. Även om hundratusentals ivriga fans kräver att en tv-serie återupptas innebär det inte att 10 miljoner amerikaner bänkar sig framför tv:n, men här stod tv-bolagets goda rykte på spel.
En annan framgångsrik grupp är "We will not pay to use Facebook". Den räknar in fler än 2,2 miljoner medlemmar, och har fått Mark Zuckerberg, Facebooks grundare, att lova att eventuella framtida betaltjänster inte kommer att påverka gratis-användarna.
Men att organisera sig digitalt är inte riskfritt. Även snabba förändringar och rena bluffar går lättare att genomföra på nätet.
En svensk Facebook-grupp lovade att skänka tre kronor per medlem till hjärtforskning. Gruppen fick snabbt 80 000 medlemmar, varpå gruppens grundare ändrade namn på gruppen till "Avskaffa kvinnors rösträtt". Plötsligt stod alla 80 000 medlemmar där med sina namn i en grupp som stod för något helt absurt. Syftet med operationen, hävdar grundaren, var att visa att man inte ska tro på allt man läser. Och möjligen tänka sig för innan man registrerar sig på olika sajter och går med i grupper.
Anders Rydell är medförfattare till boken "Piraterna", där han avhandlar den svenska piratrörelsen och bevakningen av rättegången mot Pirate Bay. Utan bloggar, Twitter och Facebook hade bevakningen av rättegången på sin höjd blivit något för IT-tidningar.
- Fram till dess hade det mesta av diskussionerna kring det Pirate bay höll på med avhandlats i interna forum.
Det var i och med FRA-debatten för ett par år sedan, det som sedan skulle bli den nya signalspaningslagen som trädde i kraft nyligen, som diskussionerna började flytta ut i bloggar och på Facebook. Den debatten bidrog till att skapa ett intresse för lagförslaget, ett intresse som växte till en opinion emot förslaget. Det ledde i sin tur till att lagförslaget arbetades om innan det lades fram för riksdagen.
- Då märkte man att man kunde få en stor opinion med sig. Och det man skrev påverkade även traditionella medier.
Kulmen kom under den uppmärksammade piraträttegången.
- Det var den första rättegången i Sverige där de åtalade satt och twittrade direkt från rättssalen. Det gjorde också alla i publiken.
Bloggandet och facebookandet gjorde också att Sverige blev internationellt uppmärksammat både när det gällde Pirate bay-rättegången och när Piratpartiet fick en plats i EU-parlamentet.
- Betydligt mer än vad vi i Sverige inser. CNN toppade toppade sina Europanyheter med just Piratpartiets mandat. Så bilden av Sverige förändras absolut på grund av de sociala medierna.
Hade det inte varit för de sociala medierna hade resultatet av det norska Stortingsvalet sett helt annorlunda ut. De partier som satsade på att synas i bloggosfären, på Facebook och på Twitter gjorde ett bättre val än de partier som satsade på en traditionell valkampanj.
- Jag överlåter till statsvetarna att analysera hur många röster vi flyttat över till oss tack vare de sociala medierna. Men en sak är säker. De har kommit för att stanna, sade statsminister Jens Stoltenberg när han mötte pressen efter valet.
Författaren Anders Rydell tror att Facebook och andra sociala medier kommer att spela en viktig roll inför det svenska riksdagsvalet 2010.
- Det svenska riksdagsvalet kommer absolut att hänga på hur de sociala medierna hanteras. Piratpartiet var det första partiet som visade hur man kunde skapa en opinion på nätet. Man ser inför nästa val att sociala medier blir viktigare och viktigare för alla partier. Alla använder dem redan i dag på något sätt, men det gäller att göra det rätt. Det handlar om en mental förändring. Man måste tänka i sociala medier, inte bara använda dem, säger Anders Rydell.
Samtidigt bubblar ett nytt uppror i Storbritannien.
450 000 britter vill ha "Top Gears" programledare Jeremy Clarkson som premiärminister nästa mandatperiod. Nästan lika många som köpte Rage Against the Machines låt.