14 000 NEKAS. I år väntas över 14 000 personer bli nekade sjukpenning, trots att de har blivit sjukskrivna av sina läkare. Foto: Stefan Söderström
14 000 NEKAS. I år väntas över 14 000 personer bli nekade sjukpenning, trots att de har blivit sjukskrivna av sina läkare. Foto: Stefan Söderström

F-kassan slår rekord i avslag - nu hotas deras läkare till livet

Publicerad
Uppdaterad
Försäkringskassan är en av Sveriges mest utskällda myndigheter.
Handläggningstiderna har drivit förtvivlade människor till socialen och kyrkans soppkök.
Sjukskrivna får se sina läkarintyg rivas av försäkringskassans läkare.
Missnöjet har nu gått så långt att anställda mordhotas och hängs ut på internet.
Läkaren Tommy Elfstrand har hotats till livet.
För att hitta någon som är arg på försäkringskassan krävs ingen större ansträngning. Det räcker med att lyfta på luren hos en nyhetsredaktion. I dag, en tisdagsförmiddag i september, ringer Inger Strand från Färjestaden till Expressen.
Hon berättar om dottern Camilla, 19, som lider av svår reumatism och behöver en ny fotled. Camilla har varit sjuk sedan hon fyllde fyra och har opererats så många gånger att mamma Inger har tappat räkningen. Camilla är bara 146 centimeter lång; nackkotorna har växt fel, likaså knäna. Camillas läkare betraktar Camilla som handikappad och har skrivit ett intyg till försäkringskassan. Men försäkringskassan tycker inte att Camilla har rätt till handikappersättning, som skulle innebära ett ekonomiskt stöd för transporter med bil.
- Camilla måste släpa sig på den trasiga foten till skolan. Det gör så ont att hon gråter sig till sömns på kvällen, säger hennes mamma Inger.
Att hon är upprörd är inte så konstigt. Camillas läkare har gjort en bedömning, försäkringskassan en annan. De behandlande läkarna, det vill säga de som har bedömt patienten, blir allt oftare överkörda av försäkringskassans egna läkare. Vanligast är det vid beslut om sjukpenning. Då ska försäkringsläkaren bara granska underlaget, inte träffa patienten. Det förhållandet är unikt för Sverige. Inget annat land har läkare som avgör sjukskrivnas rätt till ersättning - utan att träffa den sjuke.
- Klart att det vore bättre om vi fick träffa patienten, men nu har politikerna beslutat att det ska vara så här och vi får rätta oss efter det, säger Tommy Elfstrand, försäkringsläkare vid försäkringskassan i Värmland.

Han medger att försäkringskassan har blivit tuffare. Nya regler och hårdare bedömningar har fått de sjuka att vakna upp i brutal verklighet. Efter åratal av sjukskrivningar ska de ut på en arbetsmarknad där de enkla arbetsuppgifterna har försvunnit. En del utförsäkrade klarar ändå att hitta ett jobb, andra hamnar hos socialtjänsten.
Antalet som får kalla handen av försäkringskassan ökar snabbt. I år väntas rekordmånga - över 14 000 personer - bli nekade sjukpenning, trots att de har blivit sjukskrivna av sina läkare.
Försäkringskassan står inför en svår pedagogisk uppgift - att förklara den nya synen på sjukskrivningar för svenska folket. Sjukpenningen ska nu betraktas som vilken försäkring som helst, och villkoren har ändrats. Tekniken är att låta den behandlande läkaren sjukskriva, därefter avgör försäkringskassan om försäkringen gäller. Med stramare regler ska färre beviljas sjukersättning och samhällets kostnader minska.
Men det handlar inte bara om pengar. Sjukskrivningar anses dessutom i många fall vara onödiga, till och med skadliga. Särskilt när de handlar om psykisk ohälsa eller smärta, och dessa står för 75 procent av alla sjukskrivningar.
- Ingen vetenskaplig studie har kunnat visa att man blir frisk av att stanna hemma. Att dra ner rullgardinen och isolera sig hjälper inte, säger Tommy Elfstrand.

Men läkarna har svårt att stå emot när en patient begär sjukskrivning. Dels är läkarna stressade och vinner tid på att göra som patienten önskar, dels är det svårt att säga nej till en förtvivlad person som känner sig för sjuk för att jobba.
- I vart fjärde fall sjukskriver läkaren mot sin egen övertygelse, det har vi kunnat visa i ett antal studier, säger Lars Englund, läkare och forskare vid Centrum för klinisk forskning i Falun.
Läkarens utväg blir att låta försäkringskassan neka utbetalning.
Försäkringskassan har numera ett batteri med motiv för avslag. Läkaren kan till exempel ha bedömt att patienten ska vara sjukskriven längre än vad som är tillåtet. För en måttlig depression gäller sjukskrivning i maximalt tre månader, vid ryggskott upp till en vecka och vid blindtarmsinflammation inte en enda dag.
De mest kritiserade avslagen handlar om sjukskrivningar över 180 dagar. Då undersöker försäkringskassan om den sjuke kan klara något arbete på hela arbetsmarknaden. Det räcker med att någon i teorin kan utföra ett visst arbete - som inte alls behöver existera i verkligheten - för att rätten till ersättning ska upphöra.
- Väldigt få klarar denna granskning, säger försäkringsläkaren Tommy Elfstrand.
Han är medveten om att de hårdare reglerna leder till stor frustration. Tommy Elfstrand berättar om mordhot, riktade mot honom själv, mot hans familj och mot kollegor. Hoten framförs i personliga brev eller på nätet. Försäkringskassan känner till hotbilden mot de 160 försäkringsläkarna.
- Vi jobbar nu hårt på säkerhetssidan för att få bort hoten från nätet. Man vet ju inte vad folk kan ta sig till, säger Tommy Elfstrand.

På sajten Whiplashinfo hängs flera försäkringsläkare ut med namn. Inga hot förekommer, men Tomas Alsbro som driver sajten tycker att försäkringsläkarnas övertramp ska bli offentliga. Läkarnas uppfattningar kan bli avgörande i tvister om försäkringar.
- Jag skriver läkarnas namn som ett stöd för domstolarna som ska bedöma deras trovärdighet, säger han.
Tomas Alsbro startade sajten Whiplashinfo för att erbjuda trafikskadade såväl juridisk som ekonomisk rådgivning. Han märker att de trafikskadade blir allt argare på försäkringskassan, i takt med att reglerna stramas åt.
Försäkringskassan slår ifrån sig och tycker att kritiken ska riktas mot politikerna, det är ju de som har infört reglerna. Men försäkringskassans snäva bedömningar avslöjas i länsrätterna. Dit kan den enskilde vända sig efter att ha blivit nekad ersättning.

I Värmlands länsrätt får försäkringskassan bakläxa i ungefär vart tredje fall.
Det kan kan hänga ihop med att organisationen Fris - Försäkringstagarnas rätt i samhället - bildades där för ett år sedan. Föreningen stöttar sjukskrivna i kampen mot försäkringskassan och har i dag 500 medlemmar.
- Visst lönar det sig att överklaga till länsrätten, men en sådan prövning tar runt ett år, och under den tiden hinner ekonomin krascha fullständigt, säger Stefan Lundmark, vice ordförande i Fris.
Han tycker att försäkringskassan är onödigt nitisk.
- De letar efter något att slå ner på. Ett oklart ord, till exempel "troligen", räcker för att ge ett avslag och då kommer det som en kalldusch för den sjuke, säger han.
Men han vill inte såga de nya reglerna fullständigt. Tanken med förändringen var god, eftersom de sjukskrivna tidigare var bortglömda av samhället. Problemet med den nya reglerna är att sjuka hamnar mellan stolarna: De är för friska för sjukpenning men för sjuka för att få jobb via arbetsförmedlingen.
Särskilt kritisk är Lundmark mot att de behandlande läkarna blir överkörda av försäkringskassan.
- Om en läkare är för generös med sjukskrivningar, då får väl kassan gå på den läkaren, inte genom att dra in sjukpenningen, säger Stefan Lundmark.

Gunnar Axén, M, ordförande i socialutskottet, ser bara fördelar med de nya reglerna - i och med att sjuka kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
- Vi hjälper de långtidssjuka att bryta isoleringen. Vi satsar ju 17 miljarder på arbetsinriktad rehabilitering, det är faktiskt den största satsningen genom tiderna.
På försäkringskassan har man inga planer på att inleda en charmoffensiv. Fokus ligger i stället på att följa reglerna och att de som blir beviljade ersättningen ska få den i tid.
- Handläggningstiderna är nu kortare och håller sig oftast inom 30 dagar. Det är vi nöjda med, säger Ann-Sofi Blomqvist, presschef på försäkringskassan.
Men bland allmänheten är förtroendet för försäkringskassan fortfarande i botten. Att Curt Malmborg petades som generaldirektör vid årsskiftet och ersattes med Adriana Lender hjälpte föga. En undersökning från LO visade senast i april att varannan svensk inte litar på att bli rättssäkert behandlad hos myndigheten.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida