Greker demonstrerar mot regeringens tuffa krispaket. "Valet står mellan sammanbrott eller räddning" säger Greklands finansminister Giorgos Papakonstantinou.
Greker demonstrerar mot regeringens tuffa krispaket. "Valet står mellan sammanbrott eller räddning" säger Greklands finansminister Giorgos Papakonstantinou.

Ett stålbad för Grekland

Publicerad
Uppdaterad
Festen är slut i tavernan.
Den här gången plockar grekerna inte upp tallriksskärvor utan spillrorna av sin krossade ekonomi.
Ett stenhårt krispaket ska rädda landet - om regeringen kan få folket med sig.
Med ett nödlån på över 1 000 miljarder kronor hoppas EU och Internationellavalutafonden kunna rädda Grekland från bankrutt. En kollaps som skulle kunna dra hela EU med sig i fallet.
Men långivarna ställer hårda krav.Regeringen i Aten måste drastiskt minska statsutgifterna, sätta stopp för en rad långtgående sociala förmåner och, framför allt, sluta frisera siffrorna i sina ekonomiska rapporter.
- Valet står mellan sammanbrott och räddning, säger grekiske finansministern Giorgos Papakonstantinou.
Det är osäkert om han kan övertyga folket om att det goda livet är över. Våldsamma protestdemonstrationer skakar landet, facket har utlyst generalstrejk. Bedömare fruktar fortsatt kaos.

Regeringen lovar långivarna att minska det enorma budgetunderskottet. Nu blir det stopp för de statsanställdas 14 månadslöner, för en genomsnittlig pensionsålder på 53 år och för rätten för döttrar till vissa statstjänstemän att få pension livet ut efter pappornas död - så länge döttrarna är ogifta.
Ska då den grekiska tragedin sluta lyckligt? Ska landet kunna ändra kursefter åratal av misshushållning?
- Mitt grundtips är att allvaret börjar sjunka in. Folk ser att det inte finns något alternativ. Grekerna har kostat på sig för mycket, de har länge levt över sina tillgångar. Ska det kunna ske en förändring är det nu, när läget blivit så omskakande, säger Leif Pagrotsky (S), tidigare bland annat näringsminister.

Han ingår i en informell grupp utländska rådgivare som bistår den grekiska regeringen i krisen.
- Det handlar inte bara om den ekonomiska utvecklingen utan också om korruption och skattefusk. Man betalar lite extra för att få körkort eller en operation. Jag är optimistisk om att det grekiska folket har fått nog av korruptionskulturen, säger Pagrotsky.
- Faran är att åtstramningarna blir så hårda att de leder till protester som gör landet ostyrbart. Men hittills har strejkerna varit lugna, våld har inte dominerat bilden. Så jag är hoppfull.
Han påpekar att antalet statsanställda ökade med "osannolika" 20 procent förra mandatperioden. Och att man ägnade sig åt "rent fusk i den ekonomiska statistiken" vilket ledde till att folket och omvärlden inte fick några varningssignaler om att det hela höll på att gå över styr.

Greklandskännaren Ylva Wigh är inte lika optimistisk när det gäller grekernas möjlighet att ta sig ur krisen. Hon anser att korruptionen är allt för fast rotad i det grekiska samhället.
- Grekland är ett genomkorrumperat land. Grekerna gillar inte att betala skatt för de vet att skattepengarna inte går till den allmänna välfärden utan hamnar i privata fickor. Därför har de ett enormt skattesvinn, säger Ylva Wigh, som tidigare arbetat som journalist i Grekland i 35 år.
- Jag fattar inte hur premiärminister Giorgos Papandreou ska klara det här. Han är en hedersman, men är omgiven av "vanliga" grekiska politiker. Det krävs att grekerna disciplinerar sig för att ta sig ur krisen. Jag är skeptisk.
- Festen är slut, men har grekerna fattat att det här är deras enda chans till räddning? Fogar de sig i åtstramningarna? De kommer att försöka kringgå dem, "det är inte mitt fel" är ett klassiskt grekiskt uttryck, säger Ylva Wigh.

Och just de orden återkommer i människors kommentarer. Tiotusentals demonstrerar mot att regeringen viker sig för de utländska kraven.
- Den här krisen är inte mitt fel. Jag accepterar inte nödåtgärderna och vill veta vart alla pengar har tagit vägen. Varför ska min generation betala priset för problem som våra föräldrars generation skapade? säger Emily Thomaidis, kaféägare, till tidningen New York Times när hon tågar i en protestmarsch genom Atens gator.
Men krismedvetandet är kanske större än vad bilderna av våldsamma demonstrationer och brinnande poliser antyder. Enligt en opinionsmätning säger 84 procent av grekerna att den ekonomiska krisen är ett tillfälle att genomföra de förändringar som behövs.
Nu återstår att se om de accepterar frysta löner i den offentliga sektorn under tre år, inga eller minskade bonusar, sänkta pensioner, höjd moms och höjda skatter på tobak, alkohol och bensin. Till att börja med.

Elza Möller Kazemi arbetar i Aten som chef för Svenska exportrådets Balkan-avdelning. Hon tycker att medierna ger en överdriven bild av Grekland som ett land i kaos och att svenska företag inte ska avskräckas.
- Många har fått fel bild av medierna. Många svenska företag har därför avvaktat sedan årsskiftet. Men i mitt jobb sysslar jag med affärsrelationer och där är det väldigt mycket "business as usual", säger Elza Möller Kazemi.
- Staten mår inte bra, men man ska skilja mellan statskassan och hur affärerna mår. Det finns väldigt mångaaffärsmöjligheter här trots läget. Jag hoppas att krispaketet leder till att situationen återgår till det normala och att ekonomin återhämtar sig, så att Grekland blir mera konkurrenskraftigt.

- Grekland har en hel del strukturella problem. För många statsanställda, för mycket byråkrati, problem att få in skatter. Jag hoppas regeringen lyckas rensa upp där och lösa de akuta problemen, säger hon.
Sverige har stor export till Grekland och ett 30-tal svenska dotterbolag finns på plats. Dessutom är ytterligare cirka 300 svenska företag representerade av agenter och distributörer. Så till exempel har H&M öppnat 15 butiker under de senaste två åren, fem till är på gång före årets slut.
Finansministrarna från de 16 euroländerna godkände räddningspaketet i går kväll, men några länders parlament måste fortfarande ge sitt samtycke. Bland annat i Tyskland där opinionen mot ekonomisk hjälp till Grekland är som starkast. "Varför måste vi betala för Greklands lyxpensioner?" löd en förstasidesrubrik i Bild, Tysklands största tidning, förra veckan.

Men grekerna kan andas ut. Landet får i alla fall sin första utbetalning av det treåriga tusenmiljarderslånet före 19 maj. Det betyder att man har tillräckligt med pengar för att betala ett tidigare lån på 85 miljarder kronor som förfaller till betalning den dagen.
Också EU kan åtminstone tillfälligt andas ut sedan den grekiska regeringen gått med på kraven. Risken var akut att krisen annars skulle sprida sig till andra länder med skakiga finanser, som Spanien och Portugal. Med oöverskådliga konsekvenser för hela EU.
Leif Pagrotsky anser att krisen är ett "förnedrande underbetyg för EU".
- EU gör anspråk på att vara en stor aktör, men här visar de att de inte ens kan hantera problemen i ett litet EU-land. De fick gå till Internationella valutafonden i Washington och be om hjälp. Det är helt klart ett nederlag, säger Pagrotsky.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag