Stockholm är mycket bättre nu – jämfört med sju år sedan.
Stockholm är mycket bättre nu – jämfört med sju år sedan.
Entreprenören Petra Jonsson.
Entreprenören Petra Jonsson.
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Foto: Anette Andersson 00
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.  Foto: Anette Andersson 00

Du gamla, du fria, du företagsamma nord

Publicerad

Sverige är världens tredje mest innovativa land.

Bakom utmärkelsen döljer sig ett svenskt småföretagande som fördubblats inom loppet av några år, en fortsatt konkurrenskraftig industri och en huvudstad som rankas som en av världens hetaste platser för att starta nya bolag.

- Det går inte att jämföra Stockholm i dag med för sju år sedan. Det är som två helt olika städer när det kommer till innovations- och entreprenörsklimat, säger entreprenören Petra Jonsson.

Plattare organisationer än i andra länder. Viljan att ta till sig ny teknik och nya lösningar. En samling börsjättar som fortfarande har sin bas på hemmaplan. Det är de främsta anledningarna till varför Sverige behåller sin position på Global Innovation Index enligt Charlotte Brogren, generaldirektör för statliga Vinnova (Verket för Innovationssystem).

- Många av våra internationella företag som har en stor del av sin utvecklingsverksamhet i Sverige. Volvo, ABB, Ericsson... även om det över tid har minskat med anledning av globaliseringen har dessa företag behållit en väldigt stor del av sin utveckling i Sverige.

- Vi har också ett samhälle där vi har rätt så lätt för att ta till oss ny teknik och nya lösningar. Vi har sett att vi är duktiga på att komma på nya saker. Det ser vi bland annat inom spelindustrin och musikindustrin.

Vinnova får i år drygt 2,4 miljarder kronor av regeringen att satsa på forsknings- och utvecklingsprojekt där man delar på kostnaderna med de privata aktörerna.

På drygt tio år har det svenska entreprenörsskapet fördubblats, sett till antalet nystartade företag. År 2003 nystartades 36 413 företag i Sverige enligt SCB. I fjol startades 71 668 företag. Enligt forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor var 80 procent av nyföretagandet i Sverige fram till i fjol möjlighetsdrivet, det vill säga startat av någon som sett en affärsmöjlighet snarare än känt sig tvingad att hitta försörjning genom att starta företag.

I större utsträckning än någon annanstans i landet sker det i Stockholm där antalet uppstartsföretag fortsätter växa explosionsartat. Det började med Skype på 1990-talet. Internationella framgångsföretag som Spotify, spelutvecklarna King och Mojang och Klarna har följt. Nu kryllar Stockholm av uppstartsföretag.

- Jag tror inte att alla svenskar förstår hur hett Sverige är i dag. Att vi per capita rankas näst efter Silicon Valley på startup-scenen, sa närings- och innovationsminister Mikael Damberg tidigare i år.

Petra Jonsson är medgrundare av Entreprenörskyrkan, som blev för liten, och nyöppnade, fem gånger så stora, Slottet. I lokalerna på Slottsbacken 8 i Gamla Stan i Stockholm samlas 110 bolag och organisationer under ett och samma tak. Det största har 25 anställda, de flesta är enmansbolag eller har ett par anställda. På 80 platser runt om i landet finns liknande lokaler där nyblivna företagare kan samlas under ett delat kontorstak.

- När jag började driva bolag för sju år sedan kände jag i princip ingen annan som gjorde det. Nu driver hälften av mina kompisar eget och den andra hälften funderar på det. I dag skulle jag kunna gå på entreprenörsevent tre gånger om dagen om jag ville. Det känns som att det blivit väldigt hippt att driva bolag. Att göra sin egen grej är ett uttryck jag ofta hör när folk beskriver hur de vill driva sina företag.

Hon ser tillit som en framgångsfaktor som sticker ut i Sverige. Unga och nyblivna företagare vågar lita på varandra i större utsträckning än på andra håll i världen.

- Man vågar ganska tidigt plocka in andra och samarbeta med andra bolag. I Sverige behöver vi heller inte lägga energi på att skriva långa kontrakt eller vara rädda för att bli stämda som i USA. Det är också billigt att driva småbolag här.

En annan faktor som sticker ut är den svenska öppenheten.

- Vi är förhållandevis liberala och nyfikna på nya saker. Det är känt att Sverige är en eftertraktad testmarknad för nya produkter. Det känns som att det ses som attraktivt att jobba aktivt med att testa nya saker och bryta mot rådande regler.

På en punkt anser dock Petra Jonsson att utvecklingen i det unga företagandet stått stilla.

- Startupscenen är väldigt öppen och liberal. Men med det sagt är det fortfarande en väldigt homogen grupp där det kvinnliga företagandet minskar. Den absoluta majoriteten är män. Den inledande kraft som krävs för en förändring har inte kommit och visst, det går ju bra - men vi kommer inte bli nummer ett i världen om vi inte jobbar på detta. Vi kommer snarare backa.

Ordet innovation för snabbt och ofta tanken till startups, kodknackande och appmiljonärer.

- Men jag skulle inte alls säga att det enbart är nystartade IT-bolag som driver innovationsutvecklingen. Vi ser väldigt stort nytänkande inom den traditionella industrin, som IT blir en allt mer integrerad del av. Volvo och andra industriföretag är några av de största mjukvaruarbetsgivarna i Sverige, säger Charlotte Brogren.

Skapas det allt fler arbetstillfällen i innovationslandet Sverige?

Samtidigt som nyföretagandet hastigt ökat under de senaste åren har arbetslösheten förblivit i det närmaste oförändrad. Tidningen Ny Teknik kartlade i fjol hur många jobb som skapats av 25 av Sveriges mest uppmärksammade uppstartsbolag, däribland Skype, Spotify och spelutvecklaren Mojang (numera sålt till Microsoft). Kontentan blev att de tillsammans dittills genererat 3 700 jobb i Sverige. Ungefär lika många arbetstillfällen som finns på Danderyds sjukhus eller hos LKAB, enligt Ny Teknik. Under samma period blev antalet svenska jobb inom Volvogruppen 6 000 färre.

- Det räcker inte, sa Pontus Braunerhjelm, forskningsledare för Entreprenörskapsforum på KTH, till Arbetsvärlden i mars i år om de jobb som skapas av de nya svenska framgångsföretagen.

- Vi måste nyktra till när det gäller självbilden av en självklar tillväxtekonomi. Vår innovationskapacitet har visserligen varit stabil i många år men i många andra länder har kapaciteten vuxit.

Charlotte Brogren:

- Det drabbar Sverige hårt eftersom vi har en så stor andel av dessa företags forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige. Men därför är det allt viktigare att vi utvecklar det svenska innovationssystemet.

Hon förklarar varför hon anser Sveriges innovationskraft relevant för de allra flesta:

- Det finns ingen grundlag som säger att allt det som finns i Sverige ska finnas här. Om vi ska hänga med och saker och ting ska fortsätta bli bättre i Sverige så måste vi fortsätta öka konkurrenskraften, kompetensen och kapitalet.

- Och man måste inte ha en doktorsexamen för att bidra till det svenska innovationsklimatet. Alla kan vara med och bidra genom att tänka nytt, lite bättre och lite annorlunda i morgon. Det handlar framför allt om att utmana sig själv och våga vara lite modig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag