Astrid Lindgrens barnsjukhus. Foto: Jonas Lemberg
Astrid Lindgrens barnsjukhus. Foto: Jonas Lemberg

Drömsjukhuset - en mardröm för barnen och deras föräldrar

Publicerad
Uppdaterad
En tonårspojke med en hjärntumör läkarna missar.
En baby som är nära att dö efter att ha fått blodtryckssänkande läkemedel.
En flicka på knappt två år som dör på grund av vårdpersonalens nonchalans. Det är ett axplock av förra årets lex Maria-anmälningar från Astrid Lindgrens barnsjukhus. Flest av alla barnsjukhus.
Det som skulle bli ett drömsjukhus har blivit en mardröm för de drabbade barnen och deras föräldrar.
Mirabell blev bara 17 månader. Hon dog efter en felbehandling på Astrid Lindgrens barnsjukhus.Foto: Privat
Astrid Lindgrens barnsjukhus öppnades i mars 1998. När startskottet för renoveringen gick höll Astrid Lindgren själv tal. Det nya fina sjukhuset i Solna skulle ersätta barnklinikerna vid Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus. Ambitionen var att det skulle bli ett sjukhus i absolut toppklass och med vård på barnens villkor. Just det var också skälet till att Astrid Lindgren lånade ut sitt namn till sjukhuset.
Men det blev snabbt problem. Redan första året dömdes sjukhuset ut av Yrkesinspektionen på grund av den höga arbetsbelastningen. Och de senaste två åren har barnsjukhuset som är döpt efter vår mest älskade barnboksförfattarinna mest uppmärksammats i samband med avslöjanden av vanvård och allvarliga medicinska misstag.
I dag har barnsjukhuset verksamhet vid Huddinge sjukhus, Karolinska sjukhuset i Solna och Danderyds sjukhus. Astrid Lindgrens barnsjukhus gjorde flest lex Maria-anmälningar av alla barnsjukhus under förra året, 15 stycken. En lex Maria anmälan innebär att sjukhuset självt anmäler till socialstyrelsen att det inträffat något som kan leda till att en patient skadats allvarligt.
Men sjukhusets personal, enskilda läkare och sjuksköterskor, har fått ännu fler anmälningar till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. De anmälningarna görs i regel av patienten själv eller deras familjer. Under 2009 anmäldes personal på Astrid Lindgrens barnsjukhus 29 gånger. Den senaste anmälan gäller en svårt cancersjuk sjuårig pojke som dog efter att ha nekats respiratorvård. Föräldrarna har också anmält sjukhuset till polisen som undersöker om personalen gjort sig skyldig till vållande av annans död.
En barnläkare misstänks också för dråp då en tre månader gammal flicka avled. En rättsmedicinsk analys visade att flickans blod innehöll skyhöga halter av narkosmedlet tiopental.

Synnöve Ödegård forskar om patientsäkerhet på Kungliga tekniska högskolan. Hon gjorde en studie av potentiella vårdrisker på Astrid Lindgrens barnsjukhus redan för tio år sedan och har sen följt rapporteringen via media. Problemen är ungefär detsamma, säger hon.
- Ofta jobbar personalen under stor press och orimliga arbetsförhållanden. Tekniska problem, exempelvis med dåliga och ologiska datajournalsystem, är också vanligt. Det sker många allvarliga fel i vården, de flesta anmäls inte ens.
Varje år drabbas runt 100 000 patienter av vårdskador i Sverige. För omkring 3 000 patienter kan vårdmissar vara en bidragande dödsorsak. Henrik och hans fru Natercia hävdar att de förlorade sin dotter Mirabell på grund av dålig vård. De har just kommit hem från kyrkogården när Expressen pratar med dem. Förra veckan var det årsdagen av dottern Mirabells begravning.
Mirabell var bara 17 månader när hon dog på Astrid Lindgrens barnsjukhus efter en lunginflammation. Henrik berättar att han själv hade praktiserat på samma avdelning bara några veckor tidigare under sin utbildning till sjuksköterska. Redan då upptäckte han att avdelningen hade stora problem.
- Då hade man enorma brister i rutinerna. Det fanns ingen muntlig överrapportering, en stor del av den ordinarie personalen var föräldraledig och många saknade kompetens att behandla barn, säger Henrik.

Grundläggande rutinkontroller missades i vården av Mirabell. Ett viktigt blodprov blev fördröjt i dagar.
Mirabell dog, bara ett och ett halvt år gammal, i total organsvikt.
- De hade lovat att ta ett prov dagen innan. Då skulle vår älskade dotter kanske levt i dag, säger Henrik.
Sjukhuset lex Maria-anmälde dödsfallet till tillsynsmyndigheten socialstyrelsen. Socialstyrelsen ger föräldrarna rätt i kritiken och anser att vårdpersonalen brustit i kontroller, kommunikation, dokumentation och bemötande.
Föräldrarna har nu anmält den ansvariga personalen till ansvarsnämnden. I anmälningen skriver de: "Avdelningen Q80 var en surrealistisk mardröm."
Gunilla George, facklig företrädare för Vårdförbundet på Astrid Lindgrens barnsjukhus, beklagar det som hänt. Hon bekräftar Henriks bild av att sjukhuset har ont om kompetent personal.
- Att vårda barn kräver särskild kunskap. Helst ska man ha vidareutbildning eller erfarenhet från att arbeta som sjuksköterska, säger Gunilla George.
Sjukhuset har haft svårt att rekrytera och behålla vidareutbildad personal. På vissa avdelningar har de anställda till och med tvingats jobba dubbla skift. Nästan varannan sköterska, fyra av tio, saknar vidareutbildning för att vårda barn.
- Det är brist på barnsjuksköterskor i hela landet. Arbetsgivarna har inte försökt sopa det under mattan, de arbetar hårt med att rekrytera kompetent personal, säger Gunilla George.

Stress är ett stort problem. En personalenkät visar att mindre än hälften av personalen håller med om att de "har inga besvär av stress". Och alltför hög arbetsbelastning anges ofta som orsak till vårdmissar.

Sjuksköterskan Zuzana Dubovanova har slutat på Astrid Lindgrens barnsjukhus efter att ha jobbat där i fem år. I en intervju med Svenska dagbladet berättade hon i höstas om den svåra arbetssituationen. Under sina år på sjukhuset har hon hela tiden lagts på mer och mer arbetsuppgifter.
- Ofta är det fel i läkarordinationerna, och stressen och hetsen när vi ska blanda till medlen ökar risken för feldoseringar. Det blir bara kärvare och kärvare, säger hon.
Läkemedelsmisstag hör till de vanligaste felen i vården, också på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Socialstyrelsen har granskat läkemedelshanteringen och kommit med skarp kritik, bland annat mot att icke legitimerad personal får hantera läkemedel och att rutiner för exempelvis id-märkning av mediciner inte följs.
Barnsjuksköterskorna klagade också på att de blev störda när de skulle dela läkemedel.
Att ge rätt dos läkemedel till barn - som kan väga allt ifrån de tidigt föddas knappa halvkilo till de feta barnens 150 kilo - ställer extra höga krav. Att sjukhuset fått ett nytt datajournalsystem - som inte alla behärskat - har också bidragit till läkemissar.
Patientsäkerhetsforskaren Synnöve Ödegård berättar att dåliga journalsystem är ett problem på många sjukhus.
- Här finns enormt stora brister. Sjukhusledningen borde ställa betydligt högre krav på datastödet.
Men Astrid Lindgrens barnsjukhus ger inte bevisat sämre vård än andra barnsjukhus. Många lex Maria-anmälningar behöver inte vara ett tecken på sämre vård. Det hävdar både representanter för Vårdförbundet, Läkarförbundet, sjukhusledningen och socialstyrelsen.

- Då är jag mer oroad för de kliniker som inte anmäler några avvikelser alls, säger Staffan Blom vid socialstyrelsen.
Svante Baehrendtz, chefsläkare vi Karolinska sjukhuset, poängterar att lex Maria-anmälningarna utreds noga.
- Vi uppmuntrar personalen att göra anmälningar.
- Då kan man vidta åtgärder för att det inte ska hända igen.
Turerna kring Astrid Lindgrens barnsjukhus är inte över än.
Snart väntas åklagaren besluta om det ska väckas åtal mot den dråpmisstänkta läkaren. Och sjukhuset, som varje år tar emot 170 000 barn och ungdomar, kämpar för att återupprätta sitt fläckade rykte. Enligt chefsläkaren Ann-Britt Bolin har en rad insatser gjorts. Bland annat ska barn på akutintagsavdelningen inte behöva byta vårdlag och journalsystemet förbättras så att det larmar om orimligt höga läkemedelsdoser. Nästan besvärjande säger hon:
- Föräldrar kan känna sig trygga med vården på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag