Sveriges äldsta industri är på väg mot en ny vår. Det framväxande Kinas omättliga aptit på järn och stål gör det lönsamt att satsa på både gamla och nya gruvor.
Etablerade gruvjättar som LKAB investerar tiotals miljarder i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Uppstickare som Northland prospekterar och bygger nytt i Pajala. I uppländska Dannemora tas en gammal nedlagd gruva i bruk igen.
Uppsvinget för gruvnäringen ger gamla avfolkningsbygder nytt liv. I Pajala - själva symbolen för en döende landsända som under senare år gjort sig mest känd för att med allehanda jippon försöka locka giftaslystna kvinnor till kommunen – har ledningen svårt att tygla sin entusiasm.
- Produktionen i den nya gruvan kommer i gång tredje kvartalet nästa år. Vi räknar med att den ska ge uppemot 1 000 arbetstillfällen, direkt och indirekt, säger kommunalrådet Bengt Niska (S).
- I 50 år har vi tappat befolkning. Nu blir det mycket stort trendbrott. Vi kommer att vara uppe i 12 000 människor om 15 år, en fördubbling.
- Vi har redan gått plus med fem personer i år. Förra året var det minus 120. Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig när jag tillträdde för åtta år sedan. Då fanns det bara en riktning, nedåt, säger han.
Kanadensiska Northland Resources planerar tre gruvor i Pajala. Minst 600 ska anställas och produktionen beräknas bli 200 miljoner ton järnmalm per år. Företaget har investerat en miljard kronor hittills.
Malmfyndigheterna på platsen har länge varit kända. Men det är inte lönsamt förrän nu. Tack vare den våldsamma prisökningen. Tack vare Kina.
Pajala ska bygga järnväg och bostäder. De nyinflyttade behöver skolor och annan service. En ny stadsdel är planerad.
- Vi visste om att det fanns skatter nere i jorden. Med fri prospektering blev ett utländskt bolag intresserat av naturrikedomarna, säger Bengt Niska.
- Jag började inte drömma om det förrän de visade seriöst intresse för tre år sedan. Då började min optimism spira så sakteliga.
- Vi står rustade till tänderna för att möta utvecklingen. Vi jobbar sedan flera år med nya planer, med detaljplaner, kontakter med bostadsföretag. Andra sektorer kommer också att blomstra, säger han.
Malmpriserna har mångdubblats de senaste åtta åren. Det är Kina som nästan ensamt sätter priserna. Men politiker, investerare och industrialister verkar helt eniga om att risken med detta totala beroende av en enda faktor inte är så stor. Kinas tillväxt och efterfrågan kommer att fortsätta under överskådlig tid, anser de.
- Gruvboomen beror på att vi har haft en enastående prisuppgång på många råvaror och metaller de senaste sju, åtta åren. Kina importerar väldigt mycket högvärdig järnmalm, de har egen produktion av låghaltig malm, säger Pär Melander, råvaruexpert på Handelsbanken.
- Det finns alltid en risk. Men de flesta bedömare ser att tillväxten i Kina fortsätter i flera år till. Det ser också positivt ut i andra tillväxtländer som Brasilien, Ryssland och Indien, säger han.
På tio år har Kina ökat sin import av järnmalm från 70 miljoner ton till över 600 miljoner ton.
40 procent av världens befolkning bor i Indien och Kina och den snabba tillväxten där skapar efterfrågan på bostäder, fabriker, järnvägar, cyklar, tv-apparater, bilar, telefoner. Allt detta kräver stål.

Sverige står rustat för att möta den kinesiska efterfrågan tack vare ett antal reformer på 1990-talet i samband med EU-anslutningen. När den gamla lagen om statens rätt till hälften av inkomsterna från gruvor avskaffades, började hundratals bolag, också utländska, att intressera sig. Bland dem Northland i Pajala.
LKAB invigde i våras en ny gruva i Svappavaara, den första nya järnmalmsgruvan i Sverige på 50 år. Därmed finns det nu 16 aktiva gruvor, jämfört med 500 i början av förra århundradet.
Med modern teknik producerar de 16 gruvorna mer än fem gånger så mycket som de 500 gjorde 1918.
I morgon presenterar LKAB sin nya huvudnivå, transportväg för malm, i gruvan i Malmberget. Den är dimensionerad för att kunna klara ökad produktion under gruvboomen, säger företaget.
OPTIMISTISKA. I Kiruna, Pajala och Dannemora öppnas gruvor. Optimismen är stor och i Pajala ökar befolkningen för första gången på 50 år. Foto: Anders Lindberg/LKAB - Huvudnivån är en ny transportväg som vi grävt ut och byggt 250 meter längre ned i gruvan. Den är gruvans pulsåder. Det är den femte nya huvudnivån på 100 år i Malmberget, säger Lotta Fogde, informationsdirektör på LKAB.
- Vi har investerat 22 miljarder på fem år och räknar med att öka produktionen med 30 procent till 2015, säger hon.
Den nya huvudnivån i Malmberget tas i drift nästa år. I Kiruna blir det en ny om två år.
Lotta Fogde förklarar att huvudnivåerna kräver de största investeringarna. Dagbrott som den nya gruvan i Svappavaara är inte lika dyra för de ligger över jord. Ytterligare två dagbrott i Svappavaara är på gång.
- Vi tror att efterfrågan på järnmalm fortsätter på grund av att de bygger ut välfärden i Kina. Det blir säkert temporära nedgångar, men de har en bit kvar i Kina, säger hon.

Förra året kom det in 241 ansökningar om tillstånd att leta efter mineraler till tillsynsmyndigheten Bergsstaten, som beviljade 208 av dem. Antalet ansökningar är något mindre än under de senaste åren. Sammanlagt är antalet gällande undersökningstillstånd 1 239 och de täcker tillsammans cirka 20 000 kvadratkilometer, vilket är 4,5 procent av landets yta - allt enligt Bergsstatens statistik.
De nya tillstånden är koncentrerade till landets tre malmregioner: malmfälten i Norrbotten, Skelleftefältet och guldlinjen i Västerbotten samt till Bergslagen.
De flesta företagen letar efter koppar. Därefter kommer guld, järn och zink.
- För att få leta efter malm, prospektera, krävs undersökningstillstånd. Vi märker ett stort intresse för prospektering, säger bergsman Åsa Persson, chef för Bergsstaten.
- Vi prövar om fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt. Vi prövar också om platsen är lämplig i förhållande till allmänna intressen som rennäring och naturvård. Miljödomstolen måste också ge sitt tillstånd, säger hon.
Som chef för myndigheten har Åsa Persson den anrika titeln "bergsman". Det är en benämning som förekommer redan under medeltiden.

Historiska Dannemoragruvan tas i full drift nästa år efter att ha varit nedlagd i 20 år. Det senaste året har det pågått provdrift - och den här veckan går den sista provleveransen av malmprodukter till ett stålverk i Tyskland.
- Vi ligger i intensiva förhandlingar med kunder som provat produkten och med banker för att ordna finansiering. När finansiering är på plats tar det tolv månader att bygga ett förädlingsverk. Så jag räknar med att allt ska vara klart i början av 2012, säger Staffan Bennerdt, vd på Dannemora Mineral AB.
- Vi ska anställa upp till 115 personer. Vi investerar 830 miljoner kronor. Vi får enormt mycket gratis eftersom det redan finns schakt och orter, industribyggnader, järnvägsspår till djuphamnen. Det skulle ha kostat tio gånger så mycket att bygga nytt.
Företaget räknar med att gruvans livslängd är 13 år. Men man fortsätter att prospektera och hoppas hitta fler malmreserver. Och liksom alla andra i branschen litar Dannemora på Kina.
- Jag har svårt att se att efterfrågan ska försvagas. Kina har ett överväldigande stort behov, också Indien och Indonesien. De bygger upp sina länder, flyttar till städer, industraliserar. Det går oerhört fort, säger Staffan Bennerdt.
- Järnmalm är en enorm bristvara. Jag tror på en stor marknad framöver om det inte blir krig eller annan kris, säger han.
Dannemoragruvan har anor från Gustav Vasas tid på 1500-talet. Men det finns spår av malmbrytning från långt tidigare perioder.
- Det är jätteskoj med den tusenåriga traditionen här. 500 år av järnmalm, tidigare andra mineraler. Det ger vår verksamhet en extra dimension, säger Bennerdt.