Fruktigt, syrligt och välkylt. Riksdags­ledamoten Fredrick Federley (C) står med ett plastglas rosé i handen tillsammans med ståuppkomikern och bloggaren Karin Adelsköld och poserar för fotografen i ­stekande sol. Det är politikervecka i Almedalen - platsen där politiker, näringslivstoppar och stora namn minglar med ett glas rosé, pratar framtid och nätverkar.

Att öppna en flaska rosé när solen tittar fram har nämligen blivit lika självklart för många svenskar som att duka fram matjessillen till lunchbordet på midsommar­afton. Vi sörplar i oss rosa vin som aldrig förr. Förra året såldes 11,6 miljoner liter rosévin på Systembolaget och stod för 6,1 procent av den totala vinförsäljningen. En ökning med 23 procent från året innan och en ökning med otroliga 540 procent på tio år. Och allt tyder på att även 2012 kommer bli ett rekordår.

- Det gör att rosévin är vår näst mest växande kategori. Ju fler som dricker rosé desto fler upptäcker att det inte bara är en solskensdryck utan kan vara ett komplext vin som också passar bra ihop med mat, säger Monika af Ekenstam, kategorichef på Systembolaget.

Och det är på somrarna vi dricker som allra mest. 60 procent av roséförsäljningen sker i juni-augusti och står då för 15 procent av all vinförsäljning.

- Vi har börjat sälja mer rosé under resten av året också, men det är en starkt säsongsberoende kategori. Men på lång sikt så kommer det att sprida sig mer under hela året, då konsumenter kommer hitta fler konsumtionstillfällen.

Det tror inte Magnus Svensson, kreativ ledare för sommelier­utbildningen på Restaurang­akademien. Han anser att svenskars syn på rosédrycken som något härligt att sörpla i solskenet sitter i ryggmärgen och jämför rosé med en pocketbok eller popmusik - något lättsamt, glatt och inget som ska analyseras utan bara ­avnjutas.

- Det medför också att det finns ett stopp för hur kreddig drycken kan bli. Du kan imponera på dina vänner med champagne­kunskaper genom att hitta dyrare och häftigare champagne­sorter exempel­vis. Rosé har en inbyggd begränsning genom att det är gott, billigt och somrigt, och då kommer det inte heller att slå som en året runt-dryck.

Varför rosén har gått från att i princip bara vara en dryck för turister vid Medelhavet till något som också kan konsumeras i förtältet på campingplatser under somrarna beror på att den är ­anspråkslös och en dryck du inte behöver ta ställning till, enligt Magnus Svensson.

- De som aldrig skulle dricka en flaska vin under 90 kronor slänger sig över en 65 kronors rosé när solen tittar fram. Om jag kom hem till en sommelier som skulle bjuda på en halvtaskig champagne skulle många tycka att det var konstigt, men om han tar fram en flaska okej rosé skulle han komma undan med det. Ingen vågar säga att de inte gillar rosé eller champagne.

Vad är då rosévin? Oftast görs rosévin som vitt vin, men på blå druvor. När vinmakaren tycker att vinet har fått lagom mycket färg - något som inte är helt enkelt - lyfts skalen bort ur jästanken och vinet får jäsa klart utan skalen. Rosétyperna skiljer sig kraftigt åt - från de blekrosa varianterna från främst Frankrike till de djupröda från exempelvis Sydafrika eller Nya Zeeland. Och färgnyansen på rosévinet är inte helt betydelselös.

- Rosévinet som är jordgubbsrött, sött och påminner om en fruktjuice med alkohol har varit startskottet till en bredare marknad, säger Magnus Svensson.

Men de djupröda och söta rosé­vinerna imponerar inte på vineliten, menar han.

- Statusen ligger i färgen. Ju mer laxrosa desto finare är den. Det beror på att blålila roséviner oftare är enklare att göra - då kommer inte snobbarna tycka det är tillräckligt häftigt. Ett laxrosa rosé kan inte tillverkas var som helst, det kräver andra tillverkningssätt och blir därmed dyrare att framställa och inte lika kommersiellt.

Nadja Karlsson, dryckesexpert på Spritmuseum, berättar att svenskarna började sörpla i sig ljusrosa snustorrt rosévin redan på 70-talet då den franska vågen svepte in över Sverige.

- Systembolagets idoga försök under flera decennium att få folk att dricka vin i stället för sprit kan också ha påverkat. Men framför allt var i princip allt franskt inom mat och dryck hett i Sverige och det gjorde att svenskarna lockades av rosévin, främst från Provence.

Rosétrenden blev dock kortvarig - åtminstone den gången. Det var först vid millennieskiftet då ­champagne blev populärt som rosé också red med i vågen.

- Kring 2003-2004 blev rosé riktigt stort, mycket på grund av den asiatiska mattrend som svepte in över landet, då vi ville ha något svalkande till den heta och söta maten, säger Nadja Karlsson.

Fler vinmakare insåg potentialen i att tillverka trenddrycken rosévin och ­utbudet fylldes snabbt på med fler och bättre viner. Rosévin har gått från att ha varit ett slaskvin, som gjordes genom att ta druvor som inte höll måttet till rödvin, till att många svenskar i dag betalar 150 kronor för en flaska rosa vin.

Det märker också Monika af Ekenstam, kategorichef på Systembolaget, som berättar att det inte längre är billiga roséviner som säljer bäst.

- Nu är många villiga att betala mer för sitt rosé och flaskorna över 70 kronor är de som har starkast trend, säger hon.

Men rosévinets frammarsch gör inte att svenskarna dricker mindre rött eller vitt vin. Tvärtom. Vinförsäljningen på Systembolaget har ökat med nästan 40 procent sedan 2004, med undantag för 2011 då rödvinsförsäljningen minskade något.

En oroande utveckling, menar Kai Knudsen, överläkare och docent i toxikologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Han förklarar att vad vi dricker styrs av tillgänglighet och popularitet. Vår alkoholkonsumtion har inte ändrats enbart på grund av rosévinets framfart - men i kombination med bag in boxens intågande har konsumtionen gått upp, tror han.

- Det är en lättsam dryck som smakar gott. Faran är att man dricker för mycket och att man dessutom dricker andra sorter när man väl har börjat dricka rosévin, säger han.

Fredrik Andersson på Prime PR var den som tog rosé till Almedalen för tio år sedan. Prime PR:s årliga mingel där ­politiker och PR-folk nätverkar har gått från ett femtontal besökare till hundratals besökare dagligen och rosévinet är ett givet inslag.

- Jag tyckte om rosé och det var i princip ingen annan som drack det vid den tiden. Då vi bjöd på enbart rosé och ramlösa, inte det sedvanliga utbudet, var det oväntat och det gick hem. Andra året så minns jag att det inte fanns tillräckligt med rosé på Systembolaget och att vi var tvungna att beställa i förväg framöver.

Och roséminglet, som det kom att kallas, blev en succé - nu har i princip alla som anordnar ett mingel i Almedalen kopierat upplägget.

- I dag förknippar allt fler sommar och sol, lummiga gotländska trädgårdar under Almedalsveckan med något festligare i handen - som ett glas rosé.