En stor buss svänger in framför den stora trävillan i Tumba och avbryter barnens fotbollsmatch på gårdsplanen.

Kasra Solmus går fram för att ta emot de 50 nykomlingarna som kommit från Malmö och som nu ska inackorderas i huset tillsammans med de 64 personer som redan bor här. Det tillfälliga boendet i Tumba öppnades i augusti på grund av det ökade trycket. Antalet asylsökande överstiger just nu migrationsverkets beredskap med 7 000 människor, och siffran ökar.

- När vi får så stora inströmningstal av människor som vi fått de senaste veckorna så finns det ingen möjlighet att de system vi har klarar av det, säger migrationsminister Tobias Billström.

De flesta som nu söker asyl kommer från Syrien, Somalia och Afghanistan.

- Vi har gått från ett genomsnitt på 500 till 1 000 sökande i veckan. Det är ansträngt, säger Caroline Henjered, verksamhetschef på migrationsverket.

Enligt migrationsminister Tobias Billström är det upp till migrationsverket hur de vill satsa sina ­resurser.

- Varje statligt verk har en så kallad anslagskredit. De innebär att man kortsiktigt kan ta ett budgetunderskott i sin verksamhet tills dess att man får möjlighet att fylla på pengarna i samband med nästa budget. När man har räknat av det ifrån de pengar som levereras in så förutsätts den situationen som gav upphov till underskottet ha försvunnit, säger han.

Men situationen tycks inte förändras. Migrationsverket har beredskap för 30 000 asylsökande, men redan nu är siffran uppe i 37 000 personer. Och den siffran förväntas stiga.

Den plötsligt ökande mängden asyl­sökande har satt press på migrations­ verkets anställda.

Kasra Solmus gick i pension i våras efter att ha arbetat i 25 år på migrationsverket. Men i juli ringde migrationsverket och frågade om han kunde hoppa in och jobba lite ändå. Han avbröt semestern med familjen i Turkiet och åkte hem till Sverige. Sedan dess har det gått i ett. Nu jobbar han på boendet i Tumba.

Enligt Sverker Spaak, chef för Stockholms ankomstboenden, har flera anställda avbrutit sina semestrar och jobbat extra på kvällar och helger.

- Det går för högtryck, folk har arbetat hårt och verkligen ställt upp, säger han.

Boendet i Tumba är ett tillfälligt boende där fem till åtta personer delar på varje rum. På tillfälliga boenden ska ingen stanna mer än ett par nätter innan de slussas vidare till ordinarie anläggningsboenden, som liknar vanliga lägenheter. Men många har redan bott här i två veckor, och har inte fått tid för prövning och utredning förrän i oktober eller september, berättar de boende.

En grupp män sitter på den lilla verandan, ­ciggarettröken ligger som en dimma i luften.

- Jag röker, dricker kaffe och väntar, säger Ahmed.

Hans fru och fem barn är kvar i Libanon dit de flydde när deras by Iziz i Syrien bombades av helikoptrar. Hans ögon är rödkantade. Han har inte sovit på länge.

- Situationen i Syrien går inte att beskriva, det är som en actionfilm. Som Hiroshima, som Hitler, säger ­mannen bredvid honom uppgivet.

Han heter Abdul och hans gravida fru befinner sig just nu i Turkiet. De hade inte råd att fly båda två och nu hoppas han kunna få hjälp från Sverige att få hit sin fru.

De berättar hur de sett människor skjutas, till och med bebisar.

En man som inte ens vågar uppge sitt förnamn berättar att hans familj är gömd på landsbygden i Syrien. Han har inte kunnat kommunicera med dem på en månad, vet inte om de lever.

- Jag var apotekare. När kriget bröt ut hjälpte jag till att vårda sårade människ Duaa har flytt från Syrien tillsammans med sin rullstolsbundna mamma. Foto: Mikael Sjöbergor. Det gjorde mig till ett hot, och jag var tvungen att fly, berättar han.

Fotografen vill ta en bild men apotekaren protesterar. Rädslan sprider sig, ingen vågar längre vara med på bild.

- Regimen prioriterar människor som flyr, de skulle söka upp våra familjer om de såg att vi var här, förklarar han.

Just nu finns det 3 259 syriska flyktingar i ­Sverige.

Migrationsverket beräknar att den siffran kommer att stiga till 6 000 i år. Och till 11 000 totalt under 2013.

De flesta som kommit under den senaste tiden är människor som flytt från kriget i Syrien. Många kommer även från Somalia, och migrationsverket räknar med att fler somalier kommer att anlända framöver. Tidigare har migrationsverket inte godkänt ­somaliska id-handlingar, men efter en dom som kom i januari godkänner man nu DNA-tester som bevis. Nu ­väntas en stor grupp somalier komma till ­Sverige för att återförenas med sina familjer.

Migrationsverket har ansökt om att få 500 miljoner kronor ytterligare per år under de närmsta tre åren för att hantera den situationen framöver.

Men hur ser chanserna ut att migrationsverket får igenom sin önskan?

- Migrationsverkets prognos visar på mycket höga inströmningstal, någonstans mellan 38 till 41 000 asylsökande varje år. Det måste vi väga in det i det pågående budgetarbetet. Vi måste rigga systemet för att passa detta, säger Tobias Billström.

Just nu pågår budget­förhandlingarna, och de kommer att kuliminera när regeringen lämnar över budgeten till riks­dagen den 20:e september.

Boendefrågan är migrationsverkets mest akuta problem. De söker med ljus och lykta efter boenden, både tillfälliga och permanenta. Enligt Tolle Furugård, enhetschef på migrationsverket i Örebro, är situationen kaotisk.

- Speciellt i Stockholm, Malmö och Göteborg, människor har fått sova på madrasser på golvet i källaren. Många får bo på campingar och andra tillfälliga lösningar, säger han.

Men Caroline Henjered tycker inte att den bilden stämmer.

- Vi klarar det här och vi har en beredskapsplan. Det finns inte någon som ligger i en källare på en madrass, säger hon.

Den största utmaningen är enligt henne att hitta de långsiktiga lösningarna, med permanenta boenden i kommunerna.

- Vi måste fokusera på att hitta boenden åt de familjer som kommer, till exempel från Syrien, och som har jättetuffa upplevelser bakom sig. Vi måste se till att dessa familjer och barn kommer in i en miljö där de känner sig trygga. Det är skydd de söker. Barnen måste komma in i skolsystemen. De är en utmaning för oss att hitta större boenden där familjerna får rum, säger hon.

Men flera kommuner har kritiserat migrationsverket för att de får för kort framför­hållning och menar att de inte kan ta hand om de asylsökande.

Tolle Furugård är oroad över att många kommuner ställer sig motvilliga till att ta emot fler asylsökande när trycket ökar.

- Kommunalpolitiker på små orter börjar säga att de fått nog, de blir påhoppade på Ica, säger han.

Caroline Henjered är medveten om problematiken.

- Vi har brist på bostäder och då är det de mindre kommunerna som ligger lite mer perifert och har tillgång till bostäder som får ta ett större ansvar. Vissa orter kan känna att de får ta för stort ansvar och att det blir för många som bor där, säger Caroline Henjered.

På verandan i Tumba sitter 21-åriga Duaa. Hon flydde från Syrien med sin rullstolsburna mamma för snart två veckor sedan. Pappan och den andra systern är kvar i Turkiet eftersom de inte hade råd med fler flygbiljetter till Sverige. Hon är ledsen över att behöva avbryta sina studier, och vill helst av allt komma in i samhället här i Sverige och fortsätta studera.

- Jag har massor av drömmar. Jag vill bli Microsoft manager, jag älskar datorer, säger hon.

Bredvid henne ställer sig Muhammed. Han är 19 år och kom just med bussen från Malmö.

På armen har han ett armband där det står "Free Syria".

- I Syrien hade jag skjutits direkt om någon sett att jag burit det, säger han.

Han tummar på ett papper, med sitt namn och sitt foto på. Visar stolt upp det.

- Jag kanske får stanna här, säger han.