Har försämrats. Tyskläraren Sirkuu Väliaho på Vällingbyskolan tycker att elevernas tyskkunskaper generellt har försämrats. Niondeklassarna Malin Sandén, 15, och Carl Wåhlstam, 15, är dock ambitiösa. "Om man ska göra affärer med tyskarna i framtiden är det bra att kunna språket", säger Carl.Foto; YLWA YNGVESSON Foto: Ylwa Yngvesson
Har försämrats. Tyskläraren Sirkuu Väliaho på Vällingbyskolan tycker att elevernas tyskkunskaper generellt har försämrats. Niondeklassarna Malin Sandén, 15, och Carl Wåhlstam, 15, är dock ambitiösa. "Om man ska göra affärer med tyskarna i framtiden är det bra att kunna språket", säger Carl.Foto; YLWA YNGVESSON Foto: Ylwa Yngvesson

Därför säger eleverna "Nein" till tyskan

Publicerad

1849 blev tyskan det största främmande språket i grundskolan i Sverige.

Sedan dess har det bara gått utför.

Andelen som läser tyska i högstadiet har halverats sedan ­90-talet.

Samtidigt skriker näringslivet efter unga tysktalande.

Goetheinstitutet satsar nu stora pengar på kampanjen "Ich liebe tyska".

Och politikerna ändrar reglerna.

"Willkommen zurück! Ich heisse Sirkuu", säger tyskläraren Sirkuu Väliaho när hon välkomnar niondeklassarna i Vällingbyskolan i nordsvästra Stockholm till höstens första lektion.

- Rasmus ist nicht hier? konstaterar Sirkuu när hon ropar upp eleverna.

- Nej, han har hoppat av tyskan, svarar kurskamraterna.

Sirkku Väliaho är ny på skolan och det är första gången hon träffar de nio elever (av totalt 70 niondeklassare på skolan) som valt tyska. Hon uppmanar dem att på tyska berätta om hur sommaren har varit.

15-årige Carl Wåhlstam kan utan problem säga att han varit på konfirmationsläger och att det varit roligt.

- Jag valde tyska för att det är bra att kunna. Spanska har man mest användning av på semestern, men då kan man lika gärna prata engelska. Tyska, däremot, är nog bra om man ska göra affärer med tyskarna, säger Carl, som vill bli hjärnkirurg, efter lektionen.

Malin Sandén, 15, har redan haft användning för tyskan.

 

- När jag var på solsemester i Turkiet pratade alla tyska. Jag har ganska lätt för tyska och ska kanske fortsätta läsa det på gymnasiet, säger hon.

Men Malin och Carl och deras sju kurskompisar är något av ett undantag.

I slutet av 1990-talet läste över 40 procent tyska på högstadiet. I fjol var det mindre än var femte - 19,1 procent - som studerade språket. Och på gym­nasiet var andelen avgångselever som läste fortsättningstyska bara 9,3 procent.

- Jättemånga hoppar av. De väljer bort andra språk än engelska för att de tycker att det är så mycket arbete med det. Det kan vara så få som fem elever i grupperna och ger signaler om att det inte är så kul och det blir svårt att få dynamik, säger Sirkuu Väliaho.

Hon tycker att elevernas kunskaper i tyska generellt har försämrats under de tolv år hon undervisat.

När skolinspektionen 2010 granskade undervisningen i så kallade moderna språk (exempelvis franska, spanska, tyska, till skillnad från de klassiska språken latin och grekiska) konstaterade man att nära hälften av alla elever i årskurs nio väljer bort språkstudier.

Relativt många - 80 procent - börjar läsa ett modernt språk i sexan eller sjuan. Tidigare kunde man till exempel välja teknik eller bild i stället, men i dag är alternativen att läsa mer svenska, svenska som andraspråk, engelska, teckenspråk eller modersmål.

Men i nian är andelen som pluggar moderna språk bara 60 procent. En av fyra - majoriteten pojkar - hoppar av den språkundervisning de började i sexan eller sjuan.

Det finns exempel på elever som till och med får rådet av sin lärare att sluta, skriver skolinspektionen. Undervisningen blir kanske för svår eller eleverna får inte den hjälp de behöver. Och skolorna gör inte tillräckligt för att motivera och stödja, menar skolinspektionen.

 

Trots att det antal timmar som avsätts för studier i andra språk än engelska i läroplanen 1994 ökades med 25 procent och dagens kursplaner i moderna språk fokuserar på förmågan att kommunicera ges eleverna "relativt små möjligheter till övning i att uppfatta, respektive att tala, målspråket på lektionerna", slår skolinspektionen fast.

Man konstaterar också att eleverna måste få bättre koll på kopplingen mellan språkstudierna och möjligheten till jobb i framtiden.

 

För att motivera elever att fortsätta läsa språk införde regeringen 2010 nya meritpoäng för språkstudier som ger bonus när man söker vidare till högskolan. Snart är det dags igen för nya regler. Hösten 2014 införs ett liknande bonussystem för elever som läst språk på högstadiet och ska söka in på gymnasiet.

Men de här insatserna räcker inte, menar Svenskt näringsliv och Lärarnas riksförbund, som i fjol lät göra en Demoskopundersökning om språkens betydelse med 200 personalchefer eller personalansvariga i svenska företag.

42 procent av de medelstora företagen kräver ett tredje språk för att man ska kunna få anställning. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska.

- Engelskan är självfallet viktig och många kommer att klara sig väl med goda kunskaper i det språket. Men Tyskland är Europas ledande ekonomi och en av Sveriges viktigaste handelspartner. Att ha medarbetare som kan tyskarnas eget modersmål kan ge svenska företag konkurrensfördelar i en allt tuffare internationell konkurrens, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt näringsliv.

Tidigare var han forskningsminister och var med om att fullfölja meritpoängsreformen och hade internationella student- och forskarutbyten som en av hjärtefrågorna.

- Men mer behöver göras. Reform­tempot måste på detta område, liksom många andra, höjas rejält, säger Tobias Krantz, som läst engelska, franska och spanska.

Han ångrar att han inte pluggade tyska i skolan och kommer uppmana sina barn att göra det. Men poängterar också att väldigt många företag bedriver handel med Kina och att kinesiska språket är och kommer vara viktigt framöver.

Antalet gymnasieelever som har betyg i mandarin, kantonesiska eller "ospeci­ficerad" kinesiska har sedan 2007 nästan tredubblats. Men det är fort­farande en försvinnande liten skara: 912 personer. Därtill kommer 283 högstadieelever.

 

Abrahamsbergsskolan i Bromma är en av få skolor i Sverige som sedan fem år erbjuder kinesiska. På höstterminen i sexan får eleverna prova på tyska, franska, spanska, italienska och kinesiska - och därefter göra sitt val.

- Vi har jätteduktiga lärare och erbjuder läxhjälp i alla ämnen. 60 procent av eleverna i åttan och nian väljer utöver moderna språk dessutom ytterligare ett språk som elevens val, säger biträdande rektor Marko Anderot.

Och medan rikssnittet är att 60 procent fullföljer studierna i moderna språk, gör 90 procent av eleverna på Abrahamsbergsskolan det.

En annan skola som sticker ut är Fågelskolan i Lund, som av skolverket fått kvalitetspris för språkundervisningen. 2003 startade spanskläraren Lieselotte Wengberg och hennes kolleger "Language café", där internationella studenter från Lunds universitet bjuds in till högstadiet för att över en fika prata spanska, franska, tyska och engelska med små grupper på fyra elever.

- I början var eleverna lite blyga, men vi har sex sådana språkkaféer per läsår och eleverna blir väldigt motiverade när de ser att de klarar att förstå och göra sig förstådda, säger Lieselotte Wengberg.

I likhet med Abrahamsbergsskolan får man på Fågelskolan också testa alla moderna språk under ett antal veckor på höstterminen i sexan innan man gör sitt val. Och på tysklektionerna jobbar läraren Maria Elnertz mycket med bildspel och filmar när eleverna dramatiserar saker man behöver kunna för att göra en resa i ett tysktalande land.

- Tidigare hade vi väldigt många som hoppade av språkundervisningen. Numera är det väldigt, väldigt få avhopp. Vi försöker med alla medel få eleverna att stanna kvar, säger Lieselotte Wengberg.

1849 knuffade tyskan bort latinet som första främmande språk i grundskolan och 1878 fick franskan se sig besegrad av tyskan som andraspråk på läroverken. Efter andra världskrigets slut var dock engelska andra språk på alla svenska skolor.

Franskan har också tappat, men inte alls lika mycket som tyskan. I dag är det ungefär 17 procent som väljer franska.

 

Det stora avbräcket för tyskan kom 1994, då elever i grundskolan erbjöds att läsa spanska. I dag är det 35 procent av grundskoleeleverna som väljer spanska.

Men när den internationella språk­studien ESLC presenterades i somras visade det sig att var fjärde svensk elev inte når upp till nybörjarnivå i läsförståelse i spanska och 45 procent miss­lyckades med skrivprovet.

Svenska niondeklassares kunskaper i engelska var visserligen i toppklass - faktiskt lika bra som på Malta där engelska är ett officiellt språk - men i moderna språk går det inte alls lika bra.

- Andelen behöriga lärare i spanska är lägre än inom tyska och franska. Vi har lämnat in en rapport där vi föreslår att vi utformar en fortbildning för alla språklärare, liknande det kunskapslyft som skett inom matematikundervisningen. Språkundervisningen måste riktas in mer på kommunikation, säger undervisningsrådet Gunnar Stenberg som är skolverkets expert på moderna språk.

 

Goetheinstitutet, som är Tysklands kulturinstitut, har också dragit i gång en kampanj för att öka svenskarnas intresse för det tyska språket. En reklambyrå har fått över 100 000 kronor för projektet "ich liebe tyska" (jag älskar tyska), en slogan som tryckts upp på affischer och givit namn åt en hemsida. Där står det bland annat än mer än 150 miljoner människor i Europa talar tyska och att det är ett av EU:s största språk.

- Nu ska vi göra en liknande kampanj för att nå svenska elever och deras föräldrar redan i femman och sexan när de ska välja språk, berättar Goetheinstitutets Rainer Fussgänger.

Precis som Svenskt näringsliv hävdar Fussgänger att det inte räcker att kunna engelska.

- Du kanske kan förhandla på engelska, men på kvällen när fem-åtta personer ska ut på krogen snackas det bara tyska. Studier visar att du ökar chanserna att ta hem en order om du kan språket och att du säljer mycket bättre då, säger Rainer Fussgänger och på­pekar att man haft stor draghjälp av att Berlin blivit ett så hett resmål.

Tyskläraren Sirkuu Väliaho på Vällingbyskolan minns med fasa sitt första besök i Tyskland.

- Jag var 16 år och kunde inte gå och handla, för vi hade inte fått lära oss att prata tyska, bara skriva. I dag jobbar vi mycket mer tematiskt, exempelvis med att öva på vad man säger vid restaurangbesök. Visst behövs byggstenar i form av glosor och en del grammatik, men det viktigaste är att kunna använda språket i var­dagen, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag