I FÄDERS SPÅR. Förra årets Vasaloppvinnare Jörgen Brink kramas om av kranskullan Frida Dahl. Foto: Jan Düsing
I FÄDERS SPÅR. Förra årets Vasaloppvinnare Jörgen Brink kramas om av kranskullan Frida Dahl.  Foto: Jan Düsing

Därför låter de sig plågas - i nio mil

Publicerad

De ser likadana ut - snoriga och iklädda färggranna toppluvor.

Men vilka är egentligen dessa tappra män och kvinnor som ställer sig på startlinjen i världens största långlopp på skidor?

Expressen har tittat lite närmare på de över 60 000 Vasaloppsåkarna.

1922 var det 117 uthålliga män som tog sig i mål i det allra första Vasaloppet. Året därpå gick Margit Nordin från Grängesberg till skidhistorien som loppet första kvinnliga deltagare.

Det var morasonen Anders Pers tankar och idéer som gjorde att världens största skidtävling föddes. Han skrev om det nutida intresset för skididrott och knöt ihop det med Gustav Vasas flykt på skidor från Mora mot Norge 1521.

I en artikel i Vestmanlands Läns Tidning den 10 februari 1922 lanserade han idén om ett Vasalopp. Dagens Nyheter återgav artikeln redan dagen efter den publicerats och uttalade samtidigt sitt stöd till ett långt skidlopp, ett mandomsprov, till minne av Gustav Vasa och den 19 mars 1922 kunde det första Vasaloppet genomföras. Sedan dess har sammanlagt 972 746 målgångar noterats i det som numera kallas Vasaloppets vintervecka.

Vasaloppets sportchef, Tommy Höglund, tror att så många ställer upp för att det är ett äventyr och en utmaning, men också för att motivera sig själva till träning.

- Att åka något av Vasaloppsarrangemangen är en morot för sin egen motion hemma. Man anmäler sig i god tid till ett lopp och då har man en anledning att gå ut och jogga på regniga oktoberkvällar. Det tror jag är den stora anledningen - man vill ha ett mål med sin motion.

Nu för tiden erbjuds åkarna en mängd olika lopp under veckan som avslutas med det klassiska Vasaloppet den fjärde mars. Variationen på loppen har gjort att olika typer av åkare lockas att delta, menar Höglund. De som åker det stora Vasloppet har åkt tidigare, de flesta har stor träningsbakgrund, hög utrustningsnivå och mycket egen kunskap.

- Den andra ytterligheten är Kortvasan som inleder Vasaloppsveckan. Det är barn ned med till elva års ålder, det är mormor och morfar, det är mammor och pappor, kompisgäng. Det är de minst erfarna åkarna - vi vet att väldigt många av dem aldrig har haft en nummerlapp på sig tidigare i hela sitt liv, säger Höglund.

Så att det skulle finnas en typisk Vasaloppsåkare, det tror inte Vasaloppets sportchef.

- Nej det finns egentligen inte. Visst, vi kan ta ett snitt, men det är så väldigt många som inte hör till detta snitt. Men en gemensam sak är ett intresse för sin egen hälsa, välbefinnande och motion - det är viktigt.

- Du har Petter Northug och gänget i ena änden, som har stenkoll på vad det är, och många förstagångsåkare i andra änden.

Om man trots allt skulle vilja räkna ut genomsnittpersonen som ställer upp i Vasaloppet den fjärde mars i år så är det en man på 41, 7 år som åkt 3, 7 lopp ­tidigare. Genomsnittpersonen i alla lopp under veckan är en något yngre man, 40,7 år, som åkt 1, 9 lopp tidigare.

 

Carina Hammarstrand, 49, representerar inte den genomsnittlige Vasaloppsåkaren - hon är speciell på ett helt annat sätt.

Sammanlagt har hon åkt 92 olika lopp och sedan ett par år tillbaka ställer hon upp i alla lopp under Vasaloppsveckan.

- Jag kör alla som jag får, det betyder åtta officiella och ett inofficiellt. I år känns det lite extra spännande för om allt går som jag har tänkt mig går jag på självaste Vasaloppet i mål för hundrade gången i en Vasaloppstävling.

Den hundrade målgången började med att Hammarstrand skulle ta en Svensk Klassiker 1991 och körde Öppet spår.

- Sedan fortsatte jag köra och när jag skulle ta min femte klassiker så tänkte jag att jag skulle fira det på något sätt - och då firade jag med att köra tre lopp, Tjejvasan, Öppet spår och Vasaloppet. Det var himla roligt att det inte bara var en gång, utan man fick gå i mål flera gånger, säger Hammarstrand som tycker att Vasaloppsveckan är den absoluta höjdpunkten på året.

- Jag kan skippa både julafton och midsommarafton om jag bara får köra alla loppen i Vasan. Det är så mycket känsla, det är så häftigt att gå i mål och man träffar så mycket kul människor - det är så många underbara upplevelser under den här tävlingen.

Hon har en teori om varför så många vill åka.

- Jag tror att en väldigt stark drivkraft är det svenska i Vasaloppet. Jag tror att alla känner historiens vingslag - det är ju inte så att man tänker på Gustav Vasa, men alla har en relation till Vasaloppet. Antingen har man haft en gammal släkting som har kört en gång i tiden, eller så har man sett själva starten någon gång. Det är så genuint, trots att det har vuxit och blivit gigantiskt så finns det ändå en magi i Vasaloppet.

 

I höstas drog Cross Country Clinic 1 000 (CCC1000) i gång - ett lyxigt tränings­program för toppchefer från Stockholms­området som ville utvecklas som skidåkare.

Initiativtagare är Fredrik Erixon, skid­entusiast som bland annat driver sajten langdskidakning.info. Utbildningen har pågått sedan september och de 20 utvalda deltagarna har fått träning och råd i ­absolut världsklass. Målet är att komma topp 1000 i Vasaloppet.

- Jag läste en artikel i Dagens Industri förra våren där Fredrik Erixon utmanade folk från näringslivet att bli bra skidåkare med en helt fantastisk tränarstab - från Jerry Ahrlin som är världsetta i långlopp till Magnar Dalen och Ola Ravald som är teknikcoacher för det norska landslaget, säger Martin Tivéus, vd på Avanza Bank.

- Jag kände att den här utmaningen måste jag ta.

Tivéus ringde upp Erixon för att anmäla sitt intresse - men Erixon var inte säker på att han skulle platsa. Hans tidigare Vasa loppstider på drygt sju timmar var inte tillräckligt bra - CCC1000 satsar på att gå under sex timmar.

- Men då blev jag lite provocerad och tyckte att det här kommer jag greja, så jag fick vara med.

Sedan träningen drog i gång har han utvecklats på flera olika sätt, fått bättre teknik och kondition, lärt sig om valla, snöförhållanden och kost - och insett hur svårt det är att nå topp 1 000.

- Nu har jag fått en helt annan respekt för vad det innebär att komma topp 1 000, det innebär i princip att åka Vasaloppet på fem timmar. Jag tror att kanske halva gruppen klarar det, jag kommer nog missa det målet i år.

 

Jerry Ahrlin, en av programmets supertränare och toppåkare inom långlopp, tror att målet kanske var lite väl högt satt.

- Men några kommer nog klara det, jag tycker att alla har gjort stora förbättringar, så det ska bli kul att se hur de går på Vasaloppet. De har tränat bra, det är kul med folk som är ute efter att bli bättre.

I år är första gången i Vasaloppets historia som över 60 000 deltagare är anmälda till något av loppen. Det betyder att den miljonte målgången kommer att ske i år.

Men att det skulle bli den genomsnittlige Vasaloppsåkaren, den 41,7 år gamla mannen med 3,7 lopp bakom sig som går först i mål den fjärde mars, är inte särskilt sannolikt.

När Jörgen Brink vann sin andra raka seger förra året var han 36 år - och den äldste segraren i Vasaloppets historia.

Och Petter Northug är bara 26 år gammal.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag