Daniel Sjöberg, 28, har precis köpt sin första lägenhet i Stockholms innerstad, en etta på Södermalm på 42 kvadratmeter för 2,3 miljoner. Han hade tidigare en mindre lägenhet söder om stan.
Han har läst på och sett varningarna om en bostadsbubbla, men trots ett kvadratmeterpris på över 56 000 kronor är han lugn.
- Det är klart att jag har funderat på det lite fram och tillbaka. Men när man säljer och köper något nytt jämnar det ut sig, säger han.
I går gick statens bostadskreditnämnd, BKN, ut och sa att snart brister den berömda bostadsbubblan; priserna på bostäder i Sverige kan falla med 20 procent de närmaste tre åren.
Daniel Sjöberg, som snart ska flytta in i sin etta på Södermalm, tycker inte att en då dramatisk värdeminskning verkar sannolik:
- Jag tror åtminstone inte att det händer i Stockholm, där efterfrågan på bostäder är så stor.
I en ny marknadsrapport har BKN jämfört läget i dag med tidigare bubblor på bostadsmarknaden - och siffrorna skrämmer.

I genomsnitt är belåningsgraden i dag 15 procentenheter högre än vid fastighetskraschen för 20 år sedan. Då sjönk bostadspriserna mycket snabbt i Sverige. Villapriserna i hela landet sjönk med 25-30 procent på drygt tre år. Värdet på bostadsrätter i Stockholms innerstad gick ned 43 procent under samma tid.
Redan i somras sa finansminister Anders Borg (M) att det finns en risk att den som köper villa eller bostadsrätt i dag betalar alldeles för mycket och tar för höga lån.
- Huspriserna är mer uppblåsta och hushållen mer belånade i Sverige än i andra länder eftersom vi inte har haft någon riktig priskorrigering ännu, sa Anders Borg vid ett seminarium i Visby redan i början av juli 2009.
Borg påpekade att av de sju länder som haft kraftigast prisökning på hus är Sverige det enda som ännu inte drabbats av en fastighetskrasch. USA, Spanien, England, Irland, Portugal och Danmark har alla haft "en rejäl korrigering av sina fastighetspriser", enligt den orolige finansministern.
Det rekordlåga ränteläget fick i september Swedbanks vd Michael Wolf att höja ett varningens finger.
- Vi ser en risk i att huspriserna sticker i väg på ett onormalt sätt, sa han till Dagens Nyheter, men försäkrade att banken granskar varje ny kund noga och gör "en sund kreditbedömning".
I USA var det överbelånade bostäder, osund spekulation och snabbt fallande bostadspriser som fick den amerikanska bostadskreditmarknaden att kollapsa. Vilket sedan utöste en finanskris som spred sig globalt och tvingade fram statlig hjärt-lungräddning på det finansiella systemet.

När det svenska boprisrallyt för 2009 kunde summeras visade det sig att bostadsrätter ökat 20 procent i pris och villorna 10 procent. Återhämtningen efter finanskrisen hösten 2008 blev rekordsnabb.
Även om tecknen finns och många varnat det senaste halvåret finns det några som gör andra bedömningar. Urban Bäckström, vd Svenskt näringsliv, sa i förra veckan att han i dagsläget inte ser någon risk för en bubbla på den svenska bostadsmarknaden.
- Det tar ett tag innan bubblor byggs upp och det blir stora fundamentala obalanser, sa han till Nyhetsbyrån Direkt, och efterlyste samtidigt en nytt regelverk för att förebygga kriser i framtiden.
Finansinspektionens bolånerapport, som kom förra veckan, visar också på en relativt ljus bild av läget.
I granskningen av 6 800 bolåneansökningar från förra året konstaterar finansinspektionen att bankerna verkar låna ut på ett ansvarsfullt sätt: även om räntan skulle sticka i väg till 7,5 procent skulle i dagsläget de flesta hushåll, 92 procent, klara lånen och ha pengar över.
Till dem hör Daniel Sjöberg. Han fick låna 85 procent av köpesumman till sin bostadsrätt, och både banken och han själv har räknat ut att han skulle överleva en rejäl räntehöjning.
- Självklart blir det mindre över till annat, men jag skulle klara det, säger han.
Både bostadspriser och hushållens skuldsättning har ökat under lång tid "och det kan inte fortsätta hur länge som helst", enligt riksbankens chef Stefan Ingves.
Men i Finansinspektionens rapport konstateras entydigt att de "svenska bolånen kan inte anses utgöra något hot mot den finansiella stabiliteten i dagsläget".

Men är det samma sak som att det inte finns någon bostadsbubbla? Sandro Scocco, tidigare LO-ekonom och chefsekonom på flera myndigheter, säger att bubblan finns, de bostadspriser som vi har i dag är inte långsiktigt hållbara.
- Det betyder inte att jag tror att det finansiella systemet ska krascha. Men det innebär jättestora risker för hushållen att gå in på den här prisnivån, säger han.
Sandro Scocco menar att varken riksbanken eller regeringen vill ta ansvar för att skuldbördan och priser fortsätter att stiga. Det gynnar bankernas kortsiktiga vinster, men hushållen tar både riskerna och kostnaderna.
De som köper sin första bostad i dag kommer att göra en dålig affär, en affär som kommer att begränsa deras konsumtion i många år framåt, menar Sandro Scocco:
- Frågan är om det blir en krasch eller bara en pyspunka. Hur som helst blir förändringen dramatisk.
Statens bostadskreditnämnds analys, som presenterades i går, säger att "korrigeringen" av priserna kommer. Frågan är bara när. Inom en treårsperiod, spår nämnden, som också siar att det kommer att slå hårt mot högbelånade hushåll.

Även finansinspektionen är - trots de positiva tongångarna om finanssystemet som helhet - bekymrad över att vi lånar så mycket till bostadsköpen. Det visar det faktum att man överväger ett allmänt råd om att bostadslån inte ska överstiga en viss del av fastighetens marknadsvärde, någonstans mellan 75-90 procent.
Men att "överväga" att utfärda ett "allmänt råd" låter inte direkt som någon kraftfull åtgärd.
Nils Westerberg är fastighetsmäklare för Södermäklarna i Stockholm. Han tycker sig inte se någon oro hos köparna.
- Alla diskuterar med sin bank, och de räknar på räntan som de tror den blir om ett par år. De flesta kunder som vi pratar ekonomi med tittar på om de klarar en ränta på fem eller sex procent, säger han.
Senaste lägenheten han sålde var en etta vid Hornstull i Stockholm. Den gick för 64 800 kronor per kvadratmeter.
- Jag tycker ändå att köparna är ganska sansade. När vi kommer till avslut i budgivningarna är det ganska logiska argument som styr. De räknar och tänker och funderar.
Bostadsköparen Daniel Sjöberg är för ung för att minnas den förra svenska fastighetsbubblan som sprack 1990 - då var han bara åtta år. Efter att bostadspriserna stigit kraftigt under flera år kom kraschen. Den var effekten av en konjunkturnedgång, kombinerad med politiska beslut som avreglering av kreditmarknaden, skattereformer och avskaffade bostadssubventioner.

- Jag har läst om den. Men jag tror inte att man låter det hända igen, säger Daniel Sjöberg.