"Min mamma är fattig och sjukskriven och utnyttjar rutavdraget. Utan avdraget hade hon inte haft den möjligheten. Rika utnyttjar städhjälp oavsett om de får avdrag eller inte. Det är medelklassen och underklassen som tjänat på rut".
Så skriver signaturen "Magelita 80" på diskussionssajten Familjeliv.se.
Och hon är långt ifrån ensam om att ta skattelättnaderna för hushållsnära tjänster i försvar.
- Det har gått ett par år sedan rutavdraget infördes och reformen har blivit väldigt populär, konstaterar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på socialdemokratins historia.
Men så såg det inte ut när centerpartisterna Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson la fram motionen i riksdagen 2003.
De föreslog skattelättnader för rut, som är en förkortning för Rengöring, Underhåll och Tvätt.
- Det var ett genidrag att kalla reformen rut. Det signalerar att man med samma formel som för rot - som gav hantverkare arbete - nu skapar jobb för kvinnor. Motståndarna får problem att angripa rut, säger professor Jonas Hinnfors.

2007 bestämde Alliansen att dessa hushållsnära tjänster skulle omfattas av skattelättnader.
Avdraget är på halva arbetskostnaden, men högst 50 000 kronor per person och år.
Socialdemokraterna avfärdade redan från början förslaget som ett pigavdrag. Det skulle leda till en tillbakagång till forna tiders uppdelning mellan herrskap och tjänstefolk, varnade man.
Författaren Lena Andersson skrev i sin kolumn i Dagens Nyheter att det är skillnad att städa ett kontor som är ett neutralt rum som bägge parter lämnar vid arbetsdagens slut.
Hon tycker inte att det går att jämföra rut med rot (reparation, ombyggnad och tillbyggnad). Rotuppdragen är tillfälliga och gemene man kan till skillnad från exempelvis städning och matlagning sällan utföra dem väl, resonerar Lena Andersson.- Men när näringsminister Maud Olofsson talade om entreprenörskap och sa att det är jättefint att städa och diska förlamades Socialdemokraterna. Varje attack på rutavdraget kunde tolkas som att man såg ner på de här jobben och människorna som utför dem. Och då blev Socialdemokraterna i stället tysta, säger hon.

Moderaternas tidigare partisekreterare Per Schlingmann medger att han haft ett finger med i spelet:
- Frågan spelade stor roll i valrörelsen. Rut- och rotavdragen blev en jobbfråga. Rapporter visade att tusentals jobb skapats, men de rödgröna gav aktivt besked om att man ville avskaffa de här jobben, säger han.
Almega som organiserar företag inom hemservicebranschen uppskattar att rutavdraget gett 11 000 nya, vita jobb.Men främsta skälet till att reformen blivit så populär är att många upplever att den förenklar folks vardag, menar Markus Uvell, vd för den borgerliga tankesmedjan Timbro.
- Stödet är stort även i grupper som i nuläget inte anser sig ha råd med ruttjänster, för man ser behovet och tänker att man på sikt kanske skulle kunna få råd att unna sig det.
Markus Uvell säger att vardagsbehoven vinner alla debatter där ideologi ställs mot vardag.
- Borgerligheten har därför ett överläge. De rödgröna tvingas säga att de förstår att rutavdraget ger väljarna mer tid med barnen och möjlighet att göra karriär och hitta på saker med partnern, men att de vill försämra människors vardag för några abstrakta diskussioner om klassamhället. Det går inte att kommunicera med väljarna så.
Markus Uvell konstaterar att de enkla tjänstejobb som Socialdemokraterna sedan 1950- och 1960-talen har försökt att ersätta med högproduktiva jobb är tillbaka.
- Frågan om rutavdraget sätter fingret på människors bild av politikens möjligheter. Är politiken en kraft att förändra samhället eller något som kan göra det lättare för mig i min vardag? Människor kan absolut känna omsorg om dem som har det svårt, men inte på bekostnad av att de själva får det sämre, säger Timbros vd.

Magnus Kempe, framtidsforskare på omvärldsanalysföretaget Kairos Future, menar att eftersom så många tycker sig behöva avlastning hemma har det uppstått en svart sektor. Framtidsforskaren ser rutavdraget som den minst dåliga lösningen på problemet.
- Om hela släkten bor 50 meter bort och skattesatsen är 20 procent är det lätt att vara ideologisk. Men när familjen finns 30 eller 100 mil bort och skattesatsen är hög tycker de flesta medelinkomsttagare att det är bra att deras föräldrar har råd att leja hjälp med sådant man annars skulle ha dåligt samvete för att inte hinna hjälpa dem med. Och mor- och farföräldrar ser att deras barn kan anlita någon som städar och hämtar barnbarnen från förskolan. På så sätt upplever fler än de fyra procent som utnyttjar rut att systemet är legitimt, säger han.
Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors drar paralleller till när daghemmen öppnades på 1960-talet. Visst fanns det invändningar mot att samhället skulle sköta barnomsorgen, men man stod inför ett reellt problem där många barn saknade tillsyn när mammorna började jobba.
- Hyfsat många har det jäktigt i dag och stressen hemma ökar. Vi läser artiklar om människor som har svårt att få ihop livspusslet och blir utbrända. Även om det i huvudsak är de välmående som har råd med rut och rot har reformen fungerat ungefär som man trodde och inga oväntade nackdelar har dykt upp, säger Jonas Hinnfors.
Han menar att opinionen ser rutavdraget som en lösning på ett konkret problem och tillägger att de rödgröna haft svårt att presentera alternativ som kan hjälpa väljarna att få ihop livspusslet här och nu.Och inte blev det bättre när medierna rapporterade att höga S-toppar som tidigare utrikesministern Jan Eliasson, förre statsministern Göran Persson, tidigare talmannen Björn von Sydow, förra vård- och äldreomsorgsministern Ylva Johansson och tidigare kulturministern Leif Pagrotsky själva gjorde rutavdrag.

Antalet hushåll som utnyttjar rutavdraget har fördubblats (till 170 000 år 2009), visar färska siffror från Statistiska centralbyrån. Och ökningen fortsatte under 2010.
I fjol var skattereduktionen 1,3 miljarder, men enligt statliga Konjunkturinstitutet finansierar reformen sig själv i takt med att skatteintäkterna ökar och kostnaderna för olika bidrag minskar.Hur var det nu med "Magelitas" argument på Familjeliv.se om att det är "medel- och underklassen" som tjänar på rut? Nja, enligt SCB var det tio gånger vanligare med rutavdrag i barnfamiljerna med de högsta inkomsterna än i gruppen med de lägsta inkomsterna. 64 procent av skattereduktionen gick till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster - och 7 procent till den fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster.
Flest rutavdrag görs i storstäderna och det är par med barn och äldre ensamstående kvinnor som utnyttjar reformen mest.
Men siffrorna till trots tycks Timbros vd ha rätt i att svenskarna upplever att rutreformen löser konkreta problem och att många hoppas på att få råd att utnyttja tjänsterna på sikt.
En opinionsundersökning av Novus Opinion - beställd av intresseorganisationen Svenskt Näringsliv - visar att två av tre vill ha kvar avdraget.
- Min analys är att folk vill behålla sina privilegier, säger författaren Lena Andersson.
Signaturen "Mattias" skriver på bloggen Nonicoclolasos så här:
"Jag har själv jobbat med både städning och fönsterputsning och kan överhuvudtaget inte förstå varför alla dessa vänsterinriktade överklassdebattörer som anser sig företräda "folket" ska förringa det arbete jag utförde?".