I kväll blir det fest, i kväll ska det supas.
En miljon kunder trängdes på Systembolaget i går för att bunkra upp.
Nu är kylskåpen, frysväskorna och de blå eller lila plastkassarna fyllda med öl, nubbar och vin.
De allra flesta dansar - lätt i gasen - runt midsommarstången, skrattar, äter, dricker, älskar och släpper loss.
Men för många slutar det också med gräl, gråtande barn, olyckor och död.
Så frågan är: varför super vi svenskar så förskräckligt just på midsommarafton?
Svar: vi kan skylla på kung Håkon den Gode - och svenska raggare.
Den svenska supkulturen når sin höjdpunkt på midsommarafton.
Det är i kväll - ja, redan mitt på dagen - som flera miljoner människor samlas i sommarstugor, på festplatser, campingplatser och korkar upp sina flaskor, burkar och vinboxar.
Lennart Agén, informationschef på Systembolaget, berättar att det i går var en miljon kunder inne på Systemet.
- En genomsnittsdag är det ungefär 200 000 kunder i våra butiker. Under fyra dagar före midsommar hade vi cirka 2,5 miljoner kunder, säger han.
De flesta köper öl och i midsommarhandeln ökar Systembolaget sin ölförsäljning med mellan 200 och 300 procent.
- Försäljningen av kryddat brännvin ökar med 1 000 procent. Det är nubbarna till sillen, säger Lennart Agén.
På midsommarafton är det - i mångas ögon - helt okej att bli rejält i gasen. Det är okej att snubbla på gräsmattan, berätta en fräckis man annars inte skulle våga yppa för sin bordsdam, det är okej för ungdomar att ragla runt på campingplatsen och somna utanför tältet.
Frågan är varför?
Kent Johnsson, alkoholforskare vid Malmö högskola, tror att midsommarfyllan beror på människors starka förväntningar om fest och gemenskap.
- När man sedan börjar dricka så släpper hämningarna. Är det många som dricker samtidigt blir det ett kollektivt ökande av drickandet. Vi vet att människors sätt att bete sig påverkar alkoholkonsumtionen. Är jag i en omgivning som dricker mycket, så dricker jag mer än vanligt.
Varför just midsommarafton?
- Det är svårt att säga, men på midsommarafton kan man vara utomhus, klädstilen är mer avspänd än vanligt - inte lika strikt som på nyårsafton.
- Acceptansen för att människor är fulla ökar också. När det är många som är fulla ökar acceptansen för att dricka sig berusad. Det finns, enligt vetenskapen, en normativ påverkan. En av dem är att om man är til-låten att göra dumma saker ökar också alkoholkonsumtionen. Är det många människor som är berusade och gör dumma saker, så dricker man lite mer, säger Kent Johnsson.
Alkoholforskaren Sven Andreasson vid Karolinska institutet och Folkhälsoinstitutet (han sitter dessutom i Systembolagets styrelse), säger:
- Att det sups på midsommarafton beror antagligen på gammal tradition. Under hela semestermånaden sker en försäljningstopp av alkohol. Jag tror inte att människor känner ett grupptryck att dricka; det är ju högst frivilligt. Men det är väl en kombination - det hör till att dricka och många vill gärna ha det så, säger Sven Andreasson.
Spelar midsommarsupandet någon roll för folknykterheten i stort?
- Det är klart det gör - ju fler berusade, desto mer elände, så enkelt är det. Det är framför allt berusningsdrickande som skapar elände i Sverige.
Leder midsommardrickandet till att människor blir alkoholister?
- Nej, det är en helt annan kategori människor som dricker på midsommar. De flesta som festar till i dag är i högsta grad normalkonsumenter. Men de är inte skyddade för det - när det stora flertalet dricker mycket, kan också mycket inträffa. De säger till exempel sitt hjärtas mening till folk man inte borde säga det till; det är mycket konflikter i samband med fylla, och det gäller inte i första hand de som är alkoholister.
Är det fullt på alkoholklinikerna i midsommar?
- Nej, däremot på akutmottagningarna, efter slagsmål och olyckor. På alkoholklinikerna är det tvärtom - på sommaren är det lägre tryck, för då är man ute och super. I stället återkommer patienterna till hösten, säger Sven Andreasson.
Supandet under midsommarhelgen är inget nytt. Enligt folklivsforskaren Ebbe Schön har det gamla anor.
- Under medeltiden drack man mest öl. Människor hade den föreställningen att om man berusade sig kunde man få kontakt med högre makter. Det skedde under alla stora helger.
- På 1600- och 1700-talen då brännvinet blev allmänt förekommande blev det också snabbare och starkare verkan av supandet. I första hand var det konjaken som kom till Sverige, den användes vid kruttillverkning. Att det började supas på midsommar beror antagligen på att det är en friluftshelg. Människor bodde i trånga stugor. Männen kunde därför gå ut och dricka för att inte vara påpassade av kvinnorna som ville se sina karlar nyktra, säger Ebbe Schön.
Hur var det nu med kung Håkon den Gode, han som rår för att du blir berusad...?
- Han levde på 900-talet och förespråkade att alla skulle brygga och dricka en viss kvantitet öl per hushåll. Det var obligatoriskt. Vitsen var att man skulle skåla för de kristna gudomligheterna; det var en del av frälsningskampanjen. Bakom ligger kontakten med högre makter, säger Ebbe Schön.
En annan orsak till midsommarfylleriet är, enligt Ebbe Schön, raggarna.
- Raggartraditionen med supande på midsommar var ett oskick på 50-talet och som fortsatte på 60-talet i samband med motoriseringen av ungdomarna. Det blev stora folksamlingar, vilket hade en betydelse, säger han.
Författaren och före detta Expressenjournalisten Sten Berglind, 68, håller med.
- Raggarna visade vägen för många andra ungdomar; raggarna var ju den första sammanhållna ungdomskulturen. Och raggarnas hörnpelare var tre B - bilar, brudar och borsten.
- Raggarna var synliga och förde ut kröken på gator och torg, lika väl som de förde ut rock'n'roll-musiken. Raggarna festade hårt på midsommar och drog till Dalarna, där de ställde till ett jävla liv med fylla och brudar. Bilarna var fullastade med öl, silverrom och Renat - vin var lite för fint för oss raggare, säger Sten Berglind, som minns raggarfesten i Karlskoga 1960.
Fast egentligen minns han inte.
- Vi startade i Västerås och bestämde att vi skulle ta ett järn för varje vägskylt, så redan i Arboga var jag däckad. Det enda jag minns från Karlskoga var en brud i vita jeans som jag låg och krälade med på en gyttjig åker...
Apropå raggare, brudar och fylla berättar folklivsforskaren Ebbe Schön om att den fria kärleken också förespråkades - och underlättades - på grund av alkohol under midsommartid.
En titt i SCB:s statistik över födslar visar att de flesta bebisarna brukar födas i mars - nio månader efter midsommar. I maj föds också många barn. Då har det gått nio månader sedan kräftsäsongen...
I midsommar dör, enligt statistiken, åtta personer i trafiken. Mer än 15 000 kör bil på fyllan. Människor slår och blir slagna. Mången glädje förbyts i elände.
Ändå säger Ove Ronneman, alkohol-terapeut och nykter alkoholist sedan 32 år:
- Varför ska människor inte få dricka på midsommar? Det är bara 10 procent som blir alkoholister. Människor har det så jäkla tråkigt i det här överstyrda landet, någon gång måste ju människorna få släppa loss, säger Ove Ronneman som under suparåren själv drömde om sprit och kärlek inför varje midsommar - men som oftast kraschade i säck och aska.
- Ungdomarna ser sina föräldrar dricka nubbe och öl och bli konstiga i midsommar. Ungdomar tar efter de vuxna - då är det inte så konstigt att fylletraditionen fortsätter, säger Ove Ronneman.
En som fått nog är Jörgen Folke som har Sudersands camping på Fårö. Han stänger sin camping under midsommar.
- På midsommar ska man fira och ha kul, men det är inte kul längre. De vuxna skjutsar hit sina ungdomar dagen före midsommarafton och hämtar dem på söndag, och vi har inget att sätta emot fyllan och skadegörelsen. Nej, det borde finnas fler vuxna bland ungdomarna på midsommarafton, säger Jörgen Folke.