Foto: Sven Lindwall
 Foto: Sven Lindwall

Brudpeng blir en fråga för domstolen

Publicerad
Uppdaterad
Svenska domstolar får allt oftare ta ställning i tvister om den ­muslimska brudpengen mahr.
Nu ska ett fall där frun tog ut skilsmässa efter tre månader i Sverige och krävde mannen på två miljoner kronor tas upp i hovrätten.
Men kritiker menar att allas likhet inför lagen är i fara om svenska domstolar tillämpar utländsk rätt för olika religiösa minoriteter.
Bara några månader efter det att Sina och hans fru flyttade till hustruns hemland Sverige ville hon skiljas. Hon begärde också ut sin mahr, den muslimska brudpeng som kvinnan får om mannen förskjuter henne och som hon enligt vissa avtal kan inkassera när som helst under äktenskapet.
- Tingsrätten har beslutat att jag ska betala två miljoner kronor för att vi bott ihop i bara tre månader. Nu har krono­fogden gjort utmätningar och jag har inga tillgångar, säger Sina till SR International.
Makarnas äktenskapsavtal sa nämligen att Sinas hustrus mahr var 700 guldmynt, närmare två miljoner kronor. Men Sina säger till SR International att dessa pengar bara fanns på papperet och att han aldrig trodde att han skulle behöva betala.
Michael Bogdan, professor i internationell och komparativ privat- och processrätt vid Lunds universitet förklarar:
- Ibland är mahr en symbolisk gåva från maken till hustrun, som ett exemplar av koranen och 100 rosor. Men det kan också handla om sex-eller sjusiffriga belopp. En hög mahr ger hög status för brudens och brudgummens familjer, men den är också en säkerhet för kvinnan att mannen inte förskjuter henne så lätt om det kostar mycket att skiljas, säger han.
Enligt sharialagen är det väldigt svårt för kvinnor att begära skilsmässa, men genom att lova att avstå från sin mahr är det lättare för kvinnan att förmå mannen att gå med på att upplösa äktenskapet.
- Brudgåvan ger också kvinnan ett vapen när båda makarna vill skiljas och kvinnan inte vill släppa vårdnaden om barnen, som mannen enligt sharia har rätt till. Då kan hon kanske efterskänka eller sänka sin mahr mot att få behålla barnen, säger Michael Bogdan.
I Sverige finns det nära en halv miljon svenskar med muslimskt ursprung. De som väljer att ingå islamiska äktenskap har ett äktenskapskontrakt där hustruns mahr - brudpeng - anges.
Mosa Sayed kom i sin doktorsavhandling "Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige" fram till att svenska domstolar i internationella arvstvister också bör ta hänsyn till den som skrivit testamentets kulturella och religiösa tillhörighet. Om en troende muslim från Egypten har både svenskt och egyptiskt medborgarskap skulle hans son alltså kunna ärva dubbelt så mycket som dottern.
- Har en person skrivit ett testamente som säger att arvet efter honom eller henne ska delas på ett visst sätt kommer testamentet att ges full verkan i Sverige så länge det inte kränker det svenska laglotts­skyddet, säger Mosa Sayed.
Avhandlingen satte i gång en debattstorm i Svenska Dagbladet, Upsala Nya Tidning och på många andra håll och vid disputationen tvingades Uppsala universitet att hyra in säkerhetsvakter.
Författaren och debattören Dilsa Demirbag-Sten kallade Sayeds avhandling "ett angrepp på de värderingar som ligger till grund för den svenska författningen".
- Sayed utgår från att Sverige är mång­kulturellt och drar slutsatsen att vi därför måste släppa in sharialagar i svensk rättskipning. Men varför skulle ett samhälle som garanterar alla individer lika fri- och rättigheter tycka att det var önskvärt att gå över till ett samhälle där vissa grupper av individer inte har samma rättigheter som andra? säger Dilsa Demirbag-Sten.
Att svenska domstolar som i fallet med kvinnan som begär ut sin mahr på två miljoner nu kan tänkas döma till muslimska kvinnors fördel har inte med saken att göra, menar Demirbag-Sten.
- Individuella fri- och rättigheter ska inte vara en hämndaktion mot män. Svensk lag ska bygga på sekulära värderingar och svenska domstolar ska inte ta hänsyn till religiösa lagar, säger hon.
Mosa Sayed menar att debatten kring hans avhandling handlar om att folk i allmänhet inte är medvetna om att svenska domstolar redan i dag utgår från utländsk rätt i vissa fall. Om någon av parterna bott i Sverige i mindre än två år och anses ha mest anknytning till hem­landet, tillämpas exempelvis fransk eller amerikansk lag - eller sharialag.
- Min avhandling handlar bara om den internationella privaträtten och omfattar endast personer med anknytning till andra länder, påpekar Sayed, vars forskning också försvarades och kallades "ett pionjärarbete inom ett område som är i behov av meningsutbyte och forskning, men som också belastas av politisk spänning".
Och nog finns det skilda åsikter om hur lagen ska tolkas.
Sveriges Advokatsamfunds tidning "Advokaten" diskuterade frågan i fjol och där konstaterade advokat Ulf Bergquist att svenska domstolar inte ska tillämpa vissa av de islamiska rättsreglerna. Regeringsformen säger nämligen att ingen får missgynnas på grund av sitt kön och det skyddet gäller lika för utlänningar i Sverige.
- Utländsk lag som är tillämplig enligt de svenska lagvalsreglerna kan och ska inte tillämpas när det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket, förklarar Michael ­Bogdan.
Men i och med att avtal om mahr även sluts mellan svenskar och människor som bor i andra länder har tvister om detta i svenska domstolar på senare tid ökat. Och svenska medborgare som bor i Sverige kan också komma överens om mahr eftersom svensk rätt i hög grad bygger på avtalsfrihet.
Hovrätten i Skåne och Blekinge fastslog 1993 att en man var skyldig att betala den avtalade brudpengen för att kvinnan bodde i Israel. I ett annat fall, där makarna bodde i Sverige, menade Göteborgs tingsrätt att kvinnan inte hade rätt till sin mahr i och med att helt andra förhållanden gäller i en välfärdsstat som vår.
I Sverige kan vi tycka att det är förlegat med underhåll, men det är snarare vi som utgör ett undantag. Fram till 1920 fanns för övrigt morgongåvor reglerade i svensk lag för att säkra änkans försörjning om mannen dog.
- Underhåll förekommer i Sverige i dag, men vi har ett individualistiskt samhälle där var och en med samhällets hjälp tar hand om sig själv. I USA och i stora delar av Europa och Asien har makarna ansvar för varandras försörjning även efter en skilsmässa - och barn har även ansvar för sina föräldrar, säger professor Michael Bogdan.
Han berättar att muslimska kvinnor i Sverige kan få ut det bästa ur bägge rättssystemen. I fallet som nu ska upp i hovrätten kunde kvinnan både begära ut skilsmässa (vilket hon sannolikt inte fått i Iran om hon inte avstått från mahr) och kräva ut sin mahr (vilken hon i Iran förmodligen bara hade fått om det varit mannen som tagit ut skilsmässa).
Mosa Sayed tycker också att det aktuella hovrättsfallet är ett "spännande" exempel på vad svenska domstolar ställs inför.
- Det som händer är att två olika rätts­system med helt skilda värderingar tillämpas samtidigt, säger han.
Juristen Farzaneh Dehdari föreläser om mahr för domstolsverket och domstolsakademin. Hon företräder också Sina, som hoppas att hovrätten ska ogilla den före detta hustruns begäran på att få ut brud­gåvan på två miljoner kronor.
- Den grundläggande frågan är den om lagval. Det är inte mer konstigt än att man tillämpar till exempel kinesisk rätt - vilket händer - i tvist mellan två kineser när förutsättningarna är uppfyllda, säger Dehdari till Expressen.
- Vi har nu andra och tredje generationens invandrare som gifter sig i moskén med äktenskapskontrakt enligt sina hemländers lag och mahr i kontrakten. Vad händer när de skiljer sig? Det är en fråga vi borde fundera på. Jag önskar att högsta domstolen kunde göra en bedömning där, säger Dehdari till tidningen Advokaten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag