Terrorhotet höjdes till högsta nivå i Belgien i går. Säkerhetsstyrkor sökte bland annat igenom ett hus på Rue Delaunoy i Molenbeek i jakten på terrorister. Foto: Dirk WaemTerrorhotet höjdes till högsta nivå i Belgien i går. Säkerhetsstyrkor sökte bland annat igenom ett hus på Rue Delaunoy i Molenbeek i jakten på terrorister. Foto: Dirk Waem
Terrorhotet höjdes till högsta nivå i Belgien i går. Säkerhetsstyrkor sökte bland annat igenom ett hus på Rue Delaunoy i Molenbeek i jakten på terrorister. Foto: Dirk Waem
Salah Abdeslam, 26, pekas ut som misstänkt terrorist och jagas över hela Europa. Foto: Rex ShutterstockSalah Abdeslam, 26, pekas ut som misstänkt terrorist och jagas över hela Europa. Foto: Rex Shutterstock
Salah Abdeslam, 26, pekas ut som misstänkt terrorist och jagas över hela Europa. Foto: Rex Shutterstock

Belgien är terrorns högkvarter i Europa

Publicerad

LONDON. Cirkeln slöts på sätt och vis i Bryssel på lördagen.

Terrorhotet höjdes till landets högsta nivå, tunnelbanan stängdes, invånarna uppmanades att hålla sig inomhus.

Det var i samma Bryssel som de nio männen som genomförde terrordådet i Paris den 13 november började sin resa mot den franska huvudstaden.

Belgien har blivit terrorns högkvarter i Europa.

Det var i Bryssel allt startade för en dryg vecka sedan. Bröderna Ibrahim och Salah Abdeslam från Bryssel-stadsdelen Molenbeek hade ordnat de praktiska förberedelserna.

De hyrde tre bilar, en VW Polo, en Seat och en Renault Clio. De hade också ordnat lägenheter i Paris för korttidshyra den 10-17 november.

Torsdagen den 12 november kom så de tre bilarna körande från Bryssel till Paris. Tre bilar som anlände inom loppet av tio minuter enligt den franska åklagaren François Villons. En terrorns konvoj.

Samma bilar användes sedan under kvällen den 13 november när terroristerna gick till attack mot sina förbestämda mål i Paris. Den värsta terrorattacken i Frankrikes moderna historia, 130 döda.

Men mindre än ett dygn efter attacken var en av de överlevande redan på väg tillbaka mot Bryssel. Salah Abdeslam hade kontaktat två vänner i Belgien - Hamza Attou, 21, och Mohamed Amri, 27, och bett dem komma och hämta honom.

"Är väldigt rädd"

Deras bil blev hejdad av fransk polis under lördagen, Salah Abdeslam fick sin ID-kollad men polisen kopplade honom inte till terrordådet. Och lät bilen fara vidare.

Attou och Amri sitter nu gripna. De hävdar att de inte kände till vad Salah gjort i Paris.

– Min klient är väldigt rädd, säger Attous advokat Carine Couquelet till den belgiska tv-kanalen LCI.

– De pratade inte mycket i bilen, och Abdeslam sa inget om vapen. Men han bar en slags stor jacka, möjligen ett självmordsbälte.

Salah Abdeslam är fortfarande på fri fot. Det är möjligen information om honom som utlöst det förhöjde terrorhotläget i Bryssel.

Tunnelbanan är stängd till åtminstone i dag, söndag, brysselborna uppmanas att undvika folksamlingar och platser som exempelvis köpcentrum eller konserter.

– Vi ber er om att hålla er lugna och inte drabbas av panik, sa premiärminister Charles Michel när han just tillkännagett att terrorhotet är "seriöst och nära förestående".

– Det är en seriös situation och vi försöker med säkerhetsstyrkorna att göra allt för att få situationen under kontroll.

Tecken: Därför är Belgien en bas för terrorister

Det geografiska läget. Belgien ligger på nära avstånd från exempelvis Frankrike och Tyskland. I det gränslösa Europa är det inga problem att snabbt ta sig från Bryssel till andra storstäder, som Paris.

Bryssel i allmänhet, och stadsdelen Molenbeek i synnerhet, har tillåtits bli ett lockande gömställe för jihadister. Det bor cirka 100 000 personer där, cirka 40 procent har marockanskt ursprung. De flesta av terroristerna som slog till i Paris var franska medborgare, men minst fyra bodde i Molenbeek.

Belgiens säkerhetspolis är underbemannad och saknar de resurser som exempelvis de franska kollegerna har. Det gör det enklare för terrorister att operera där. Och informationsutbytet mellan de olika ländernas underrättelsetjänster fungerar inte som det ska.

Men det är något som Belgien inte klarat av på länge nu. Gång på gång på gång så leder terrorspåren till Bryssel, och då främst till stadsdelen Molenbeek.

Det var mycket riktigt från Molenbeek som bröderna Abdeslam kom ifrån. Ibrahim skulle aldrig återvända från Paris. Han var en av självmordsbombarna som sprängde sig i luften.

Mycket tyder nu på att även mannen som kallats hjärnan bakom terrordådet i Paris, Abdelhamid Abbaoud, också deltog i själva attacken.

Han fångades på bild av en övervakningskamera i tunnelbanestationen Croix de Chavaux på linje 9 klockan 22.14 i fredags kväll. En av terroristernas bilar, en svart Seat, skulle under lördagen hittas i närheten av tunnelbanestationen.

Döden kom dock ikapp Abaaoud några dagar senare. Han dog i räden som fransk polis genomförde tidigt i onsdags morse mot en lägenhet i Paris-förorten Saint-Denis.

Hans pappa, Omar Abaaoud, lever numera åter i det Marocko han lämnade för många år sedan för att flytta till Belgien. Han sörjer inte sin son.

Beredskapen är hög i BrysselFoto: Virginia Mayo

– Han känner bara ilska och avsky mot honom, säger hans advokat Nathalie Gallant.

Han önskar ändå att det hade gått att ta sonen levande.

– På det viset skulle han ha kunnat bli förhörd och vi hade kanske kunnat lära oss hur han kunde bli som han blev.

Omar Abaaoud hade ytterligare ett skäl att vilja fråga ut honom. En annan av hans söner, Younes, lockades ner till Syrien i januari i år av sin storebror Abdelhamid. Younes var bara 13 år då.

Abdelhamid Abaaoud kände bröderna Abdeslam sedan tidigare. För även han växte upp i Molenbeek, där hans pappa ägde en klädbutik vid det centrala torget i stadsdelen.

"Ber att Abdelhamid verkligen är död"

Någon fattig uppväxt var det inte, och han gick på en av stadens bättre skolor. Men han hamnade i fel sällskap, började ägna sig åt småbrott av olika slag. Det var i de kretsarna han även lärde känna bröderna Abdeslam.

Hans far har inte sett honom sedan 2013. Abdelhamid dök upp i Syrien i början av 2014 och kopplas nu till en rad attentat eller planerade terrordåd.

Familjen fick hösten 2014 beskedet att han antagligen dödats i strid i Syrien.

– Vi ber att Abdelhamid verkligen är död, sa hans storasyster Yasmina den gången.

Men så var det inte. Och Abdelhamid Abaaoud hade tvärtom beslutat sig för att återvända till Europa. Polisen kom honom på spåren sedan de avlyssnat ett samtal han gjorde från Grekland till en terroristcell i belgiska Verviers.

Det slutade med en polisräd, ett par veckor efter attacken mot tidningen Charlie Hebdo i Paris. Två misstänkta terrorister dödades. De kom från Molenbeek även de.

Centralstationen i BrysselFoto: Virginia Mayo

Abdelhamid Abaaoud lyckades dock försvinna och den franska säkerhetspolisen har inte haft koll på var han befann sig förrän denna vecka, då de hittade honom i ruinerna av 8 Rue du Corbillon i Saint-Denis.

Den franska polisen har knutit Abbaoud till fyra av sex misslyckade terrorplaner i Frankrike sedan i våras. Ett av dem skulle genomföras av Ayoub el-Khazzani.

Han planerade att öppna eld med en kalasjnikov på snabbtåget mellan Amsterdam och Paris i augusti men han överbemannades av tre amerikanska turister och en brittisk medborgare.

el-Khazzani hade stigit ombord på tåget i Bryssel. Och ja, han kommer från även han.

"Det är oacceptabelt"

Enligt Belgiens inrikesminister Jan Jambon har 85 av 130 belgiska medborgare som återvänt från Syrien slagit sig ner i Molenbeek. Men den belgiska polisen har dålig koll på vem som bor var.

– Det är oacceptabelt att vi inte vet vilka som bor på vårt eget territorium, säger Jambon till tidningen Het Niewsblad.

– Det finns lägenheter där två personer är registrerade, men där det bor tio.

Han efterlyser nu att myndigheterna bokstavligen knackar dörr och genomför en folkräkning för att få något slags grepp om vilka som bor där.

Så varför har Belgien blivit en så attraktiv bas för terrorister? Delvis handlar det om kontakter. Abdelhamid Abaaoud har varit duktig på att rekrytera nya IS-krigare. Räknat per invånare är Belgien det land i Europa som sänt flest frivilliga till Syrien.

Men Belgien har i sanningens namn funnits på terrorkartan längre än så. Det första al-Qaida-relaterade dokumentet i Europa hittades exempelvis i just Belgien för 20 år sedan.

Och när den afghanska gerillaledaren Ahmed Shah Massoud mördades den 9 september 2001 i norra Afghanistan så skedde det genom ett attentat där två terrorister utgav sig för att vara journalister. Bomben låg gömd i kameran. De två hade belgiska pass.

"Berg av kalasjnikov"

Belgien är också sedan fler år tillbaka centrum för en annan typ av handel, som jihadisterna drar nytta av. Handeln med illegala vapen.

Inflödet av vapen började på allvar på 1990-talet när Jugoslavien föll samman. Så mycket som 90 procent av den illegala vapenmarknaden i Belgien tros vara vapen som ursprungligen kommer från Balkan.

Tunnelbanan fick stängas avFoto: Stephanie Lecocq / Epa / Tt

– Det finns berg av kalasjnikov i Bosnien, Serbien och Kroatien, säger Claude Moniquet till Financial Times. Han är före detta fransk underrättelseagent och en av grundarna bakom tankesmedjan European Strategic Intelligence and Security Center.

– När du tar hit folk så tar du också in deras bagage. Och många av de här personerna sysslade med smuggling.

Enligt Moniquet har den belgiska handeln med illegala vapen på senare tid ändrat karaktär. Tidigare såldes mest vapen till kriminella, nu finns även jihadister bland köparna.

Det har också fått priset på exempelvis en kalasjnikov att stiga i pris. Tidigare kunde man få en AK-47:a med 300 till 400 patroner för cirka 4 000 kronor. I dag kan priset ligga på 10 000-20 000 kronor, enligt Moniquet.

164 dödades

Och terrordådet i Frankrike visade vilken enorm skada en liten grupp män beväpnade med kalasjnikov kan åstadkomma.

Det är just den här typen av attack som säkerhetstjänsterna i Europa och USA fruktat sedan flera år. Terrorattacken mot indiska Mumbai i november 2008 visade hur dödliga attackerna kunde vara.

Den gången dödades 164 personer, när tio pakistanska terrorister öppnade eld på bland annat Mumbais järnvägsstation och på ett lyxhotell i stan.

Det är den typen av attack som myndigheterna i Bryssel i går fruktade kunde inträffa även där. Och inte bara där. Terrorhotnivån har höjts i flera andra länder i Europa under veckan som gått efter Paris, från Sverige till Italien.

Och Salah Abdeslam var i natt fortfarande på fri fot. Möjligen ännu utrustad med ett självmordsbälte.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag