"Självklart var det en form av barnarbete vi utförde. Men det var inte under tvång", säger avhopparen John i intervjun med Dagens Arbete. Foto: Nicke Johansson
"Självklart var det en form av barnarbete vi utförde. Men det var inte under tvång", säger avhopparen John i intervjun med Dagens Arbete.  Foto: Nicke Johansson
Sektens företag i Smålandsstenar. Foto: Tomas Burman
Sektens företag i Smålandsstenar. Foto: Tomas Burman

Barnen isoleras i sekten i Småland

Publicerad

Sekten Plymouthbröderna har byggt ett imperium - med hårt kontrollerade medlemmar och industriverksamhet.

I Smålandsstenar driver de sedan 2007 en hårt kritiserad friskola. Men där finns också fackfientliga företag, som omsätter 678 miljoner kronor. En av de som lämnat sekten berättar nu för första gången om hur pojkar börjar arbeta tidigt - och uppmuntras att dricka alkohol.

- Det är deras sätt att hantera sin ångest, säger avhopparen John till Dagens Arbete.

Det var ingen självklarhet att skolan som i dag håller till i en gulmålad skolbyggnad i Långaryd utanför Smålandsstenar skulle få starta. Efter friskolereformen på 1990-talet var frikyrkosekten Plymouthbröderna en de sökande till att få starta Skolverksamhet. Men när Skolverket behandlade dokumenten som lämnades in i mars 2000 avslogs ansökan.

Rörelsen gav inte upp och ansökte återigen om att få starta gymnasieskola i Långaryd. Det blev avslag, överklagan, avslag igen och ytterligare en överklagan. Till slut fick de rätt i länsrätten.

2007 började de första eleverna sin utbildning på Laboraskolan. I dag finns grundskola och industrigymnasium.

Laboraskolan beskriver sig som vilken friskola som helst på många sätt: den finansieras av skattemedel, den är officiellt öppen för alla och skolledningen hävdar att utbildningen ser ut precis som på andra skolor.

Kritikerna målar upp en helt annan bild av verksamheten på skolan.

- Jag ser skolan som skattefinansierad hjärntvätt. Lagar stiftade av Sveriges riksdag gäller inte för de här eleverna. Det här med människors lika värde... gäller inte för de här eleverna, säger Jakob Widström, ombudsman på Lärarnas riksförbund till Dagens Arbete.

Nya numret av Dagens arbete kommer i dag.
Skolinspektionen, som ska se till att skolan följer skollagen och läroplaner, har vid sina granskningar kritiserat brister i saklighet och allsidighet, att undervisningen styrs för mycket av barnens föräldrar - och att skolan inte ska ha följt likabehandlingsplanen.

 

Den tidigare rektorn Kjell Blomster har flera gånger påstått att syftet med skolverksamheten egentligen är att isolera barnen och hindra dem från att träffa barn som inte är medlemmar i sekten.

Nu säger han till Dagens Arbete:

- Genom att tillåta skolan hjälper staten till att föra över sektkulturen till ännu en generation.

Men skolans ledning slår ifrån sig kritiken - och svarar Dagens Arbetes reporter Marcus Derland.

“Våra barn är glada och lyckliga. De är målinriktade och samhällsorienterade. De umgås inte bara med jämnåriga, utan är också engagerade i att bistå med hjälp till både gamla och unga i olika sammanhang. Visserligen tillämpar vi ett visst mått av avskildhet med tanke på socialt nöjesliv, men i övrigt har våra barn ett stort samhällsengagemang", skriver ledningen i en kommentar.

Den slutna frikyrkosekten bildades i Irland på 1800-talet med den kristna tron som grund. Den har senare delats upp i flera olika falanger, där den del som beskrivs som mer konservativ uppges ha omkring 46 000 medlemmar i världen. Ledaren Bruce Hayles finns i Australien.

Plymouthbröderna beskrivs som en fundamentalistisk sekt som isolerar medlemmarna från samhället och där kvinnorna är underordnade männen. Bland reglerna finns att flickor inte ska bära långbyxor, preventivmedel och abort är förbjudet det krävs tillstånd för att få flytta till en annan ort och ingen av medlemmarna får fira jul eller högtider.

När resten av Sveriges befolkning går till valurnorna i helgen får Plymouthbrödernas medlemmar inte delta - de röstar inte i allmänna val.

Och de medlemmar som arbetar inom sektens företagsimperium har inte alltid samma rättigheter som andra arbetstagare.

 

Dagens Arbete har i sin granskning kartlagt 38 svenska aktiebolag som kan knytas till Plymouthbröderna. De senaste årsredovisningarna för bolagen visar att de totala vinsterna före skatt uppgick till över 40 miljoner kronor och omsättningen var 678 miljoner kronor.

På ett område utanför Smålandsstenar ligger flera av företagen utspridda över en typisk industritomt. Här ligger ett företag som tillverkar plastprodukter för sjukvården, ett företag som tillverkar lastpallar, en persienntillverkare och ett annat bolag som tillverkar stängsel och grindar.

Företagen tillämpar inte samma regler som ofta gäller på andra företag, vittnar anställda om. Enligt Dagens Arbete vågar de anställda inte ansluta sig fackligt, vilket tillbakavisas av företrädare för Plymouthbröderna.

"På grund av vår tro så ingår vi inte avtal som medför medlemskap med vare sig arbetsgivarförening, fackförening, intresseorganisationer eller klubbar men dagligen gör vi vanliga affärsavtal mellan två parter. Vi är dock noga med att ge goda lönevillkor och försäkringar som lika med eller överträffar kollektivavtalet", skriver företrädare för bolagen i en kommentar till Dagens Arbete.

400 av Plymouthbrödernas medlemmar i den konservativa delen finns i Sverige - främst i Stockholm, Göteborg, Smålandsstenar, Ljungby och Helsingborg.

Dagens Arbete har träffat John, som är en av dem som lyckats bryta sig loss och starta ett nytt, eget liv - långt bort från de hårda reglerna. Han vill att samhället ska ta sitt ansvar för barnen som växer upp inom Plymouthbröderna. Han menar att det inte går att förstå hur en sekt som är sluten, manipulativ och där ledarna skiljer på goda och onda medlemmar kan få bedriva skolverksamhet.

- Skolan borde vara en fristad för alla barn. Det är inte Laboraskolan, säger han.

I intervjun beskriver han hur hans egen barndom och uppväxt, fram till han var 22 år, präglades av ständig kontroll. Som 14-åring började han jobba som maskinoperatör i familjens företag.

- Självklart var det en form av barnarbete vi utförde. Men det var inte under tvång. Vi tyckte det var roligt. Vi gick i skolan bara för att det är lag på det, säger John i intervjun.

För John blev tvivlet på att han verkligen hörde hemma i sekten allt starkare med åren. Till slut kom vändpunkten.

Sommaren 2006 gick han in på sitt rum och packade sina saker. Då hade han redan i hemlighet skrivit kontrakt på en egen lägenhet.

- Jag kan ångra att jag inte drog efter gymnasiet. Men det gick inte. Först när jag hade en egen ekonomi, ett nätverk och en bostad blev det möjligt, säger han till Dagens Arbete.

Tomas Kvarnkullen
Tomas Kvarnkullen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida