Per-Eric Sellman i Lilleby blev utsatt för "Asfaltsläggarna". De grävde upp hela uppfarten och rev en mur. Foto: Robin Aron
Per-Eric Sellman i Lilleby blev utsatt för "Asfaltsläggarna". De grävde upp hela uppfarten och rev en mur.  Foto: Robin Aron

Asfaltsligorna ute på Sverigeturné

Publicerad

Asfaltsläggarna är tillbaka på svenska garageinfarter - och försöker lura villaägare på pengar, enligt polisen.
Men Europol har även kopplat de falska hantverkarna till grovt organiserad brottslighet.
En våg av olaglig handel med noshörningshorn ledde till en stad i västra Irland. Orten har köpts upp av en liga - som också opererat i Sverige.

- Jag och ett par kolleger grep dem på Bukowskis när de skulle handla med noshörningshorn, säger kriminalkommissarie Greger Casselborg.

Det har beskrivits som ett lika säkert vårtecken som vitsippor. När vintern är över anländer de tillfälliga gästarbetare som varje år arbetar sig igenom villaområden från söder till norr. De kommer från Irland och Storbritannien med husvagnar och husbilar, ofta via Danmark, Holland eller Tyskland.

Deras slutdestination är den samma: parkeringsplatser, grustag och ödetomter, som snabbt förvandlas till stora läger.

De som håller till där är dock inga vanliga campare.

Den svenska polisen kallar dem för kringresande i brott.

 

Rubrikerna dyker upp vid samma tid varje år i de svenska lokaltidningarna. De brittiska asfaltsläggarna ringer på dörren hos villaägare, uppträder artigt och kommer med billiga erbjudanden.

- Det rör sig om oseriösa hantverkare från Irland som utför jobb av lägre kvalitet - eller inget alls. De arbetar svart och det handlar mer om att de vill ha pengar i förskott än att göra ett bra jobb, säger Lars Hammarsjö, chef för ingripandesektionen vid polisen i Norrort till DN.

När Expressen i början av maj besökte Per-Eric Sellman, 68, från Lilleby hade han bara några dagar tidigare fått besök av några brittiska män som hade erbjudit sig att lägga stenplattor på garageinfarten, vilket han tackade nej till.

När han senare kom hem höll fem män, trots det, på att gräva upp hans tomt.

- Jag blev chockad. Vad tänker man när någon grävt upp hela ens trädgård? Det är sådant man ser på bio, säger han.

De senaste veckorna har polisen uppmärksammats på asfaltsläggarnas intåg i landet.

Den 29 april flyttade sig ett 40-tal husvagnar från Kongahällatomten i Kungälv, sedan polisen kommit dit. Där efter har de dykt upp i bland annat Hovås, Vänersborg och på flera ställen i Göteborg.

- De dumpar så otroligt mycket avfall, både asfaltsrester och hushållssopor vilket i sig är ett brott, förklarade poliskommissarie Anna Rosenberg för Expressen.

Samma problem har uppstått i bland annat Hallstahammar och norr om Stockholm.

- För att det ska bli fråga om avvisning måste det finnas ett beslut från Kronofogdemyndigheten och det är markägaren som ska ansöka om det, säger Per Englund, kriminalinspektör vid Rikskriminalpolisen som följt asfaltsläggarna under flera år.

Den 9 juni drevs asfaltsläggarna bort från Partille av ett 50-tal personer beväpnade med tillhyggen.

 

När Rikskriminalen 2009 presenterade en kartläggning av brittiska och irländska asfalt- och stenläggare i Sverige konstaterades att deras tjänster egentligen rör sig om kriminell verksamhet.

Enligt polisens beräkningar drog de in omkring 30 miljoner kronor per år.

I rapporten stod att deras framfart för med sig brottslighet som människohandel, olaga hot, misshandel, stöld, häleri samt skattebrott.

- Det är först och främst inte miljöbrotten och småbrottsligheten runtomkring. Vi koncentrerade oss på människohandeln, att man utnyttjar folk i tvångsarbete, säger Per Englund vid Rikskriminalpolisen.

Med hjälp av information från Sverige slog brittisk polis 2011 till mot ett läger i Bedfordshire i Storbritannien. Där hade flera människor hållits kvar för att jobba under slavliknande former och flera personer dömdes senare.

Sommaren 2010 hade den irländska polisens dåvarande sambandsman vid Europol, John Reid, börjat ana oråd. Poliskolleger från flera länder hörde av sig med information om oseriösa asfaltsläggare i bilar från antingen Storbritannien eller Irland.

I november samma år kom CAB, myndigheten som bekämpar grov brottslighet i Irland, med en rapport. Spåren pekade mot ett håll: en kriminell grupp känd under namnet Rathkeale Rovers.

I staden som gett ligan sitt namn, Rathkeale i västra Irland, ägs omkring 80 procent av fastigheterna av personer inom Rathkeale Rovers, enligt beräkningar som Businessweek hänvisar till.

 

På ett möte på Europols högkvarter i Haag i november 2010 meddelade John Reid att Rathkeale Rovers misstänktes vara djupt involverad i en växande olaglig handel av noshörningshorn.

Europol uppskattade att de kunde vara värda upp till knappt två miljoner styck på svarta marknaden.

- När de kommer till Asien kan ett enda horn utan problem vara värt 500 000 dollar, säger Edward Grace, vice chef vid den amerikanska viltvårdsstyrelsen USFWS till Businessweek.

Samtidigt som en intensiv europeisk polisoperation inleddes blev försöken att komma över noshörningshorn fler och fler.

I slutet av sommaren 2011 hade minst 19 stölder av noshörningshorn genomförts i Frankrike, Holland, Belgien, Tyskland, Italien och Storbritannien - och Sverige.

En av de uppmärksammade stölderna i Sverige skedde på Naturhistoriska museet i Göteborg i juli 2011. Strax efter att museet öppnat tog sig någon eller några in och krossade en glasmonter. Sedan flydde de snabbt från platsen.

Kriminalkommissarie Greger Casselborg vid Stockholmspolisen grep tillsammans med några kolleger flera personer med kopplingar till Rathkeale Rovers på Arsenalsgatan i centrala Stockholm i slutet av 2011.

- Vi kände igen en bil som var Irlandsregisterad, en stor Range Rover. Och i samband med att vi såg bilen förstod vi att de var inne på Bukowskis. Då skickade vi in en för att höra vad de sa och så bevakade vi bilen samtidigt, säger han.

Inne på Bukowskis hade irländarna frågat efter noshörningshorn och visat bilder på vad de var ute efter.

De greps strax efteråt, utanför auktionsfirman.

Ett drygt år senare, i januari 2013, ledde Europols kartläggning till att polis i åtta länder slog till på flera platser och grep 30 personer med kopplingar till Rathkeale Rovers.

Senare samma år, i september, gjordes åtta nya tillslag i Storbritannien och Irland.

Vid ett av tillslagen, i Cottenham i England, greps Richard Kerry O'Brien, som pekats ut som en av de högsta figurerna inom Rathkeale Rovers.

Han har förnekat all inblandning i den irländska polisens, Gardais, misstankar mot honom.

"Jag är inte och har aldrig varit involverad i någon slags kriminalitet, så varför har Gardai valt ut mig som deras huvudmisstänkte", skrev han på sin blogg i början av mars i år.

 

De tre männen som greps utanför Bukowskis satt i häkte fram till dess att de dömdes till villkorlig dom och böter. Sedan dess känner polisen inte till att de har kommit tillbaka.

- Men det här är ju också det enda landet där de har blivit dömda. Då går man väl hellre till andra länder, där det inte finns samma möjligheter i lagstiftningen eller där man inte prioriterar de här brotten, säger Greger Casselborg.

Asfaltsläggarna är dock tillbaka.

Per Englund konstaterar att så länge det finns efterfrågan kommer det också finnas möjligheter för dem att tjäna snabba pengar i svenska villakvarter.

Hans råd är kortfattat:

- Man ska inte köpa deras tjänster, helt enkelt.

 

Källor: Businessweek, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Irish Examiner, Limerick Leader, Rikspolisstyrelsen.

Tomas Kvarnkullen
Tomas Kvarnkullen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida