Åsa Lindgren och Håkan Juholt. Foto: Cornelia Nordström
Åsa Lindgren och Håkan Juholt. Foto: Cornelia Nordström

Åsa-gate - en storm i ett mediaglas, eller...?

Publicerad
Uppdaterad
Debatten om Åsa-gate rasar vidare i massmedier, på bloggar och Twitter.
Är det rätt att publicera att Håkan Juholts särbo dömts för bedrägeri - eller är det en privatsak utan allmänt intresse?
- Det är relevant att rapportera om man gör det med rimliga proportioner, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik.
Nyheten om att Håkan Juholts flickvän Åsa Lindgren är dömd för bedrägeri blev den färske S-ledarens första stora eldprov. Efter att ha virvlat runt med sin livskamrat i dansen på partikongressen konfronterades han med jätterubriker om hennes tidigare snedsteg.
Dagens Industris sajt di.se avslöjade i måndags att Åsa Lindgren 2007 dömdes till dagsböter och villkorligt fängelse för att ha lurat sin tidigare arbetsgivare på 45 908 kronor.
Alla stora medier citerade nyheten, trots att flera redaktioner hade tillgång till samma uppgifter sedan tidigare. Bland publicister, politiker och PR-konsulter startade debatten genast - sedan blev det omröstningar på näter och tusentals artikelkommentarer.
Den omfattande publiciteten väcker nämligen en rad principiella frågor. De handlar om pressetik och nyhetsvärdering, allmänintresse och privatlivets helgd. Är en partiledares särbo en offentlig person? Vilket ansvar, om alls, har Juholt för hennes förehavanden? Borde han själv ha informerat åtminstone partiets valberedning om detta innan han valdes till partiledare?
"Tycker att medier kunde granska politiken bättre i stället för att lägga energi på politikers anhöriga. En omtanke till Åsa Lindgren", twittrar Helle Klein, före detta chefredaktör på Aftonbladet.
"För Åsa L inte på nåt sätt är en offentlig person utan en kvinna som råkar vara kär i en partiledare. Har också sonat sitt brott!" fortsätter hon.
En annan S-märkt publicist har en helt annan uppfattning. Under rubriken "Det är relevant journalistik" skriver Västerbottens Folkblads chefredaktör Daniel Nordström på sin blogg:
"Men publiceringen är högst relevant. För frågan är varför Håkan Juholt inte berättade någonting om detta i samband med att han rekryterades. - Jag reflekterade inte överhuvudtaget över detta, med tanke på att hon tagit sitt straff och inte är i närheten av ett politiskt uppdrag, säger han till Aftonbladet. Just de orden är illavarslande för Håkan Juholt."
Nordström skriver vidare:
"Juholts felaktiga bedömning kan skada förtroendet för honom. Det är just det som gör att detta handlar om relevant journalistik och inte om skvaller."

Flertalet medievetare och personer verksamma i massmedia försvarar publiceringen av uppgifterna om Åsa Lindgrens förflutna. Bland bloggare och nätkommentatorer är åsikterna mera delade - och hänger nog ofta samman med deras politiska sympatier.
- Saken förtjänar att rapporteras. Hon är dömd och det ligger relativt närai tiden. Men jag tycker inte att det är någon stor sak, inget att fokusera på, sägerJesper Strömbäck, journalistikprofessor vid Mittuniversitetet, till Expressen.
- Det är en gränsfråga. Är man tillsammans med partiledaren blir man en offentlig person. Men medier bör vara försiktiga med att rapportera om familjemedlemmar om de inte själva söker offentligheten.
- Ju mer man exponerar sig offentligt får man finna sig i att det har både positiva och negativa sidor, att man kan bli behandlad på ett sätt man inte uppskattar, säger han.
Mediecheferna försvarar också publiceringarna med att Åsa Lindgren sökte offentligheten genom att ge intervjuer, ställa upp i tv med Mona Sahlin, att hon nu ska representera offentligt - som kanske på Nobelfesten - och att hon om Håkan Juholt blir statsminister kommer att företräda Sverige tillsammans med sin man i toppolitiska sammanhang. Åsa Lindgren med Carla Bruni, Frankrikes presidenthustru, typ.
Men bloggaren och journalisten Mats Engström tycker däremot att särbon är en privatperson. Under rubriken "Lämna Juholts särbo i fred" skriver han:
"Granska politiker och andra makthavare hårt, men låt deras familjer vara i fred. Jag hoppas de ansvariga utgivarna funderar på medieetiken några varv till och låter bli att tapetsera Sverige med löpsedlar om en privatperson."
Juridikprofessorn Mårten Schultz är inne på samma linje i ett inlägg på SVT:s debattsida på nätet:
"Insinuationskarusellen som Juholt kastats in i har inget med juridik att göra alls. Juholts flickvän är inte statsministerkandidat. Hon förtjänar inte att få hela sin historia offentliggjord, även om hon har ett fläckigt förflutet. Hon är bara en person som kommit att dela privatliv med en partiledare."
Martin Jönsson, redaktionschef på Svenska Dagbladet, kommer till rakt motsatt slutsats:
"När Di.se i dag publicerade sina artiklar om Juholts särbo och hennes brottsliga förflutna var en första reflektion att fundera om detta var något som planterats för att skada Juholt. Men efter att ha satt sig in i sammanhanget är det, ur utgivarperspektiv, självklart att detta är nyhetsmässigt relevant."
Han fortsätter:
"Ingen klandrar Juholt för brott som andra begått. Men det är relevant att ställa frågor om vad han sagt och inte sagt - och huruvida det fanns några skäl för honom att inte berätta. Därför blir brott som en annars inte offentlig person begått av allmänintresse."
Också Sydsvenska Dagbladets chefredaktör Daniel Sandström tycker att det är riktigt att publicera. Han twittrar i diskussion med Helle Klein:
"Juholts flickvän är inte statsministerkandidat. Men Juholt är. Och hans sätt att informera och hantera krisen lär prägla kandidaturen."
"Det handlar inte om henne, utan om statsministerkandidatens agerande. Som när Reinfeldt inte svarade på varför Littorin gick."
Lena Mellin, ledande politisk kolumnist på Aftonbladet, kritiserar Juholt för att inte själv ha varit först ute och informerat om fallet. Men de politiska skadeverkningarna för honom är begränsade, anser hon.
"Det var en dumhet att inte berätta för valberedningen att sambon begått brott. Men värre än så är inte den här historien för nye S-ledaren Håkan Juholt. I alla fall inte än," skriver Lena Mellin.

Flera medier, bland dem Expressen, hade uppgifterna om Åsa Lindgren men valde att inte publicera förrän Di.se gick ut med nyheten.
"Expressen hade kännedom om Åsa Lindgren-domen, men vi valde att inte publicera. Först när Dagens Industri gick ut med uppgifterna på nätet gjorde vi det också, och det kan man förstås fundera kring nu",skriver Expressens chefredaktör Thomas Mattsson på sin blogg.
"Borde vi ha varit först? Kanske, men då var inteHåkan Juholt utnämnd till S-ordförande och då var inte allmänintresset lika uppenbart. Borde vi lagt ut nyheten på Expressen.se direkt när han hade valts i fredags? Kanske. Men var och en kansäkert föreställa sig hur det hade sett ut och uppfattats. Vi valde i stället att vara återhållsamma", skriver Thomas Mattsson.
Också SVT:s Rapport kände till fallet, men väntade tills andra medier publicerade.
- Vi gjorde bedömningen att det inte gällde Juholt själv ... Vi tycker att vi gjorde rätt, det tycker jag även nu i efterhand. Vi ska granska politiker och det de står för, deras misstag och felaktigheter. I det här läget var det inte angeläget eftersom det rörde sig om hans flickvän, säger Rapports politiske kommentator Mats Knutson till Resumé.
Han förnekar att han fick uppgifterna från sin hustru Lotte Knutson som är kommunikationsdirektör på Fritidsresor, det företag som Åsa Lindgren lurade på pengar.
Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, är nöjd med mediernas insats den här gången och anser att bevakningen varit "rimlig".
- Varje fall är unikt, man får avgöra från fall till fall. Det är svårt att dra gränser och avgöra när man ska publicera. Om det till exempel hade handlat om ungdomar i familjen som gjort något dumt så har det inte med saken att göra, säger han.
- Men här handlar det om en parrelation, den person han lever med. Hon tog aktiv del i kongressen och lät sig intervjuas. Då blir det ett väldigt problem att inte skriva.
Kent Asp understryker att det inte finns några självklara regler för ansvariga utgivare när de fattar beslut och säger:
- Det här är svåra publicistiska beslut. Expressen valde att inte publicera, Dagens Industri tog ett annat beslut. Det är bra att det finns olika bedömningar, att det inte finns självklara slutsatser.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag