Alla räknar med vinst i Ipredmålet

Det första Ipred-målet har gått genom alla de svenska rättsinstanserna och ligger nu hos EU-domstolen - innan det ska tillbaka till högsta domstolen (HD). Fem svenska förlag kräver med stöd av den kontroversiella Ipred-lagen från 2009 att bredbands­bolaget Ephone ska lämna ut person­uppgifter om kunder som misstänks ha gjort sig skyldig till olaglig fildelning.
Målet är så krångligt att HD vände sig till EU-domstolen för att få råd om hur lagen skulle tolkas. I går kom ett besked från EU-domstolens generaladvokat Niilo Jääskinen. Men hans förslag - som dom­stolen oftast men inte alltid följer - verkar ge upphov till fler frågor än svar.
Han slår fast att inga EU-direktiv ­ hindrar upphovsrättinnehavare från att begära ut personuppgifter enligt Ipred-lagen. Men samtidigt måste uppgifterna ha ­ lagrats just i syfte att lämnas ut, skriver han och öppnar därmed möjligheten för olika ­ tolkningar.
I sitt förslag till avgörande i mål C-461/10 där ledande förlag som Bonnier Audio, Norstedts och Piratförlaget står mot ­bredbandsbolaget Ephone skriver ­Jääskinen:
"Följaktligen utgör nämnda direktiv inte hinder för att en nationell bestämmelse tillämpas enligt vilken en domstol ... kan förelägga en internetleverantör att till en upphovsrättsinnehavare ... lämna ut uppgifter om identiteten på den abonnent som internetleverantören tilldelat en viss IP-adress som påstås ha använts för att göra intrång i den berörda upphovsrätten."
Den formuleringen gör förlag och andra upphovsrättsinnehavare, till exempel författare och artister, nöjda. Den betyder att de kan få fram vem som utnyttjar deras verk gratis - och därmed kräva dem på pengar.
Niilo Jääskinen, generaladvokat i EU-domstolen, ger ett mångtydigt besked i Ipred-målet. Men sedan kommer fortsättningen i generaladvokatens besked:
"Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna ­lämnas ut och användas för detta ändamål."
Den meningen glädjer fildelare och dem som anser sig kämpa för frihet - eftersom ingen normal internet­leverantör lagrar sådana uppgifter just för att lämna ut dem. Och därmed behöver de, enligt den tolkningen, inte lämna ut IP-adresserna.
- Det är en seger för friheten. Även om det är svårtolkat är det ett mycket glädjande besked, säger Christian Engström, EU-parlamentariker för Piratpartiet.
- Internetleverantörer samlar ju in kunduppgifter för att sköta sin verksamhet. Inte för att sätta dit misstänkta fildelare som upphovsrättsmaffian vill göra.
- Det betyder att det är okej att lämna ut uppgifter till polis och åklagare i brottmål, inte till privata företag som vill tjäna pengar. Och rättsväsendet har viktigare ­ saker att göra än att spåra upp tonåringar som lyssnar på musik, säger han.
Men Per Strömbäck, varm anhängare av upphovsrätt som driver sajten Netopia, har en helt annan tolkning. Han säger att svenska HD bara har ställt en enda fråga till EU-domstolen: "Finns det någon ­konflikt mellan EU:s datalagringsdirektiv och den svenska Ipred-lagen?" Och att generaladvokat Jääskinen svarar klart "nej" på den frågan. Resonemanget om syftet med lagringen är bara ett sidospår som inte har med huvudfrågan att göra, anser Strömbäck.
- Det är stor chans att EU-domstolen i sitt utslag håller sig till HD:s fråga och bara svarar på den utan att gå in på general­advokatens andra funderingar. Men det är olyckligt att det blir otydligt när han går in i resonemang vid sidan av principfrågan, säger Per Strömbäck.
- Sedan ska HD fatta beslut så det är en öppen fråga.
- Dagens besked i huvudfrågan är en seger för kulturen och upphovsrätten och publiken. Att Piratpartiet jublar är ett ­ utslag för deras desperation. De är en ­ rörelse i spillror, säger han.
Anna Troberg, ledare för Pirat­partiet, ser förslaget som viktigt för friheten på nätet. Foto: Foto: Anna-Lena MattssonStrömbäck är anställd i dataspelsbranschen och får stöd av Förläggareföreningen och andra organisationer som vill ta betalt för upphovs­rätten. Han hävdar att tele­bolagen försöker fördröja tillämpningen av Ipred-lagen av ekonomiska skäl.
- Telebolagen vill inte att lagen ska fungera eftersom den minskar deras inkomster. Lagen var försenad redan när den kom 2009. Nu har de framgångsrikt lyckats fördröja den ytter­ligare tre år, säger han.
Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april 2009. Den ger upphovsrättsinnehavare rätt att i domstol begära ut identiteten bakom en IP-adress som misstänks användas till olaglig fildelning.
Tingsrätten i Solna ålade den 25 juni 2009 bredbandsbolaget Ephone att lämna ut kunduppgifter till fem ljudbokförlag om vem som ligger bakom en server där 27 ljudböcker ska ha gjorts tillgängliga för nedladdning. Om företaget vägrade skulle det få böta 750 000 kronor och betala rättegångskostnaderna. Det var det första Ipred-ärendet och betraktades som ett pilotfall.
Ephone överklagade beslutet och vann i hovrätten med minsta möjliga marginal: ordförandens utslagsröst.
Målet gick vidare till HD som har frågat EU-domstolen i Luxemburg om hur lagen ska tolkas. Generaladvokatens beslut i går är en rekommendation och inte bindande för EU-domstolen.
Piratpartiet var emot Ipred-lagen redan från början och har sedan dess kunnat ­ bevittna allt restriktivare Internetlagar och - bestämmelser, både i Sverige och övriga världen.
- Beskedet från EU-domstolen är en ljusglimt. Den är viktig för friheten. Det är en indikation på i vilken riktning dom­stolens utslag kommer att gå, säger Anna Troberg, ledare för Piratpartiet.
- Det görs inskränkningar i friheten på nätet hela tiden, så vi måste fortsätta kampen. Nästa strid blir datalagrings­direktivet som riks­dagen väntas anta i vår. Det kan få människor att öppna ögonen, det kan bli ett uppvaknande, säger hon.
Även för juridik­professor Ulf Bernitz, expert på Europarätt, är generaladvokatens utlåtande svårtolkat. Han är överraskad över att denne betonar integritetsfrågan, alltså syftet med lagringen, något som ger fildelarna en fördel.
- Fighten fortsätter, sista ordet är inte sagt. Båda sidor kommer att fortsätta sin argumentation, säger Bernitz.
EU-domstolens general­advokat lämnar sitt förslag i Ipred-målet om fildelning: Bredbandsbolag kan lämna ut person­uppgifter om sina kunder - men bara om de lagrat uppgifterna speciellt för detta ändamål. Foto: Peter J Olsson- I flertalet fall följer EU-domstolen generaladvokatens rekommendation. Men i svåra och knepiga frågor som den här är det inte givet. Sedan ska HD säga sitt, det kan ta mer än ett år innan vi får slutresultatet.
Ulf Bernitz är skeptisk till total frihet på ­ nätet. Det skulle kunna få förödande ­ konsekvenser för kultursektorn, ­ anser han.
- Om det är helt fritt fram att ladda ned, blir det väldigt svårt för avancerade kulturproducenter att klara sig. De måste ju få intäkter för det de producerar, säger Bernitz.
- Man kan äta ut produktionen på det här sättet, även om många tycker att det är jättebra att det blir fritt, säger han.