Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent. Sommaren är över och hösten är på intåg. För hundratusentals svenskar betyder det att årets viktigaste tid är här, och det är många som har sparat en semestervecka för den årliga älgjakten.

Daniel Ligné, 36, riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet, ser precis som landets övriga jägare fram emot årets jakt. Han kan konstatera att det just nu sker en positiv utveckling inom älgjakten i Sverige.

- Intresset har sen något år tillbaka faktiskt ökat igen. Det är en global trend faktiskt, först hände det i Nordamerika och det här var för fem, sex, sju år sedan. Fram till dess hade antalet jägare bara minskat och minskat. Men nu är det lite "tillbaka till naturen" och någon slags andra grön våg, säger han och förklarar:

- Mycket som driver den här processen är att fler och fler känner att det är viktigt att få tillgång till nyttigt, klimatsmart och lokalproducerat kött. Vi märker att tidigare jagade man älg för att det var kul, nu gör man det också som ett sätt att ha kontroll på vad man äter.

Jaktperioden bestäms varje år av länsstyrelsen, beroende på klimat och tiden för brunsten bland älgarna.

I södra Sverige startar älgjakten i år den andra måndagen i oktober, när huvuddelen av brunstperioden passerat. I norra delen av Sverige kan älg jagas före brunsten med start den första måndagen i september, alltså med start nu på måndag.

Och jägarfantasterna som då beger sig ut blir knappast ensamma ute i skogarna.

- Vi räknar med att det är ungefär 300 000 svenskar som jagar älg någon gång under hösten. Men alla är inte ute samtidigt, säger Daniel Ligné.

Var i landet jagas det mest älg?

- Räknat på antalet jägare per hektar så är det tätare med jägare i söder, helt enkelt för att det bor så mycket mer folk där. Men de län som skjuter mycket älg, det är ju typiskt Norrlandslän. Där framstår till exempel Jämtland och Västernorrland, där det skjuts väldigt mycket älg.

Hur långt in på säsongen man i år kan jaga älg varierar beroende på var i landet jakten äger rum. I några län slutar den redan i januari 2013, och i andra län får man jaga så långt som in i februari.

- Men i norra Sverige sätter snön stopp för älgjakten ganska tidigt, i Norrbotten är det få områden som jagar längre än till i början av november, medan i Sörmland där jag sitter kan man jaga februari ut. Men vi vet att 80 procent av älgarna skjuts under de första veckorna, sen är det någon enstaka entusiast som är ute och nöter, säger Daniel Ligné.

Hur stor är älgjakten jämfört med andra jakter?

- Det är älgjakt och älgjakt, och sen kommer ingenting och ingenting. Sen kommer annan jakt. Det är i särklass det största.

En nyhet inför årets älgjakt är att ett nytt älgjaktssysten nu i dagarna införs i Sverige - en stor förändring för landets alla älgjägare.

Förvaltningen av älg har tidigare varit indelat i länsgränser och kommungränser. Det har funnits olika tilldelningar av älg från kommun till kommun, men problemen med det gamla systemet, där förvaltningen utgick från människan i stället för älgarna, har blivit allt mer tydliga.

Det som nu skett är att det gamla jaktsystemet suddats ut över hela landet, och jägare och markägare i stället har fått rita in de biologiskt avgränsade jaktområdena. Hur det nya systemet kommer att fungera får man snart svar på.

Jägaren Lennart Holmsten, ordförande för Svenska älghundklubben, menar att det är dags att utvärdera när jaktsäsongen är över i början av nästa år, 2013.

- Markägarna kommer ju att få ett starkare inflytande framöver, och vad det innebär det vet vi inte. Det kan bli så att det blir hårdare krav på att skjuta av mer älgar, eller vildsvin eller vad som helst, säger han.

Enligt Svenska Jägareförbundets beräkningar kommer det i höst att skjutas ungefär 95 000 älgar. Räknat på att det är 300 000 jägare som ska dela på den kvoten, så innebär det att ungefär var tredje jägare den kommande säsongen får skjuta en älg.

Älgjakt i Sverige bedrivs genomgående främst i rekreationssyfte, men är också till stor nytta för samhället då en för stor älgstam både skulle leda till skador på skogen, och inte minst ett ökat antal trafikolyckor.

Älgjakten administreras av länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegation, som bestämmer ungefär hur mycket älg som får skjutas och var och av vem. När det gäller jakt på andra arter, exempelvis rådjur, så behöver ingen underrättas, medan älgjakten är ganska hårt styrd.

Och att jaga älg är inte bara mer byråkratiskt än man kanske kan tro - det är också dyrt. Den som vill köpa en färdigtränad älghund till årets jakt får enligt Lennart Holmsten, ordförande i Svenska älghundklubben räkna med att betala så mycket som uppemot 100 000 kronor.

- Den jägare som vill skaffa en riktig älghund måste betala uppskattningsvis 80 000 till 100 000. Hunden ska vara färdig, och två år eller någonting och jag vet folk som har betalat 90 000 för att få en sådan jämthund eller gråhund, säger han.

Även markkostnaderna kan bli en stor ekonomisk utgift för jägaren. De mest attraktiva jaktmarkerna kan även det komma upp i summor på hundratals tusen kronor att få tillgång till.

- Jag bor uppe i Åre och hörde på radion nu att det var tre norrmän som betalade 100 000 för tre dagars jakt i en liten by väster om Åre, och då var det inte ens älgjakt utan fågeljakt. Det handlar ju om tillgång och efterfrågan. Är det bra mark och ett stort omfång så blir det kostnader, säger Lennart Holmsten.

Kanske är det därför som rika kändisar tillhör de mest kända jägarna.

Artisten Martin "E-Type" Eriksson, 46, är en av de svenska kändisar som genom åren jagat älg framgångsrikt, och till de mest kända jägarna i landet hör författarna Jan Guillou, 68 och Leif GW Persson, 67.

Nu kommer även en ny generation kändisjägare.

Fotbollsproffset Zlatan Ibrahimovic, 30, har blivit intresserad av jakt, tagit jägarexamen, och köpt ett 100 hektar stort markområde i Tvärådalen i Åre kommun där han kan utöva sitt jaktintresse i lugn och ro.

Enligt Östersunds-Posten är det mestadels skogsmark med inslag av fjällnära myrar och fjällandskap med möjlighet till jakt, och på marken vill Zlatan Ibrahimovic även bygga en jaktstuga som ligger på en höjd av 700 meter över havet.

Jaktstugan ska byggas i timmer med sedumtak och storleken är 127 kvadratmeter. Intill ska ett 49 kvadratmeter stort garage ligga, i anslutning till den exklusiva jaktstugan som blir utgångspunkten för stjärnans jakt. Och i bygden är grannarna väl bekanta med sin nya grannes planer inför kommande jaktsäsonger i fjällvärlden.

- Zlatan är granne med mig, och det sägs att han betalar ungefär 300 000 per år för jaktarrendet. Är det bra mark och stort omfång så blir det ju kostnader, säger Lennart Holmsten, ordförande för Svenska älghundklubben.

Förutom det ökade intresset för älgjakt, både bland kända och okända, är den nya trenden att fler kvinnor söker sig ut i skogarna.

Camilla Simonsson, 43, från Östersund, är ansvarig ledamot i det kvinnliga jaktnätverket JAQT, världens första jaktsajt för kvinnor som brinner för att få fler kvinnor att förverkliga sitt jaktintresse, och vice ordförande i jägarförbundet i Mittnorrland.

- Syftet med närverket är att fånga upp kvinnor som vill jaga, det behöver inte vara att man redan jagar, utan att man vill börja jaga. Och då är det alltid lättare att börja med något om man är ett gäng tjejer, eftersom det är en mansdominerad verksamhet annars, säger hon.

Och utvecklingen lovar gott. En av fyra svenskar som i dag tar sin jägarexamen är kvinnor - en betydligt bättre siffra jämfört med för bara några år sedan.

- Många kvinnor föredrar fortfarande att jaga småvilt eftersom det är lite lättare att bedriva sådan jakt på egen hand. Men intresset för älgjakt växer hela tiden och man märker att det blir fler och fler kvinnor i skogen, det är jättekul.

Camilla Simonsson är också en av alla dem som sparat en semestervecka till hösten - och den traditionella älgjakten.

- Jag går ut på älgjakt andra älgjaktsveckan här i Jämtland, så jag ska ha semester och jaga från den nionde september och framåt. Det är tradition, men ingen semester man kommer hem utvilad ifrån direkt, säger hon och skrattar.

När hon om en vecka ger sig ut i de jämtländska skogarna har hon precis som tidigare år sällskap av både manliga - och kvinnliga jaktkompisar i laget.

- I vårt jaktlag, där jag jagat i över 20 år, är vi totalt 13 stycken, varav två kvinnor. Och nu har vi en till tjej på väg in, som var jaktgäst ifjol, säger Camilla Simonsson.

Att få in fler kvinnor i jaktlagen borde vara välkommet från alla håll?

- Ja, absolut, jag har inte alls upplevt något motstånd, visst det blir väl att man kanske måste prata på ett annat sätt i jaktkojan, men det är bara positivt, och bra reaktioner när det kommer kvinnor. Och det finns ingenting som begränsar kvinnor från att kunna jaga älg. Det tyngsta i älgjakten är att dra fram älgen ur skogen, och det klarar inte männen heller utan verktyg.

Hur har din statistik på fällda älgar per säsong sett ut genom de 20 år du jagat älg?

- Förra året sköt jag ingen, men de allra flesta andra år så har jag skjutit en älg, säger Camilla Simonsson.