John Baur-gymnasiet i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery / Tt
John Baur-gymnasiet i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery / Tt

Ägarna blev miljonärer – eleverna allt sämre

Publicerad

Skolfesten inleddes med utmärkelser i affärspressen men slutade i förfall.

36 skolor, fler än 1 000 lärare och 11 000 elever drabbades när John Bauer-koncernen gick i konkurs. Medan eleverna led av dåliga skolresultat, njöt ägarna av vinstutdelningar och skyhöga ränteintäkter genom avancerade bolagsupplägg.

SVT-reportrarna Kristina Lagerström och Johan Zachrisson Winberg belönades med en Guldspade för sin granskning av Sveriges största skolkonkurs.

För skolgrundaren Rune Tedfors föll sig namnvalet naturligt. John Bauer förknippades med ortens stolthet, den Jönköpingsfödde konstnären, och skänkte en känsla av anor till den pinfärska skolkoncernen.

Skollokalen valde Rune Tedfors med omsorg. Det blev det tidigare regementet A6, där han en gång var officer. Allt gick Rune Tedfors väg. Friskolan John Bauer hade vind i seglen. En skola i Jönköping blev till ett trettiotal över hela landet. I stället för studiero och disciplin lockade John Bauer-gymnasierna med självständigt arbete, praktisk inriktning och egna datorer till eleverna.

- Det var väl datorn, tror jag, svarar en elev på frågan vad som fick henne att välja John Bauer i SVT:s dokumentär "Skolfesten", som i helgen belönades med en Guldspade.

Eleverna strömmade till John Bauer. Rune Tedfors vinstmaskin prisades av Dagens Industri två år i rad. Tillväxten var enorm, över 1 000 procent på fem år.

Johan Zachrisson Winberg och Kristina Lagerström på lördagens Guldspadegala i Umeå. Foto: Tor Johnsson
Tedfors och de andra ägarna blev stormrika. 2006 ombildades skolbolaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde bolaget till sig själva. Köpeskillingen på 450 miljoner kronor finansierades med hjälp av ett banklån på 250 miljoner kronor. Resterande 200 miljoner kronor blev det nya bolaget skyldigt ägarna. På så sätt kunde det nya bolaget betala ränta till ägarna själva, kostnader som betalades med elevernas skolpeng. Bara 2007 gick 30 miljoner kronor till räntor.

- När skolan blev en affärsverksamhet som man köpte och sålde kom det andra effekter med det, till exempel att man belånade bolagen så att det uppstod räntekostnader som skolpengen skulle betala, säger Kristina Lagerström som tillsammans med Johan Zachrisson Winberg ligger bakom granskningen.

 

Delar av skolpengen gick rakt ned i ägarnas fickor. John Bauerskolorna gav över 100 miljoner kronor i vinst bara fram till 2006, och SVT:s granskning visar att Rune Tedfors kan ha tjänat runt 150 miljoner kronor på skolorna.

När det danska riskkapitalbolaget Axcel köper John Bauer-koncernen 2008 uppgår prislappen till 675 miljoner kronor, enligt SVT:s granskning.

Axcel skriver under avtalet med övertygelsen om att ha gjort en god affär. En avkastning på runt två gånger pengarna är önskvärd, förklarar riskkapitalbolagets företrädare i SVT:s dokumentär "Skolfesten".

- De som ägnar sig åt den här typen av verksamheter bör vara långsiktiga, det kan jag hålla med om. En ägarform som innehåller ordet risk rimmar inte så bra med skolverksamhet, säger Louise Ankarcrona som tillsammans med Louise Westerberg 1994 startade den stiftelsedrivna friskolan Viktor Rydberg Gymnasium i Djursholm.

John Bauer-koncernen erbjuder en annan sorts skola. Värderingen på 675 miljoner kronor bygger på förväntningen att tillväxten ska fortsätta. Ett förhållande som förutsätter att eleverna fortsätter att välja John Bauer. I stället sviker de skolan, som får ett allt sämre rykte.

Under flera år är skolresultaten dåliga på många håll i koncernen. Medan ägarna blir miljonärer saknar en stor del av eleverna högskolebehörighet. Skolinspektionen riktar återkommande och svidande kritik mot John Bauer-koncernen. SVT återger den i "Skolfesten"-dokumentären.

"2005, Östersund: mycket hög andel icke-godkänt i svenska och matte. Skellefteå, 2006: över hälften får icke-godkänt på nationella proven i matte. Karlstad, 2007 och 2008: 70 procent får icke-godkänt i matte".

 

John Bauers koncept med långa lektionspass och eget arbete, är enligt Skolinspektionens analys inte vinnande. Samtidigt minskar landets elevkullar med överkapacitet och ökad konkurrens om eleverna som följd.

I medierna framträder bilden av en förslappad skola. Ett UR-program som Johan Zachrisson Winberg också gjort, visar hur elever tillåts spela datorspel under lektionstid och hur man ser mellan fingrarna på skolk.

Desperationen över de låga resultaten stiger. Lärare berättar om hur de lockas med högre lön i utbyte mot en generösare betygssättning.

- Vi var direkt tillsagda att betygen måste upp, berättar den före detta John Bauer-läraren Pär Lindberg i SVT:s dokumentär.

Enligt tidningen Skolvärlden fick han sluta på John Bauer-gymnasiet i Sundsvall efter att ha kritiserat skolan i en öppen insändare. Dessförinnan hade han vägrat att skriva under ett dokument om tystnadsplikt.

 

När det stod klart att skolkoncernen var utom räddning och väntade konkurs var det fler än Pär Lindberg som ville prata. I SVT:s dokumentär vittnar en annan lärare, arbetsledaren Agneta Holmberg, om hur resurserna försämrades på bekostnad av höga avkastningskrav och räntekostnader.

- Det blev snålare, det vill jag nog säga. Det var sällan budget fick hålla hela året ut, den kapades någonstans på vägen, säger hon.

Snart stod skolan, som tidigare prisats i affärspressen, utom räddning. Marknaden var hårdare, eleverna färre och skolorna fler. Skolans dåliga rykte gjorde den nästintill uträknad i konkurrensen. Pengarna fanns hos de tidigare ägarna, men inte i skolverksamheten. Den 12 juni i förra året kom dödsstöten.

- Nu återstår i princip bara skal av de gamla bolagen och det blev då en naturlig konsekvens att ansöka om att försätta dem i konkurs, vilket skedde i morse, sade John Bauer-koncernens vd Anders Hultin på presskonferensen.

En tredjedel av John Bauer-koncernens skolor stängde för gott, resten fick nya ägare. Anders Hultin själv, köpte fyra skolor ur konkursboet. Som politisk tjänsteman under dåvarande skolminister Beatrice Ask var han med om att driva igenom friskolereformen 1992. Men tvärtemot många andra anser han inte JB:s konkurs vara ett tecken på att reformen misslyckats.

"Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar", skrev Anders Hultin på DN Debatt i samband med konkursen.

Friskoleentreprenören Louise Ankarcrona tror att ägarproblemen kommer att lösas av sig självt.

- Jag tror inte att oseriösa riskkapitalister kommer att ge sig in i skolbranschen längre. De som köpte John Bauer förlorade ju enormt mycket pengar och brände sig ordentligt. Alla förstår ju att det inte går att tjäna några övervinster på skolan. Då blir kvaliteten så pass dålig att man förlorar elever och till slut också pengar, säger hon.

Från politiskt håll är man efterklok. Miljöpartiet har bett om ursäkt för sin inblandning i friskolereformen. Utbildningsminister Jan Björklund har steg för steg förändrat sin syn på den svenska friskolan. Han vill se en utbildningsgaranti där alla elever som drabbas av en skolkonkurs ska få slutföra sin utbildning, ett förslag som allianspartierna är överens om.

- Björklund har, delvis på grund av de granskningar som vi har gjort, backat från det han sade när han började som minister. Nämligen att det inte gick att tjäna pengar på friskolor och att de flesta går med förlust. Det som hände dramatiskt och plötsligt var att finansminister Anders Borg bytte fot och därmed också alliansen, säger SVT-reportern Johan Zachrisson Winberg, och fortsätter:

- Håller de vad de sagt är ju meningen att få bort alla typer av kortsiktigt ägande, både i skola och i vård- och omsorg. Blir det så är det ju en väldigt stor politisk förändring. Det är väldigt sällan journalistik har så stor politisk slagkraft. Det händer att någon avgår men det behöver ju inte betyda att det blir en ny politik.

Det som skulle bli ett inslag i Aktuellt om överetablering i friskolebranschen blev tre nyhetsinslag och en dokumentär.

 

Vägen till avslöjandena om avancerade bolagskonstruktioner och ränteutbetalningarna var inte spikrak. Antaganden förändrades och nya uppgifter tillkom. Intervjun med det danska riskkapitalbolaget Axcel fick reportrarna först efter deadline. Under arbetets gång har de förutom att gå igenom ett fyrtiotal årsredovisningar kämpat med att få intervjupersoner att ställa upp, besvara besvärliga frågor och med att hantera påtryckningar efteråt.

- De har försökt att efteråt styra hur upplägget ska vara i dokumentären. Det gäller synpunkter på vad som ska vara med och inte, hur vi ska berätta och vad vi lyfter fram och inte. Vi vill inte hårdvinkla saker utan ge en rättvisande bild men det kanske innebär att den inte är så smickrande alla gånger för de som är med, säger Kristina Lagerström.

Friskolan John Bauers öde liknar på ett sätt konstnären John Bauers.

För konstnären John Bauer blev Småland snart för litet och trolltecknandet alltför smalt. Han bestämde sig för att satsa på något större, mer storstilat. Byggde en villa i den exklusiva Stockholmsförorten Djursholm och övergav de detaljrika trollen för den abstrakta kubismen. Men resan från Småland till storstaden slutade abrupt. Hösten 1918 drunknade John Bauer när ångaren Per Brahe sveptes med av en höststorm och förliste utanför Hästholmen i Vättern.

 

John Bauer blev 36 år gammal. 95 år senare förliser friskolekoncernen som bär hans namn. Precis som för John Bauer var det resan från det småskaligt trygga till det uppblåst stora som sänkte skutan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag