Man tröttnar. Sömnproblem är vanligt och beror ofta på stress och högt koffeinintag. Foto: COLOURBOX
Man tröttnar. Sömnproblem är vanligt och beror ofta på stress och högt koffeinintag. Foto: COLOURBOX

8 timmars sömn - en myt som stressar oss

Publicerad

Många tror fortfarande att de måste sova åtta timmar i sträck varje natt för att orka med dagen.

Men ännu opublicerad forskning från Stressforskningsinstitutet visar att sömnbehovet är ärftligt och mer individuellt än man tidigare trott.

Det finns nästan inget samband alls mellan antalet timmar vi sover och hur trötta vi är. Dessutom visar flera studier att vi är biologiskt konstruerade för att vara uppe ett par timmar mitt i natten.

- Spendera mycket tid i sängen och arbeta inte under några dagar, så upptäcker du hur mycket sömn du behöver, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt.

Här kan du ladda ner reportaget som mp3-fil eller lyssna på det direkt i vår mp3-spelare eller via Itunes.

8 timmars sömn – en myt som stressar oss

Den gamla idén om att alla behöver åtta timmars sömn verkar vara har blivit lika förlegad som Livsmedelsverkets 1980-talsrekommendation om 6-8 skivor bröd om dagen. Sömnbehovet är individuellt och ärftligt - har man föräldrar som är långtidssovare kan man vara ganska säker på att man ärvt ett lika stort behov av sömn.

- Man behöver inte vara trött för att man sover kort tid. Personer som sover länge mår inte bättre än korttidssovare. Våra studier visar att vissa individer föds med en förmåga att återhämta sig mer effektivt och inte behöver lika lång sömn för att återbilda energiförrådet i hjärnan, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Han menar att det är svårt att avgöra vilken sömnlängd man behöver. Helst ska man undersöka det när man inte arbetar på några dagar. Hur länge man sover på helgen är ingen säker indikator på den personliga sömnlängden: ofta tar man igen förlorad sömn från veckan då.

- Det krävs fler dagar för att kompensationseffekterna ska släppa och du ska upptäcka exakt hur mycket sömn du behöver. Det viktiga är att gå på är hur man känner sig under dagen, om man är trött och lättirriterad behöver man mer sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.

Dessutom kan man minska sömnlängden tre minuter per år varje år man lever efter 20. Sömnbehovet beror på hur många hjärnceller man har och hur mycket de används. Genomsnittsmänniskan behöver sju timmars sömn. Människor som sover sju timmar lever längre än de som sover åtta timmar. Tjugoåringarna behöver åtta och en halv timme, medan äldre behöver kring sex timmar. Sömnbehovet varierar över månaden: en del kvinnor har mycket sömnstörningar och minskat sömnbehov kring mens, vilket har hormonella orsaker.

 

Enligt en SIFO-undersökning från 2010 tar var tionde svensk någon form av sömntablett. Att sömnbrist kan skada är Torbjörn Åkerstedt tydlig med, men däremot tror han att många oroar sig i onödan när de vaknar mitt i natten.

- Vi är byggda för att vakna efter några timmars sömn och vara i gång en stund på natten. Fram till 1850-talet sov människor i två skift och var vakna ett par timmar emellan, säger Torbjörn Åkerstedt.

 

Innan glödlampans uppkomst gick man och la sig vid åttatiden och studsade upp några timmar senare för att vara i farten ett tag. Den första sömnen kallades sömn nummer ett och gav den mesta av återhämtningen som kroppen behövde. Sedan gick man och lade sig igen och sov en andra sömn, som inte var var så viktig, men sparade mycket energi, förklarar Torbjörn Åkerstedt.

Idén om att man bör sova åtta timmar utan avbrott är med andra ord ett nytt påfund som färgats av värderingar och vår moderna livsstil.

På 90-talet utförde den engelske psykiatrikern Thomas Wehr ett experiment där en grupp människor fick vistas i en miljö som var mörk fjorton timmar om dygnet. Efter en tid utvecklade de ett distinkt sömnmönster: de sov tungt i fyra timmar, var vakna i två timmar och föll sedan i en lättare fyratimmarssömn.

Mycket tyder på att vi sov tvåskiftssömn fram till den industriella revolutionen. 2001 publicerade historikern Roger Ekirch vid Virgina Tech university en studie baserad på 16 års forskning som gav starka historiska bevis för att vi är biologiskt anpassade till att sova i två skift. Innan det elektriska ljusets uppkomst gick man och lade sig kring två timmar efter skymning, sov tungt några timmar, var vaken ett par timmar och somnade sedan om. Under den vakna perioden var man ganska aktiv: man gick upp, rökte, hälsade på grannen, stannade i sängen, läste, hade sex eller badade.

Det är en verklighet som känns avlägsen i dag, när vi förväntas sova effektivt, sammanhållet och fokuserat för att prestera maximalt på jobbet på dagarna. I en tid när vi förväntas ta personligt ansvar för att vara alerta, friska och produktiva hela dagarna blir det nästan lite rebelliskt att gå upp ur sängen och bejaka sin sömnlöshet i stället för att försöka somna om inför arbetsdagen.

Torbjörn Åkerstedt menar att man inte ska få panik när man vaknar mitt i natten utan ta det med en klackspark.

- Tänk på att ingen kommer märka det i morgon, för så är det. Gå upp, gör något annat ett tag. Och älta naturligtvis inte en massa problem.

De flesta sömnstörningar beror på stress och högt koffeinintag, menar Torbjörn Åkerstedt. Sömnbehovet varierar beroende på hur mycket vi tänker och rör oss under dagen. Timmarna innan sänggåendet ska man skära ner på möten och aktiviteter. Det är viktigt att inte sitta framför datorn precis innan man ska försöka sova. Att vara fysiskt aktiv under dagen är effektivt för att sova bättre.

Om man fått för lite sömn under natten är eftermiddagssömnen ett fantastiskt alternativ, menar han. Vi är nämligen biologiskt disponerade att kunna sova vid fyradraget på eftermiddagen.

- Man har en inbyggd öppning till sömn vid fyrasnåret. Det verkar som konstruktören har sett till så att man ska ha en chans att komplettera sömnen på eftermiddagen om man sovit dåligt på natten. Det finns hos alla människor, men märks bara om man vaknat för tidigt eller sovit dåligt.

 

Även om det kan vara bra att ligga och vila en stund kan det aldrig ersätta riktig sömn. Sömn är en aktiv process som återladdar hjärncellerna med energi. Den återställer energibalansen i hjärnan och har enorma effekter på immunsystemet, menar Torbjörn Åkerstedt.

Historikern Robert Ekirch menar att sömnen i två faser började försvinna under det sena 1600-talet på grund av förbättringar i gatubelysning, inomhusbelysning och en ökande mängd kaffehus som var öppna hela nätterna. Tiden man kunde ägna åt vila krympte. Under 1920-talet hade idén om en första och andra sömn helt försvunnit. En mängd sömnstörningar uppkom ungefär samtidigt.

Idéhistorikern Karin Johannisson har forskat om sömnproblem vid sekelskiftet, då många nattdiagnoser ställdes: bland annat nyktalgi, nattliga smärtor, och insomnia, sömnlöshet.

Hon tar den sömnlöse sociologen Max Weber som exempel, som i fem års tid var helt arbetsoförmögen på grund av sömnlösheten. Hans brist på sömn styrde hela hans tillvaro och var ett ständigt samtalsämne mellan honom och hustrun.

Fortfarande ägnar många mycket tid åt att försöka utröna varför de sover så dåligt. Torbjörn Åkerstedt berättar att de tre vanligaste sömnstörningarna är att det tar lång tid att somna, att man vaknar i förtid och vaknar ofta under natten. Alla kan kopplas ihop med stress. Det många inte tänker på är att 18-30-åringar har mycket större sömnbehov än äldre.

- Det betyder att alla under 30 är undersövda och trötta, medan 65-åringarna är piggast i landet, säger Torbjörn Åkerstedt.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida