OPERERAD. Julia Hammarkvist, 29, köpte en gastric bypass-operation för fyra år sedan. "Första halvåret efteråt är tufft, man går igenom en sorgeperiod", säger hon. Bilderna härintill visar Julia före och efter operationen Foto: Privat
OPERERAD. Julia Hammarkvist, 29, köpte en gastric bypass-operation för fyra år sedan. "Första halvåret efteråt är tufft, man går igenom en sorgeperiod", säger hon. Bilderna härintill visar Julia före och efter operationen Foto: Privat

7 000 svenskar opererar bort sin fetma i år

Publicerad
Uppdaterad
Antalet gastric bypassoperationer har nästan tredubblats de senaste två åren.
Nu opereras 7 000 överviktiga per år och siffran väntas fortsätta öka drastiskt.
Men fetmaoperationerna är inte riskfria. I ett nyligen uppmärksammat fall dog en kvinna i samband med ingreppet.
För dem som inte kan opereras saknas i dag effektiva behandlingar.
En gastric bypassoperation framstår som en "quick fix" men kräver omfattande efterarbete, menar kritikerna.
Fetmakirurgerna erkänner att det brister i uppföljningen.
"Vi opererar så mycket att vi har svårt att hinna ta hand om dem efteråt", säger Ingmar Näslund.
Mer än var tionde svensk, 12 procent av befolkningen i åldern 16 till 84, lider av fetma, det vill säga har ett BMI över 30.
Journalisten Julia Hammarkvist, 29, vaknade upp en morgon för fem år sen och var rädd för att inte genomleva sin 30-årsdag. Hon vägde då 125 kilo och hade ett BMI på 44, vilket klassas som grav fetma.

Efter en livslång kamp mot övervikt och dålig erfarenhet av den allmänna sjukvården bestämde hon sig för att göra en gastric bypassoperation. För att slippa väntetiden på två år, vände hon sig till ett privat sjukhus och betalade 125 000 för operationen. Ett beslut som hon inte har ångrat en enda gång. Samtidigt vill hon understryka att ingreppet inte är en snabb och enkel lösning.
- Många tror att den här operationen är så himla lätt. Men tiden innan lever man med dödsångest - massor kan hända! Första halvåret är tufft, säger hon.
Julia Hammarkvist talar om en sorgeperiod då man saknar maten och samtidigt lider av smärta, trötthet och har svårt att att få i sig all näring.

Men i hennes fall var det värt mödan, i dag är hon 60 kilo lättare.
De senaste två åren har antalet fetmaoperationer mer än fördubblats och man räknar med att 7 000 personer gastric bypass-opereras i år. Motsvarande siffra 2008 var 2 400.
- Om man ska vara krass så finns ingen alternativ behandling som har lika goda resultat. Andra behandlingar fungerar sällan, det är därför vi opererar, säger Erik Näslund, professor i kirurgi på Danderyds sjukhus.
Statens beredning för medicinsk utredning gav 2002 ut en rapport som slog fast att fetmaoperationer är den bästa behandlingen för överviktiga. Sveriges kommuner och landsting, SKL, förordar i dag magsäcksoperationer som det effektivaste sättet att hjälpa patienter som lider av fetma.

Totalt i riket satsar landstingen tillsammans uppskattningsvis 600 miljoner kronor på fetmakirurgi. En siffra som bleknar i sammanhanget är de 3,5 miljoner kronor Folkhälsoinstitutet tilldelats för uppdraget att förebygga fetma genom att satsa på fysisk aktivitet och motiverande samtalsmetodik inom primärvården.
Ingmar Näslund, docent på Örebro universitetssjukhus är positiv till den ökade satsningen på kirurgi och menar att upp mot 15 000 människor om året borde opereras.
- Det är väldigt kostnadseffektivt och absolut värt att lägga skattepengar på, säger han.
Men en statligt finansierad operation är inte till för alla, patienten måste ha ett BMI över 40, i undantagsfall 35, och vara över 18 år (ungdomar som ingår i studier får dock opereras). Personer över 60 år har svårare att få operation i och med att överlevnadsvinsten kommer först efter 15 år. Sjuka och alltför feta kan inte heller opereras.

En gastric bypassoperation innebär att magsäckens övre del avskiljs från resten av magsäcken. En ny förbindelse från den lilla magfickan skapas via tunntarmen. Förutom att magsäcken förminskas regleras hunger- och mättnadssignalerna, vilket gör att personen stryper sitt matintag och minskar i vikt, runt 15 till 20 kilo i månaden.
Ingreppet är inte utan risker, man räknar med dödligt utfall (inom 90 dagar) i 0,2-0,3 procent av fallen, vilket innebär att omkring 18 personer årligen mister livet till följd av operationen.

I fjol avled en 60-årig kvinna i samband med en gastric bypassoperation som utfördes på Torsby sjukhus. Händelsen lex-Maria anmäldes och sjukhuset kritiserades nyligen av socialstyrelsen. En annan kvinna avled också i fjol i sviterna efter en operation på ett privat sjukhus i Göteborg. Orsaken visade sig vara att den nykonstruerade förbindelsen mellan magsäcken och tunntarmen spruckit, vilket lett till bukhinneinflammation.
Socialstyrelsen konstaterade brister hos Sahlgrenska sjukhuset som var inblandat i fallet, bland annat otillräckliga kunskaper hos kirurgerna beträffande gastric bypass-patienter.

En av de vanligaste komplikationerna av gastric bypassoperation är tarmvred, som kan resultera i att man får leva på dropp resten av livet eller i värsta fall kan leda till döden.
Från sjukvårdens sida menar man att fetmarelaterade sjukdomar är ett större hot än risken att dö i samband med gastric bypassoperationer. Således är det upp till patienten själv att avgöra om det är värt att ta risken.

Lars Åhman, tidigare ordförande i Överviktigas riksförbund, är upprörd över att tjocka människor förpassas till operationsbordet och efterlyser alternativa behandlingar.
- Det finns många feta människor som inte kommer att få finansierad behandling. Alla törs inte operera sig, många är livrädda för att de ska dö.
I region Skåne, där man i år räknar med att utföra 850 operationer, är man medveten om avsaknaden av alternativ sjukvård.
- Tyvärr ser det alldeles för dåligt ut. Vi har inte mött bekymret med den ökade fetman på ett bra sätt alls. Vi har extrem brist på dietister inom primärvården, säger Gilbert Tribo, ordförande i Närsjukvårdsberedningen i region Skåne.
Gilbert Tribo (FP) anser att det är hög tid att satsa mer på denna grupp och i region Skåne arbetar man nu fram en långsiktig handlingsplan för hur man bättre ska möta överviktiga människors sjukvårdsbehov. Operationerna är en akutinsats så länge, menar han.

På Överviktigas riksförbund ser man fetmaoperation som den absolut sista utvägen och menar att pengar i stället borde läggas på att förändra samhällsattityder, kostrådgivning och psykologiskt stöd.
- Det här är ett brutalt sätt att åstadkomma en livsstilsförändring på, säger förbundsordföranden Christina Fleetwood.

Hon anser att bristande uppföljning efter operationerna är det största problemet. Patienten behöver stöd för att anpassa sig till den nya livsstilen och för att lyckas bibehålla vikten. Men kunskaperna inom primärvården brister, menar Christina Fleetwood.
Docent Ingmar Näslund är benägen att hålla med.
- Vi skulle kunna vara bättre på att ge stöd och råd. Vi opererar så mycket så att vi har svårt att hinna ta hand om dem efteråt, säger han.
Detta leder till att många går upp i vikt igen. Efter tio år har de flesta gått upp 80 procent av de förlorade kilona konstaterade man på läkarstämman i Älvsjö i fjol. En siffra som kunde se bättre ut om man följde upp med exempelvis kognitiv beteendeterapi för att komma tillrätta med ätstörningar. Erik Näslund, professor i kirurgi på Danderyds sjukhus, hävdar att det är patientens eget ansvar att själv göra en livsomställning. Det är inget läkarna kan göra åt dem, menar han.

På privata kliniken Centrum för titthålskirurgi är man av en annan åsikt. Här kostar en operation 98 000, i priset ingår tre års uppföljning med dietistexpertis, livsstilsskola och psykolog. Grundaren Dag Arvidsson menar att det är en brist att man inte erbjuder det på alla sjukhus.
- Många får psykiska problem efter operationen, säger Dag Arvidsson.
Då väntetiderna är långa väljer fler och fler att bekosta operationen själv. Till privata sjukhus vänder sig också personer som inte lika lätt får operation via landstinget - de som är över 60 år eller har lägre BMI än 40.
Lars Åhman är bekymrad över att fler och fler med BMI 30 genomgår riskfyllda gastric bypassoperationer.
- Då handlar det inte om fara för livet, då handlar det mer om att se bättre ut och må bättre, menar han.

Christina Fleetwood på Överviktigas riksförbund
tycker att sjukvården använder sig av onödig skrämselpropaganda om hur farligt det är att vara tjock.
- Det är farligare att höra hur farligt det är. Tänk om människor i stället kunde tolerera att vi är olika storlekar. Att man inte är accepterad i samhället är tyngre än de kilon man bär.
Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag