På rätt spår. Aktiestinsen Lennart Israelssons investeringar går som tåget och är nu värda 150 miljoner. Han har också promoverats tll hedersdoktor vid högskolan i Jönköping. Foto: Anna Hallams
På rätt spår. Aktiestinsen Lennart Israelssons investeringar går som tåget och är nu värda 150 miljoner. Han har också promoverats tll hedersdoktor vid högskolan i Jönköping. Foto: Anna Hallams
Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.
Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.
Jörgen Hellström, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Jörgen Hellström, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Carl Rosén, vd på Aktiespararna. Foto: Jeff Gilbert
Carl Rosén, vd på Aktiespararna. Foto: Jeff Gilbert

600 kronor blev till 150 miljoner

Publicerad

Han inspirerar hundratusentals människor och fortsätter att ge goda råd.

Han bidrog kanske mer än någon annan till att förvandla aktiehandel från ett exklusivt nöje till en folksport.

Lennart Israelsson, nyss fyllda 98 och mera känd som "Aktiestinsen", ger ett dagsaktuellt tips till aktiespararna.

- Sälj inte på grund av krisen i Ukraina! Jag tror inte det blir krig, det kommer säkert att lösa sig med ett avtal, säger han.

600 kronor blev 150 miljoner

Det är 1929, svåra tider, och den småländske småbrukarsonen Lennart Israelsson slutar skolan redan vid 13 års ålder för att söka jobb. Han är äldst av fyra syskon på den lilla gården och måste bidra till försörjningen.

Samma år inträffar den stora börskraschen i USA som sprider sig och leder till djup ekonomisk depression över hela världen. Också i Sverige där den förvärras av Kreugerkraschen 1932.

Miljontals människor förlorar sina jobb och besparingar - och en hel generation bestämmer sig för att aldrig komma i närheten av aktiemarknaden igen.

Lennart gör dagsverken på gårdar, får jobb i industrin, blir arbetslös och får till slut fast anställning på SJ 1940. Statens kaka är liten men säker och han blir järnvägen trogen till sin pension 40 år senare.

Men han vill dryga ut den statliga kakan. Han råkar läsa en serie artiklar om aktier, blir intresserad och köper trots sin mammas ängsliga förmaningar sina första aktier. Fem aktier i Sandvik för sammanlagt 600 kronor.

- Det var mycket ovanligt på den tiden att arbetare gjorde aktieaffärer. Jag började med 600 kronor. Till slut hade jag 150 miljoner, säger Lennart Israelsson, 98, som bor i Nässjö.

- När jag fyllde 90 skänkte jag bort det mesta. Jag bildade fem stiftelser för välgörenhet, utbildning och annat. Vad ska man med 150 miljoner när man är 90!?

- Jag har väl en 20-30 miljoner kvar, det räcker till begravningen. Nu funderar jag på en ny stiftelse. Det är hälsosamt att ge bort pengar, mitt mål är att bli 100, säger han och förklarar att stiftelsernas värde ligger kvar på ungefär samma belopp som när han bildade dem.

 

Efter den första affären fortsätter Lennart att investera i aktier. Han är försiktig, långsiktig, intresserad av företag med realvärden som fastigheter och skog samt av aktier med hög direktavkastning. Och, kanske viktigast, han lånar aldrig pengar utan köper nya aktier för utdelningen på de tidigare.

Det är en vinnande strategi även om det går långsamt i början. Den första miljonen tar 34 år, lagom till pensionen 1980, men sedan rullar miljonerna in snabbare och "Aktiestinsen" blir känd över hela landet.

Och han var egentligen inte stins, stationsinspektör, vilket var chefstiteln på större järnvägsstationer. Under sin SJ-karriär nådde han posten som stationsföreståndare i Malmbäck, en mindre station utanför Nässjö.

- När jag blev miljonär första gången ringde Expressen och ville göra en intervju. En journalist kom från Stockholm, han tyckte jag skulle ha ett artistnamn och föreslog "Aktiestinsen". Jag protesterade, men accepterade till slut, berättar Lennart Israelsson.

Som "Aktiestinsen" blir han ett begrepp. Han intervjuas i alla medier, håller föredrag och blir en galjonsfigur i organisationen Aktiespararna.

 

Han är fortfarande mycket efterfrågad och framträder hos banker, företag, Aktiespararna. Nästa evenemang blir en stipendieutdelning på Handelshögskolan i Jönköping.

- Det är fantastiskt att mitt liv kunde bli så intressant. Jag kommer från enkla förhållanden och har bara gått i LHS, livets hårda skola. Och nu är jag hedersdoktor, det är det största som hänt mig, säger Lennart Israelsson, som berättar att han varit bjuden till kungen två gånger.

- Rikedomen har inte ändrat mitt liv. Jag trivs med att leva hälsosamt, en timmes stavgång varje dag, en danskväll varje vecka. Jag håller huvudet i form med korsord.

- Det ringer folk varje dag för att be om aktieråd eller för att tacka för goda råd. Jag får tackbrev från Amerika och Australien. Det är fantastiskt roligt, säger han.

Lennart Israelsson håller modet uppe trots att han nyligen drabbades av en svår sorg. Hans sambo sedan 20 år tillbaka, Marianne Svensson, dog i en hjärtinfarkt tidigare i år.

- Det var ett svårt slag, hon skulle fylla 90 i mars. Hon dansade så underbart bra. Jag blev mycket ledsen, men livet går vidare. Det är viktigt att se framåt, säger han.

 

"Aktiestinsen" är medveten om att han har spelat en stor roll för den stora förvandlingen av aktiehandeln i Sverige. I dag sparar runt två miljoner svenskar direkt i aktier och mer än dubbelt så många äger aktier indirekt genom fonder.

- Många har blivit aktiesparare tack vare mig. Aktier är en bra sparform och en bra hobby. De gör att folk blir intresserade av vad som händer och sker, säger han.

Carl Rosén, vd på Aktiespararna, bekräftar att Lennart Israelsson spelade en central roll när aktiesparandet blev en massrörelse.

- "Aktiestinsen" är en symbol för det folkliga aktiesparandet. Han illustrerar att det lönar sig att vara långsiktig. Vi är stolta över att han är med i vår tidning och att han har varit med på flera av våra kongresser, säger Carl Rosén.

- Han står för mycket av vad Aktiespararna står för. Han är väldigt konsekvent och egentligen rätt försiktig när han sparar. Han är ett bevis på att man inte behöver så mycket pengar att starta med.

- Aktiespararna är den yngsta folkrörelsen i Sverige. Vi startade 1965 och byggde upp som andra folkrörelser med runt 150 lokalavdelningar och 2 000 volontärer som lärde ut hur man sparar i aktier. Som mest hade vi 140 000 medlemmar år 2000, nu är vi nere i 63 000, säger han.

Nedgången i Aktiespararnas medlemssiffror hänger samman med att aktiesparandet har minskat under det senaste decenniet. Många blev brända av IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008.

- Aktiesparandet var som högst 2002 med 2,6 miljoner aktieägare. I dag är de två miljoner, aktiesparandet har minskat i tio år. Framför allt efter finanskraschen har merparten gått till sparkonton, folk har fått kalla fötter, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

 

Trots nedgången under senare år befinner sig aktiesparandet på en historiskt hög nivå. Det tog fart och blev en massrörelse på 1980-talet när den svenska ekonomin kom ur en djup nedgång samt blev mera avreglerad och marknadsorienterad. Därtill kom skattelättnader för aktiesparande.

På 1950- och 1960-talen hade bolagen inte varit särskilt intresserade av aktieägare. Då var det lätt att få riskkapital. Sedan kom löntagarfondsdebatten på 1970-talet med tal om förstatligande samt industrikrisen under samma årtionde. Nu blev det svårare att få kapital och företagen började vända sig till aktiemarknaden.

- Förslagen om löntagarfonder var delvis en reaktion på att vanligt folk saknade aktier och inte var delaktiga i bolagen. Samtidigt började statliga företag säljas ut på 1980-talet och dessutom kom Allemansfonderna med skattelättnader som blev en succé, säger Claes Hemberg.

- Det här gjorde att folk upptäckte aktier. De letade efter någon som kunde förklara aktiehandeln. "Aktiestinsen" kunde det och han har gjort det i årtionden, han är generös med sina kunskaper och duktig på att förklara komplicerade samband, säger han.

 

Jörgen Hellström, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet, forskar om varför vissa människor handlar med aktier och andra inte. Han och hans forskarlag studerar hur individer och hushåll agerar på den finansiella marknaden, hur den sociala miljön påverkar deras beteende och vilka som investerar i hållbara, etiska och socialt ansvarstagande fonder.

Han säger att det är svårt att identifiera vilka egenskaper som gör en person till framgångsrik aktieplacerare, men pekar på att den amerikanske multimiljardären Warren Buffett och Lennart Israelsson har mycket gemensamt.

- De är båda långsiktiga, de hoppar inte av när börsen faller. De sitter kvar i båten även under en kris så att de kan vara med på uppgången. Det gäller att vara tålmodig och stresstålig, säger Jörgen Hellström.

- De båda har investerat i företag med stabila verksamheter och underliggande produkter som skog och traditionell industri. De investerar inte spekulativt i bioteknik och IT där vinsterna ligger långt fram i tiden, säger han.

Enligt Jörgen Hellström påverkar en rad faktorer en persons benägenhet att investera i aktier: tillgången till pengar; den finansiella kunskapsnivån som är högre i Sverige än i många andra länder; tilliten till den finansiella marknaden som kan vara låg i många länder; familj och social miljö.

Också psykologiska faktorer spelar in. Den som har förmåga att tänka analytiskt är mer benägen att köpa aktier. Det är också personer som är beredda att ta större risker och som bygger upp fantasier om att tjäna stora pengar. Också personer med övertro på sin egen förmåga är mer aktiva på aktiemarknaden, enligt forskningen.

- Det är svårt att hitta individer som slår aktieindex genom aktivt sparande. Eftersom de är så få är det svårt att forska om vad som utmärker framgångsrika personer, säger Jörgen Hellström.

- All tillgänglig information är i regel inbakad i aktiens pris. Det är svårt att tjäna mer än index. Därför är det generellt bättre att spara långsamt i en indexfond, säger han.

 

Lennart Israelsson fortsätter att gå sin egen väg och lyssnar sällan på experter. Han berättar att hans aktieportfölj i dag domineras av bolag som Industrivärden för realvärdenas skull och Investor för tekniken.

- Jag rör inte mina aktier, de ger direktavkastning på 4 procent. Och läget lär bli bättre om Socialdemokraterna vinner valet. Med dem vid makten brukar det bli inflation, då stiger aktiekurserna, säger "Aktiestinsen".

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida