På några sekunder spolade dödsvågen bort hans familj.
Efter bara ett dygn i öparadiset reste han tillbaka till Sverige
- utan mamma, pappa, mormor, moster och en kusin.
Inför tvåårsdagen av tsunamin säger Christian Olsson, 19:
- Jag längtar till Khao Lak, jag känner mig hemma där.
Christian Olsson var
bara 17 år när han blev föräldralös. På julafton 2004 reste han med familjen till Thailand.
Han hade länge drömt om dykäventyr och Khao Laks paradisstränder.
Men efter bara ett dygn inträffade katastrofen. Hans pappa Tommy Axelsson, 53, mamma Inger Olsson, 45, mormor Terttu Olsson, 70, moster Irene Fransson, 48 och kusinen Isak Fransson, 23, spolades bort i dödsvågen.
Christian Olsson kom hem med djupa sår i kropp och själ. Han fick flytta från hemmet i Hässelby, där han bott med sin mamma.
- Tack vare en väninna till henne fick jag en ny bostad mitt i Stockholm, berättar han. Jag fick flytta in hos henne och hennes barn på S:t Eriksgatan.
Efter de smärtsamma
upplevelserna från helvetet i Khao Lak har han kämpat mot sömnlösa nätter, mardrömmar och tårar. Mot flashbacks i huvudet där vågen på nytt rusar fram. Minnena finns kvar.
- Klart jag saknar mina föräldrar väldigt mycket. Men jag skulle inte bli hjälpt av att gräva ner mig, säger han. De mörkaste stunderna är borta. Jag tänker inte särskilt ofta på det som hände.
I stället ser han ljust på framtiden. I vår går han ut gymnasiet - och redan nu vet han att han vill gå i samma spår som kronprinsessan Victorias pojkvän Daniel Westling.
- Tidigare har jag sagt att jag vill utbilda mig till kock. Jag gillar ju att laga mat och jag står för den mesta av matlagningen hemma hos oss. Men jag har bestämt mig för att utbilda mig till personlig tränare.
Christian är själv
extremt vältränad. Fyra, fem dagar i veckan tillbringar han på gymmet. Styrketräningen har gjort honom mentalt och fysiskt stark. Han lyfter 110 kilo i bänkpress.
- Jag gillar att se bra ut, säger han och ler. Och jag är väl lite av ett hälsofreak. Det blir inte så mycket festande för mig.
Inför tvåårsdagen av tsunamin säger han:
- Jag ska åka och lägga blommor på mammas grav på Råcksta begravningsplats och hos pappa i Huddinge.
Han ser också fram emot att resa tillbaka till Thailand igen. Förra hösten var han där på minnesceremonien. Den berörde honom starkt.
- Först när jag kom dit fick jag panik när jag hörde vågljudet igen. Dånet gick rakt in i huvudet.
Men ceremonien gjorde honom lugn och harmonisk. Mörka minnen blev till ljusa.
Nu ser han fram emot att resa till Khao Lak på semester med en kompis.
- Jag tycker mycket om Khao Lak. Jag känner mig liksom hemma där på något underligt sätt. det är en skum känsla.