Polisen i Stockholm har interna direktiv om att inte rapportera signalement, uppger Svenska Dagbladet. Foto: Ludvig Thunman
Polisen i Stockholm har interna direktiv om att inte rapportera signalement, uppger Svenska Dagbladet.  Foto: Ludvig Thunman

Direktivet: Rapportera inte signalement

Publicerad

Polisen i Stockholm har interna direktiv om att inte rapportera signalement, uppger Svenska Dagbladet.

Anledningen är att man inte vill uppfattas som rasistiska.

– Vi vill inte, om det inte är nödvändigt, gå ut och beskriva hur människor ser ut och var de kommer ifrån, säger Stockholmspolisens presschef Varg Gyllander.

Samtidigt kommer uppgifter från Dagens Nyheter om att Stockholms stad ska ha känt till det stora antalet övergrepp på "We are Stockholm"-festivalen under flera års tid.

Efter debatten om polisens agerande vid "We are Stockholm" och polisens mörkning av sexövergreppen kan SvD nu berätta om ett internt brev som ska ha gått ut till polisen där de uppmanas att inte gå ut med signalement.

I brevet betonar presschefen i Stockholm att polisen kan uppfattas som rasistisk och att den därför inte ska rapportera signalement till allmänheten.

– Det har förekommit kritik mot polisen för att vi slentrianmässigt i våra notiser beskriver människors utseende och härkomst. Som motiv för detta har det hävdats att vi behöver få in information om brottslighet. När vi har tittat närmare på detta kan man inte bevisa att den informationen har någon betydelse vid mängdbrott, säger Stockholmspolisens presschef Varg Gyllander.

"Återhållsamma om etnicitet"

Sammanvägningen har fått polisen från att nu avstå från signalement när det kommer till mindre brott.

– Om det är så att vi vill ha in uppgifter från allmänheten ska vi vara tydliga med att det är därför som vi skriver signalement, det kan hända vid grov brottslighet, i övrigt ska vi vara återhållsamma om etnicitet, säger Varg Gyllander.

Men kan det inte finnas fördelar med att gå ut med signalement?

– Jo det kan finnas många fördelar, men vi gjorde en avvägning.

Brevet skickades ut i september förra året. Enligt Varg Gyllander har man inte analyserat vilken effekt de nya riktlinjerna har gett. Det ska enligt honom inte ha någonting att göra med det stora antalet övergrepp som rapporterades under "We are Stockholm"-festivalen.

I samband med det stora antalet sexuella övergrepp som rapporterades in i samband med festivalen har mycket kritik riktats mot polisens mörkning av händelsen.

Festivalledningen kände till övergreppen

Under tisdagen kom även rapporter från Dagens Nyheter om att Stockholms stad har känt till händelsen i flera år. Tidningen har tagit del av mejl som skickats till kommunen och vittnar om hur främlingar tafsat på unga kvinnor.

Enligt DN är det tydligt att man från Stockholms stads sida har varit mycket medvetna om det ökande antalet sexbrott. Det framgår av ett dokument från festivalens värdegrundsplan.

Festivalledningen ska ha haft möten om det stora antalet sexuella trakasserier och skriver i säkerhetsinstruktioner till festivalpersonalen:

"Var uppmärksamma på sexuella trakasserier. Vi måste äga parken men också tänka på att inte överreagera så att det slår tillbaka på festivalen."'

Roger Ticoalu, evenemangschef på Stockholms stad, säger till DN att man inte försökt tysta ner händelserna.

– Vi börjar ju inte med att måla fan på väggen när vi inte är riktigt säkra på att det här kommer att upprepas, det är den enda förklaringen vi har. Men nu med resultatet i hand skulle jag ha gjort annorlunda, absolut, säger Roger Ticoalu.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida