Det är lika ovanligt att en person med Aspergers syndrom begår brott som att någon annan gör det. Men när det händer kan brottet verka obegripligt - utifrån sett.
Ett sådant exempel på sällsynta brottsfall är Ragnar Nilsson från Härnösand.
När Ragnar var ett år separerade hans föräldrar. Så småningom träffadeRagnars mamma en ny man som flyttade in hos familjen. När Ragnar var sex år fick paret en son, tre år senare föddesdottern.
Ragnar beskrivs av familjen som en snäll storebror; han brukade till exempel ta med småsyskonen när han spelade innebandy.
Men i polisförhören efter morden har han berättat att han kände sig utanför, och orättvist behandlad av styvpappan. Han fick för sig att lillasystern var styvpappans favorit, medan lillebror var mammans favorit.
Ragnars mamma hade en annan bild. Hon berättar i förhör att hon varit noga med att ha mammatid med alla tre barnen.
Ragnar och styvpappan hade från början en god relation - men de gled ifrån varandra. Inom sig byggde Ragnar upp ett starkt, pulserande hat.
- Det var som att jag inte var lika mycket värd som hans barn, sa Ragnar i polisförhöret dagen efter morden.
Så småningom separerade Ragnars mamma och styvpappan, och kontakten tog slut.
Vid tiden för mordet hade de inte setts på nio år. Ingen visste att Ragnar dåhatade sin styvfar.
Efter trippelmordet slog den rättspsykiatriska utredningen fast attRagnar har Aspergers syndrom. Det kan ha varit en bidragande orsak tillRagnars fixering vid styvpappan, menar vice chefsåklagaren Bertil Månsson i Sundsvall, som ledde utredningen:
- Ragnar upplevde att han blev kränkt när han var liten, och han kunde aldrig släppa det. Hans funktionsnedsättning Aspergers syndrom gjorde honom säkert extra sårbar, säger Bertil Månsson.
- Motivet var helt klart hämnd på styvpappan. Han dödade barnen för att ytterligare straffa styvpappan. Det verkade inte finnas något personligt agg mot syskonen.
På lågstadiet gick Ragnar hos en psykolog. Ibland var någon av föräldrarna - även styvpappan - med under samtalen.
Men barn- och ungdomspsykiatrin utredde aldrig om Ragnar hade Aspergers syndrom. Han fick därför aldrig den hjälp han hade behövt.
Som vuxen har Ragnar läst om funktionsnedsättningen på nätet, och känt igen sig. Han ger några exempel: Att han är svår att förstå. Ensamheten. "Och att jag nördade in mig på grejer", säger han.
Personer med funktionsnedsättningen är ofta raka i sin kommunikation, förklarar Ragnar Nilssons advokat, Fredrik Lindberg. De har svårt för socialt småprat.
- Ragnar var oftast välformulerad och ganska rakt på sak i förhören.
Det finns alltså ingen ökad risk för brott bara för att man har Aspergers syndrom. Däremot finns vissa mönster när personer med Aspergers syndrom i enstaka fall begår brott, förklarar Marianne Kristiansson, verksamhetschef för rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
- Många utvecklar ett udda specialintresse. Och om det intresset är eld,eller sprängämnen, ja, då märks det förstås i brottsbilden.
- Sedan hänger deras problem ihop med deras svårigheter i det sociala samspelet- som att de har svårt att tolka vad andra menar, och svårt att leva sig in i andrassituationer, säger Marianne Kristiansson.
Det som även skiljer gärningsmän med Aspergers syndrom från andra gärningsmän är att de vanligtvis inte har en kriminell livsstil eller drogproblem.
Ett omskrivet och mycket udda fall är den 31-åriga man som 2006 dömdes för mord på sin psykolog. Mannen började gå i terapi hos henne 2001. Han blev fixerad, och började förfölja den 50-åriga kvinnan. En sommardag väntade mannen i trapphuset till kvinnans arbetsplats, beväpnad med flera knivar.
Peter mangs är misstänkt för mordet på Trez West Persson, 20, och fem mordförsök 2010. Hans pappa har beskrivit honom som "en intelligent ensamvarg". Foto: Sara Strandlund
Han dödade henne med ett 60-tal knivhugg. Sen gick han till polisstationen, blodig och med en kniv i handen.
Den rättspsykiatriska undersökningen visade att mannen hade Aspergers syndrom - men inte led av en allvarlig psykisk störning. Han dömdes därför till fängelse i tio år.
Att 31-åringen hade Aspergers syndrom kan vara en ledtråd för att förstå tillvägagångssättet. Men det förklarar inte själva dådet, eller motivet.
Kriminalinspektör Ola Boja på rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp var med och tog fram profilen på "Lasermannen" i Malmö i höstas. Ett arbete som ledde fram till gripandet av Peter Mangs, som misstänks för skotten.
Mangs uppger själv att han har Aspergers syndrom, och han har arbetat med att sprida information om funktionsnedsättningen.
Polisen tar enligt uppgift hänsyn till Mangs diagnos när de förhör honom. Mangs beskrivs som fixerad vid vapen och levde socialt isolerad.
Men inte heller här kan diagnosen förklara de mordförsök och mord som han misstänks för.
Ola Boja säger att gärningsmän med diagnosen Aspergers syndrom - som är extremt sällsynta - sällan verkar planera sina brott.
- Brotten tycks bero på tillfälligheter - ofta situationer i samspel med andra som blir för svåra. I stället för att lösa situationen - genom att diskutera, gräla, fly - använder de våld, som om de inte hade några andra redskap. Men jag talar som sagt om ytterst få fall, säger han.
Niklas Långström, forskningsledare vid kriminalvården, psykiatriprofessor och chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska Institutet, har tittat på riskfaktorer hos personer med autismspektrumtillstånd - merparten Aspergers syndrom - som dömts för våldsbrott.
Han understryker att Aspergers syndrom knappast kan vara den enda förklaringen till att en person blir kriminell. Men att brotten - när de sker - ofta är udda och bisarra, och därför får stor uppmärksamhet.
- Det som utlöser brottet kan också uppfattas som udda av omgivningen, säger han.
Statistisk sett är de viktigaste riskfaktorerna för att hamna i kriminalitet: missbruk, psykisk ohälsa och att vara man.
Ett fall som uppmärksammats flera gånger är David Sjöblom som giftmördade sin granne 1997. Grannen hade, enligt David Sjöblom, gått honom på nerverna då att han ofta tiggde en cigarett. Den utlösande faktorn var att grannen skämtade om att han ville ligga med Sjöbloms flickvän.
Den rättspsykiatriska undersökningen slog fast att David Sjöblom har Aspergers syndrom, psykopati och en allvarlig psykisk störning. Han dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Sjöblom har själv sagt att Aspergers syndrom kan förklara varför han blev så kränkt. Men det är kanske psykopatin som kan hjälpa oss att förstå dådet. Forskningen visar att personlighetsstörningen psykopati, som bland annat innebär brist på medkänsla, ökar risken för kriminalitet.
En av de fyra män som häktades i december 2010 misstänkta för att ha planerat ett terrordåd i Köpenhamn är Omar Abdalla Aboelazm, 30.
Han har haft olika psykiska problem sedan han var liten. För elva år sedan dömdes han till rättspsykiatrisk vård för misshandel olaga hot, ofredande och sexuellt ofredande. Han var påverkad av en allvarlig psykisk störning, enligt rättsutlåtandet. Så småningom skrevs Omar ut och flyttade till en egen lägenhet med boendestöd.
I april 2009 dömdes han till böter för stöld. Rätten skriver i domen att: "Omar har uppgett att han lider av Aspergers syndrom och att han därför har kontakt med stödpersoner som hjälper honom att klara vardagliga sysslor".
Omar Abdalla Aboelazm sitter nu häktad i Köpenhamn. Han nekar till att ha planerat terrordåd - just nu råder förundersökningssekretess. Hur hans psykiska hälsa är i dag och om den har betydelse för det brott han misstänks för är ännu okänt.
Även Ragnar Nilsson led av psykisk ohälsa. Läkarna anser att han begick brotten under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Advokaten Fredrik Lindberg betonar att Ragnar sedan en tid mådde så psykiskt dåligt att han inte kunde förstå vidden av sina handlingar.
Ragnar Nilsson dömdes tillsluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
