TOG FARVÄL. I går samlades Marcus Jannes vän David Geiger, Anjalis Jannes (Marcus bror), Jorinda Jannes (Marcus syster), Anna Jarrolf (Marcus mamma), Jens Peter Kefas Berlin Jannes (Marcus pappa) samt Marcus storebror för att ta farväl av Marcus Jannes som tog sitt liv i direktsändning på nätet, bara 21 år gammal. Foto: Christian Örnberg
TOG FARVÄL. I går samlades Marcus Jannes vän David Geiger, Anjalis Jannes (Marcus bror), Jorinda Jannes (Marcus syster), Anna Jarrolf (Marcus mamma), Jens Peter Kefas Berlin Jannes (Marcus pappa) samt Marcus storebror för att ta farväl av Marcus Jannes som tog sitt liv i direktsändning på nätet, bara 21 år gammal. Foto: Christian Örnberg

"Det var inget rop på hjälp"

Publicerad
Uppdaterad
JÄRNA. I måndags tog Marcus Jannes, 21, sitt liv framför sin webbkamera.
Det blev en världsnyhet - och nu tar föräldrarna emot hav av kondoleanser från Marcus nätvänner från hela världen.
I går höll familjen en vacker och ljus begravningsceremoni för Marcus.
Frågan är om någon hade kunnat rädda hans liv.
- Nej, Marcus visste vad han ville och det var absolut inget rop på hjälp, säger pappa Jens Peter Kefas Berlin Jannes.
Marcus Jannes bodde i Järna, strax söder om Södertälje. Han hade i många år mått dåligt, han hade depressioner och hans mamma Anna Jarrolf berättar för Expressen att hon en gång i veckan - i fyra år - har följt med på Marcus samtal med psykolog.
- Vi har alla stöttat honom, säger pappa Jens Peter Kefas Berlin Jannes.
I söndags ringde Anna Jarrolf sin son, men han tryckte bort hennes samtal. Marcus hade bestämt sig. Han ville inte vara med längre. Han skulle en gång för alla bli kvitt sina plågor.
- Marcus fick mediciner. Han hade kunnat få ännu mer mediciner, men han ville inte känna sig bedövad, säger hans mamma.
Hela tragedin utspelades på Flashback - och en FTP-server där en bild från Marcus webbkamera lades ut varannan sekund.
Flashback har som princip att allt får sägas i deras diskussionsforum, där allt mellan droganvändning, udda sex och spekulationer om kändisars familjeliv eller vänsterprassel avhandlas.
Men när det gick upp för Flashback att Marcus verkligen menade allvar klippte man tråden. Expressen har sökt Flashbacks grundare Jan Axelsson, men han har inte gått att nå.

Förstod att det var allvar

För många ungdomar som följt hans tråd på Flashback och sett bilderna på FTP-servern var det inte på riktigt, gränsen mellan verklighet och fiktion hade suddats ut. Många trodde kanske att det var ett skådespel.
Mamma Jarrolf förstod att det var allvar. Hon såg honom och berättar om vilken fantastisk insats räddningspersonalen gjorde, och när de givit upp upplivningsförsöken lade de Marcus kropp på några fällar och familjen kunde sedan komma och vara med honom i flera timmar.
Röster höjs nu för att Marcus - och alla andra - som diskuterar självmord på internet borde kunna få hjälp, att det skulle finnas människor som sitter och skannar diskussionsforum på internet för att hindra självmord.
Men Marcus familj är på det klara med - Marcus hade bestämt sig och då fanns det ingen hjälp.
- Han lämnade tillbaka extranyckeln i fredags. Han hade tvättat alla smutsiga kläder och han hade städat, gjort fint, alla hans saker stod i perfekt ordning, säger Anna Jarrolf.
Jens Peter Kefas Berlin Jannes säger:
- Marcus visste precis vad han ville när han lade ut sig på internet - och ingen skulle hinna hjälpa honom.
Frågan är alltså, finns det hjälp? Finns det någon som kan hindra någon som på internet skriver om sitt eget självmord.
Svaret är nej.

Ville prata om vad som hänt

Maria Soares Lindberg, chef för Fryshusets Nätvandrarna i Stockholm, säger att dagen efter Marcus självmord var många ungdomar som hörde av sig och ville prata om vad som hänt.
Vad gör nätvandrarna?
- Vi som jobbar med Nätvandrarna arbetar professionellt med barn, exempelvis som skolkurator, lärare eller förskollärare. Vi är inte ute på självmordssajter, men vi finns på communities där barn och ungdomar är, som Kamratpostens webb, spelsajten Habbo.se och hbt-hemsidan Cruiser.se. Syftet är att barn och unga ska få prata med en vuxen. När de märker att vuxna finns där blir det en helt annan stämning. Och så har vi chattar måndag-torsdag där barn och vuxna kan prata med oss.
Hur ingriper ni?
- Vi visar oss mest och talar med folk på MSN. Men när vi stöter på barn och unga som mår dåligt försöker vi ta reda på hur allvarligt det är för att kunna hjälpa dem.
Henrik Olinder, kriskommunikatör på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger:
- Att vi som statlig myndighet skulle beordra att man skulle skapa en psykakut på nätet eller dylikt tror jag inte på. Jag tror att hjälpen måste finnas närmare de behövande, att hjälpen måste bedrivas av personer som behärskar psykiatri och att man kan få komma på besök på mottagningen.
Kan internet orsaka eller inspirera människor att begå självmord?
Newsmill-debattören Jonas Mosskin skriver:
"Kanske är det dags för polisen, psykiatrin, psykologkåren och andra som jobbar med folkhälsoarbete att fundera på om vi måste ut på nätet med mobila team."
Mia Franzen, som arbetar med självmordsprevention, och låg bakom regeringens nollvision för självmord och var den pådrivande till Nationella handlingsplanen, säger till Expressen:
- Vi har ungefär 1 500 självmord per år. Antalet minskar och det är mycket möjligt att det är tack vare internet och andra nya kommunikationsmedel. Internet är mera en hjälpväg än stjälpväg.
- Internet är mer positivt än negativt. Även om en människa börjar diskutera sitt eget självmord på ett webbforum är det bättre än att han eller hon sitter ensam på kammaren och grubblar. Talar man om saken på internet finns det i alla fall möjlighet att människor kan hjälpa och ingripa.

"De som hetsar mår dåligt"

Däremot tycker Mia Franzén att man borde börja diskutera lagstiftning mot självmordshets - både på internet, i samtal och brev.
- För övrigt tror jag att de som hetsar andra att begå självmord själva mår dåligt. De vill projicera sin egen olycka på andra, säger hon.
Marcus familj sitter i den vackra Kristofferuskyrkan i Järna. De har ljusa minnen av Marcus, killen som hade humor och spred värme - både på internet och i vardagsmöten mellan människor. Och nu har familjen fått det bekräftat vad de själva tyckte om Marcus, att han var vänlig, känslig, att han plågades av världens orättvisor. Och att han hade humor.
- Det är vad Marcus internetvänner från hela världen skriver till oss.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag