Polis och åklagare har i dag inte möjlighet att begära ut abonnemangsuppgifter, alltså vem som döljer som bakom ett IP-nummer, hos bredbandsoperatörerna om inte det misstänkta brottet kan ge villkorlig dom eller fängelse.

I propositionen "De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation" får polis och åklagare möjlighet att begära ut abonnemangsuppgifterna även om det rör sig om ringa brott, uppger SR:s P3 Nyheter.

I propositionen talas det om att mobbning och andra trakasserier blivit ett allt större problem på nätet liksom grooming, vuxnas sexuella kontakter med barn.

Kan gå direkt på operatörerna

När det gäller misstänkta brott mot upphovsrätten påpekar regeringen att rättighetsinnehavarna vid misstanke om brott redan har en civilrättslig möjlighet att via domstol få ut abonnemangsuppgifter.

Polis och åklagare ska inte behöva ta den omvägen. Om propositionen blir lag kan de gå direkt på operatörerna.

– Jag behöver inte längre göra en preliminär bedömning av straffvärdet för det brott jag utreder. Om jag har en IP-adress kan jag begära ut uppgifter om vem som är abonnent, oavsett hur allvarligt brottet är, säger Henrik Rasmusson, åklagare med specialisering på upphovsrättsbrott.

"Lättare att ringa in misstänkta"

– Tidigare har jag bara kunnat begära ut uppgifter om jag bedömt att brottet legat över bötesnivå, förtydligar han.

Propositionen förändrar dock inte möjligheterna för polisen att göra husrannsakan hos misstänkta fildelare. För det krävs fortfarande att det brottet kan ge hårdare straff.

– Vi kommer fortfarande inte att göra husrannsakningar vid bagatellartade brott, säger Henrik Rasmusson.

– Men det blir lättare för oss att ringa in de som är misstänkta och i de lägena har vi andra bevismedel än husrannsakan. Vi kan faktiskt också kalla till förhör och det har hänt åtskilliga gånger att personer som har kallats till förhör och ställts inför vissa fakta har erkänt brottet. Det kommer vi kanske att utnyttja i större omfattning.

Ska Svensson som laddar illegalt ibland känna oro?

– Ja, de ska känna oro i så motto att det finns en reell möjlighet att de kan identifieras om propositionen går igenom. Men vår erfarenhet är att de rättighetsorganisationer som kartlägger brottslingarna inte är intresserade av de som laddar ner en film eller två låtar.