Beatrice Ask Foto: Anna-Karin NilssonBeatrice Ask Foto: Anna-Karin Nilsson
Beatrice Ask Foto: Anna-Karin Nilsson
Morgan Johansson Foto: Pelle T NilssonMorgan Johansson Foto: Pelle T Nilsson
Morgan Johansson Foto: Pelle T Nilsson

"Det går att göra mer än vad som görs i dag"

Publicerad

Flera av de ensamkommande flyktingbarnen i Sverige kommer utan ID-handlingar.

Reglerna bör skärpas för att kunna fastslå deras verkliga ålder. Det menar den före detta justitieministern Beatrice Ask, M.

– Det går att göra mer än vad som görs i dag, säger hon.

Med hjälp av medicinska bedömningar vill regeringen att Migrationsverket ska kunna göra ålderbedömningar av asylsökande som uppger att de är under 18, men misstänks vara vuxna.

Men Migrationsverket har haft svårt att skriva sådana avtal med landstinget - då barnläkare och tandläkare anser att de rekommenderade metoderna anses vara för osäkra.

Åldersbestämma flyktingbarn

I en intervju med SVT säger migrationsministern Morgan Johansson, S, det finns andra sätt.

– Vi pekar inte specifikt ut medicinska åldersbedömningar, det finns andra sätt, via samtal till exempel, säger han och fortsätter:

– Vi vill i alla fall att Migrationsverket ska utveckla nya metoder för att bättre bedöma ålder, säger han.

Även Beatrice Ask, ordförande i justitieutskottet, menar att åldersbestämningen är viktig.

– Vi måste ha bättre regelverk för att klara av det av flera skäl. Det ena är att våra regler är ju sådan är att om du är under 15 år så gäller det vissa regler och det finns i våra regelverk. Då är åldern väldigt väsentligt, säger hon fortsätter:

– De här kommer ofta utan legitimationshandlingar och vägra kanske uppge eller försöker påstå en ålder som de rimligen inte har, då måste vi ha en möjlighet på något sätt att fastställa vad som är rimligt i vad de ligger i åldern. Annars använder vi helt fel svar när vi ska använda våra regler. Det är orimligt.

Beatrice Ask: "Krockar med vårt regelsystem"

Samtidigt säger hon att det nuvarande regelverken krockar med den verklighet vi har i dag.

– Den här verkligheten krockar med vårt regelsystem. Det fungerar inte och då måste regeringen ta det politiska ansvaret och plocka ut det och reda ut det hela.

Beatrice Ask säger också att hon är medveten om att läkare är oense om hur otydligt det kan bli.

– Men det går att göra mer än vad som görs i dag.

Samtidigt tycker hon att det är viktigt att de ensamkommande flyktingbarnen som begår brott eller hamnar snett snabbt får hjälp.

– En del har varit utan vuxenhet i flera år. De har flyttat omkring, mer eller mindre drivit omkring. Det är väldigt lätt att de hamnar i kriminalitet och nätverk, som kan bli allvarligt i Sverige. Det måste man ta itu snabbt, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag