Det här är pristagarna
John Gurdon är född 1933 i Dippenhall i Storbritannien. Sedan 1972 har Gurdon varit knuten till universitetet i Cambridge. Han har bland annat varit professor i cellbiologi. Han är numera verksam vid The Gurdon Institute i Cambridge.
Shinya Yamanaka är född 1962 i Osaka i Japan. Han tog läkarexamen 1987 och utbildade sig till ortopedkirurg. Han doktorerade 1993 i Osaka. I dag är Yamanaka professor vid Kyoto-universitetet och även verksam vid Gladstone Institute i San Francisco i USA
Källa: Karolinska Institutet (TT)
Nobelkommitténs motivering
John Gurdon och Shinya Yamanaka får priset "för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens".
Karolinska institutet skriver i sin sammanfattning att detta har revolutionerat synen på cellers och organismers utveckling.
"Vi förstår nu att den mogna cellen inte behöver vara för evigt fjättrad i sitt specialiserade tillstånd. Läroböcker har fått skrivas om, och nya forskningsfält har öppnats. Genom att vi i dag även kan omprogrammera celler från människa har vi fått nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling", skriver institutet.
(TT)
STOCKHOLM.
På måndagen tillkännagavs att John B Gurdon från Storbritannien och japanen Shinya Yamanaka tilldelas Nobelpriset i fysiologi/medicin 2012.
Priset får de för upptäckten av att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens.
"De två forskarnas banbrytande upptäckter har helt förändrat vår syn på cellers utveckling och specialisering i organismen", skriver Nobelkommittén i sin motivering.
Klockan 11.30 i dag avslöjades vilka som får det hedrande Nobelpriset i medicin eller fysiologi på en pressträff på Karolinska institutet i Stockholm.
Och det blev John B Gurdon från Storbritannien och japanen Shinya Yamanaka som får dela på priset.
De två forskarna belönas för att de upptäckt att mogna specialiserade celler kan omprogrammeras till omogna celler, som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader. Enligt Nobelkommittén är de två forskarnas upptäckter "banbrytande". De har helt förändrat vår syn på cellers utveckling och specialisering hos organismerna. Nu vet vi att den mogna cellen inte för evigt är fjättrad i sitt specialiserade tillstånd.
På presskonferensen betonade Nobelkommittén att den så kallade IPS-teknologin och stamcellsterapi fortfarande är på ett tidigt stadium.
- Vi har ingen exakt tidsprognos för när stamcellsterapin kan användas. Vi är inte där än men det finns hopp att det kan hjälpa vid sjukdomar som Alzheimers, säger Urban Lendahl, professor i genetik på Karolinska institutet.
På frågan om varför priset delas ut till just dessa två pristagare svarade kommittén att forskningen har varit väldigt utvecklande.
- Vi har tillsammans utsett den mest värdiga upptäckten och valt att belöna den, säger Urban Lendahl.
John B Gurdon, 79, gjorde sin upptäckt 1962. Han fann då att cellers specialisering inte är oåterkallelig. I ett klassiskt experiment ersatte han cellkärnan i en grodas äggcell med cellkärnan från en mogen cell som hämtats från ett grodyngel. Den modifierade äggcellen kunde ändå utvecklas till ett grodyngel. Med andra ord hade det första grodynglet klonats.
Över 40 år senare, 2006, upptäckte Shinya Yamanaka, 50, hur en intakt specialiserad cell från en mus kunde återföras till att bli en omogen stamcell. Han visade hur man kunde omprogrammera mogna celler till att bli så kallade pluripotenta stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till alla slags celler i kroppen.
Sänker prissumman
- Åh herregud, utropar kvinnan som svarar i John Gurdons telefon när hon får veta att det precis blivit känt att han får Nobelpriset, till TT.
Gurdon sitter i ett möte, men kvinnan är säker på att hans kollegor i detta nu rusar dit för att meddela den goda nyheten.
Förra årets Nobelpristagare fick tio miljoner kronor. Årets vinnare får nöja sig med åtta. I somras meddelade Nobelstiftelsen att den för första gången på över 60 år sänker prissumman. Sänkningen motiverades med dåliga tider.
Fysikpris i morgon
Prissumman har legat på tio miljoner kronor sedan 2001. Det är också året då summan har varit högst i förhållande till startåret 1901, omräknat till gällande penningvärde.
På tisdag vid lunchtid tillkännages fysikpriset och på onsdag är det dags för kemipriset.
