Hängdes ut. Deckarförfattaren Sofie Sarenbrants hus pekades ut på Lexbase, men ingen i hennes familj är dömda. "Det kan bli så otroligt fel med att ha en kartfunktion som pekar ut var dömda brottslingar bor, eftersom folk flyttar". Foto: Olle Sporrong
Hängdes ut. Deckarförfattaren Sofie Sarenbrants hus pekades ut på Lexbase, men ingen i hennes familj är dömda. "Det kan bli så otroligt fel med att ha en kartfunktion som pekar ut var dömda brottslingar bor, eftersom folk flyttar". Foto: Olle Sporrong

Deras liv förstörs
av Lexbase

Publicerad

Lexbase lär det moderna datasamhället en läxa, men frågan är exakt vilka lärdomar vi ska dra av skandalsajtens snabba uppgång och fall.

Jurister, publicister och dataexperter debatterar nu om det är dags att helt enkelt deleta offentlighetsprincipen, Sveriges stolthet sedan 1700-talet – eller om tvärtom öppenheten ska stärkas.

Samtidigt är tusentals människor förtvivlade över att ha fått sina gamla synder uthängda offentligt på den nu nedlagda hemsidan.

"Jag mår så jävla dåligt att jag kan ta livet av mig", skriver en man som anmäler sajten till JK.

Under sin korta livstid, mindre än fyra dagar, lyckades sajten Lexbase sätta fokus på en fråga som många IT-debattörer i åratal har försökt föra upp på dagordningen: Går svenska myndigheters unika öppenhet att förena med den moderna tekniken som gör det möjligt för privatpersoner att massprida känslig information?

Hos Lexbase kunde du få reda på allt om dina vänners, grannars och bekantas domar. Är grannen dömd för våldtäkt? Eller kanske bara för fortkörning? Det enda man behövde för att hitta domarna var namn eller personnummer. Domarna var utsatta som röda prickar på en karta och kunde sedan laddas hem mot en mindre kostnad.

Den nya sajten lanserades på en uppmärksammad presskonferens i måndags. Redan samma dag började massor av nyfikna att logga in samtidigt som hård kritik genast riktades mot Lexbase. Och genast kom de första anmälningarna från förtvivlade människor in till justitiekanslern (JK).

"Jag mådde så illa att jag inte kunde gå till jobbet. Jag är med i den databasen. Jag har gjort allt för att återgå till ett normalt liv och innehar ett jobb sedan två år tillbaka. Om någon söker på mig kommer jag förlora jobbet direkt. Ni måste göra nåt åt det här. Mina grannar kan se mitt hus på en karta med röd prick. Jag är helt stressad nu av det här! Jag mår så jävla dåligt att jag kan ta livet av mig", skriver en man till JK.

På tisdagen hoppade sajtens talesman och delägare, advokat Pontus Ljunggren, av efter kritikstormen - och påstått mordhot.

På onsdagen stängdes sajten för att den enligt uppgift var sönderhackad. Torsdag morgon drog Internetleverantören Bahnhof ur sladden - och därmed var Lexbase saga all, åtminstone för den här gången.

 

Huvudägaren Jonas Häger har inte framträtt under hela veckan. Han har gjort sig onåbar för medier.

Anette Novak.
– Lexbase är ett jättespännande fall som blottlägger skillnaden mellan lagstiftningen och den nya tekniken,som har sprungit ifrån det gamla regelverket. Vi har länge försökt varna. Nu har det hänt, säger Anette Novak, publicist och vd på IT-forskningsinstitutet Interactive Institute.

– Offentlighetsprincipen finns för att alla ska ha insyn. Den utgår från att bara massmedier kan masspublicera och att de som gör det tar ansvar. Det var en underförstådd överenskommelse, en gentleman's agreement.

– Så ser det inte ut längre, nu kan alla masspublicera. Vi måste få i gång en bra och upplyst debatt om hur vi förenar offentlighetsprincipen med skydd för den enskilda integriteten. Så att yttrandefriheten inte skadas, säger hon.

Offentlighetsprincipen finns i Sverige sedan 1766 och innebär att alla har rätt att få ut offentliga handlingar och rätt att exempelvis närvara vid öppna förhandlingar i domstol. Principen regleras i grundlagen och "...innebär att allmänheten och massmedierna - tidningar, radio och TV - ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet", som regeringen beskriver den.

 

Offentlighetsprincipen begränsas av att vissa handlingar är hemliga, till exempel sjukjournaler eller uppgifter om rikets säkerhet och finanspolitik. Men för domar är det fritt fram, utom för de delar som är sekretessbelagda, och Lexbase har utnyttjat den helt lagliga möjligheten att begära ut kopior.

"Jag är dömd tidigare och nu ligger min dom ute så alla kan se den med ett musklick. Herregud, hur kan detta vara lagligt?! Jag mådde så jävla illa att jag inte gick till jobbet i dag. Jag har gjort allt för att få ett jobb och jobbar sedan två år tillbaka ... Nu kommer hela mitt liv haverera om det kommer ut. Ingen, INGEN vet om min historia. Inte ens mina närmaste skulle tro att jag är dömd. Jag är så jävla deprimerad att jag inte kan se en poäng med att leva efter det här! Gör nåt åt det här, snälla!" skriver en man till JK.

Datainspektionen kräver att grundlagen ska ändras för att man med hjälp av personuppgiftslagen (PUL) ska kunna sätta stopp för Lexbase och eventuella efterföljare. I dag går grundlagen, som skyddar tryck- och yttrandefrihet, före personuppgiftslagen.

 

Datainspektionens krav får publicister att slå bakut. De hävdar att man redan med existerande lagstiftning skulle kunna fälla Lexbase för förtal.

– Det finns en grundkonflikt mellan yttrandefrihetsgrundlagen och personuppgiftslagen. YGL bygger på tryckfrihetsförordningen och principer från 1700-talet, PUL bygger på EU:s dataskyddsdirektiv. EU-rätten går före svensk lag och grundlag, men konflikten mellan EU;s dataskyddsdirektiv och YGL har aldrig prövats av EU-domstolen, säger Martin Brinnen, jurist på datainspektionen.

– Det var inte avsikten att grundlagen skulle omfatta rena personregister. Tanken var att granska makten, inte att kontrollera din granne. Man ska ha respekt för grundlagen, men jag tror den behöver ändras. YGL har redan ändrats flera gånger.

– Det är olyckligt att folk drabbas av Lexbase. På datainspektionen är vi nedringda senaste veckan av människor som gråter, är upprörda och säger att de inte vill leva. Den här veckan har det handlat om att ta hand om folk som mår dåligt, inte om juridisk rådgivning som annars, säger han.

En av de drabbade är deckarförfattaren Sofie Sarenbrant, vars hemadress hängdes ut på Lexbase karta trots att hon och hennes familj är ostraffade. Familjen köpte huset i en Stockholmsförort för ungefär ett år sedan.

 

För att få information om att ingen i Sofies familj finns i brottsregistret var besökare på sajten att gå vidare till nästa steg och betala för ytterligare upgifter.

Nils Funcke.Foto: Ylwa Yngvesson
– Det kan bli så otroligt fel med att ha en kartfunktion som pekar ut var dömda brottslingar bor, eftersom folk flyttar. De som eventuellt sett att vårt hus var utmärkt på kartan men inte betalat för att få mer information, tror att någon i vår familj är straffad för ett brott, sade Sofie Sarenbrant till Expressen tidigare i veckan.

Tryck- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke motsätter sig alla försök att ge sig på grundlagen. Trots Lexbase övertramp fungerar systemet bra, anser han.

– Det förekommer inga systematiska kränkningar av integriteten på sajter med utgivningsbevis. De drivs i huvudsak av personer som tar ansvar. Att rycka bort den möjligheten bara på grund av Lexbase är att slänga ut barnet med badvattnet, säger Nils Funcke.

– Man kan komma åt Lexbase med dagens lagstiftning. Det är ett solklart fall av förtal. Det är förtal om man publicerar uppgifter om icke-offentliga personer som begått brott när det inte finns allmänintresse.

– Vi ser närmast ryggmärgsmässiga reflexer i kölvattnet, genast ska det ändras i grundlagen. Det har duggat tätt med nya sekretessbestämmelser under senare år. Lägger man ihop alla förslag och regler ser man att allt går i enda riktning: att inskränka offentlighetsprincipen och yttrandefriheten, säger han.

Stängdes efter tre dagar

MÅNDAG

Lexbase presenterar sin nya sajt som ska göra domar "mera lättillgängliga".

"Vi är inte så naiva att vi inte förstår att det här är kontroversiellt. Vi anser dock att här är till mera nytta än till skada", säger advokat Pontus Ljunggren, talesman och delägare.

Sajten får hård kritik. De första anmälningarna från drabbade människor kommer in till JK.

TISDAG

Kritikstormen växer till orkanstyrka. Advokatsamfundet kritiserar, datainspektionen kräver grundlagsändring för att stoppa sajter som Lexbase.

Pontus Ljungberg hoppar av Lexbase och säljer sina aktier efter "mordhot".

ONSDAG

Lexbase hackas och mer än 100 000 personuppgifter läcker ut till annan fritt tillgänglig hemsida, uppger Dagens Nyheter. Sajten stängs på kvällen på grund stora säkerhetsbrister.

TORSDAG

Internetleverantören Bahnhof säger upp Lexbase abonnemang och stänger därmed sajten för gott. En kvinna mordhotas sedan sajtens grundare och huvudägare Jonas Häger skrivit sig på hennes adress. Hon säger att hon inte vet vem han är.

FREDAG

Jonas Häger begär hos bolagsverket att bli avregistrerad från Lexbase, uppger Dagens Industri. Därmed har företaget ingen styrelse och riskerar att tvångslikvideras.

LÖRDAG

Medierna fortsätter att söka Jonas Häger som varit oanträffbar hela veckan. Enligt uppgifter till Expressen gömmer han sig någonstans i Stockholm. Hittills har ett hundratal anmälningar kommit in mot Lexbase. En person har stämt personerna bakom sajten för grovt förtal eftersom de hängt ut honom trots att han bara fällts för en fortkörning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag