För exakt en vecka sedan startade virvelstormen. Mediasajten Wikileaks började vräka ut 250000 dokument, 11000 av dem hemligstämplade, från amerikanska utrikesdepartementet.
Den största diplomatiska läckan i historien ger allmänheten en inblick i vad världens ledare verkligen tänker bakom kulisserna.
- En ambassadör är en ärlig man utskickad för att ljuga utomlands för sitt lands bästa, konstaterade en brittisk diplomat redan för 400 år sedan.
Med hjälp av Wikileaks vet vi nu vad diplomaterna säger i hemliga rapporter där de inte behöver ljuga. Bland annat slår USA-ambassaden i Stockholm fast att Sverige inte talar sanning om sitt mycket nära militära samarbete med Nato.
"Sverige förpassar neutraliteten till historiens soptunna", skriver ambassaden i en rapport, enligt Svenska Dagbladet.
- Jag ser inte att den här affären får några konsekvenser för relationerna mellan Sverige och USA. Vi har ju samarbetat med USA i hemlighet hela efterkrigstiden trots att vi proklamerat neutralitet och alliansfrihet, säger Anders Hellner på Utrikespolitiska institutet.
- I dag har vi styrkor under Natobefäl men kallar oss ändå alliansfria. En del ser det som dubbelmoral. De här läckorna för upp den problematiken igen.
- Jag ser hela Wikileaks-läckan som epokgörande, inte minst kommer den att förändra den internationella diplomatin. Det blir omöjligt att föra förtroliga samtal på samma sätt som tidigare. Alla kommer att bli mycket försiktigare, säger Hellner.
Det här är bara ett i en lång rad avslöjanden som skapar irritation mellan USA och andra länder. Wikileaks grundare Julian Assange ser sin roll som att skapa så mycket öppenhet som möjligt i de internationella relationerna.
- Vi praktiserar civil olydnad. Vi försöker göra världen mer civiliserad och agerar mot våldsbenägna organ som pressar den i motsatt riktning, säger Assange, häktad i sin frånvaro i Sverige som misstänkt för våldtäkt och efterlyst av Interpol.
Han förnekar anklagelserna.

Många hyllar den jagade Assange som en förkämpe för öppenhet och demokrati. Andra hävdar att effekten av den enorma läckan blir den motsatta: att demokratiska länder nu kommer att sluta sig ännu mer.
"Det här är Wikileaks-paradoxen: Den leder till mindre öppenhet och många fler hemligheter än det genomlysta informationsuniversum Wikileaks-idealisterna kan ha drömt om", skriver Wolfgang Ischinger, tysk toppdiplomat och ordförande i säkerhetskonferensen i München.
"Massiva läckor skadar inte bara den diplomatiska verksamheten i sig utan kan också undergräva pågående och framtida fredsförhandlingar och försök att förhindra kriser i många regioner. Tänk på den iranska kärnvapenfrågan. Tänk på Mellanöstern eller Afghanistan/Pakistan", skriver han.

Mycket av Wikileaks material är pikant skvaller eller mer eller mindre träffsäkra beskrivningar av länder och deras ledare. Annat är mera tungt vägande och kan få storpolitiska konsekvenser.
Vi får veta att Ryssland är en "maffiastat" och att förhållandet mellan president Dmitrij Medvedev och premiärminister Vladimir Putin är som mellan Robin och Batman. Putin beskrivs som en "alfahanne", en benämning han uppges ha gillat när han fick höra den.
Italienske premiärministern Silvio Berlusconi avfärdas som "hjälplös, fåfäng och ineffektiv". Han är både "fysiskt och politiskt svag", inte minst på grund av sitt vilda festande som inkräktar på nattsömnen. Berlusconi ska ha skrattat åt rapporten.
Libyens ledare Moammar Gadaffi håller sig med ett stall av "ukrainska sköterskor". Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan har schweiziska bankkonton. Han hotar stämma den amerikanske diplomat som påstod det.
Turkmenistans president Gurbanguli Berdymuchamedov är en "fåfäng hämndlysten lögnare", medan tyske utrikesministern Guido Westerwolle är "aggressiv" och har "få egna idéer". Westerwolle reagerar argt på uppgifterna, särskilt som det har visat sig att en av hans närmaste män kontinuerligt läckt information till USA.
Amerikanska utrikesministern Hillary Clinton har suttit nästan på heltid vid telefonen den senaste tiden.
Först ringde hon runt och varnade alla världens ledare för vad som skulle komma i Wikileaks-materialet. Sedan, efter publiceringen, har hon ringt och bett om ursäkt.

Ett antal dokument fokuserar på några av världens hetaste brännpunkter, där de kan få konsekvenser för krig och fred.
Nordkoreas ledare Kim Jong Il, som en USA-diplomat kallar "fet och slapp", får reda på att Kina, Nordkoreas närmaste vän och bundsförvant, kan tänka sig att det delade Korea återförenas under sydkoreansk ledning. Och att Kina inte skulle gripa in om Nordkorea kollapsar.
Det kanske mest dramatiska avslöjandet handlar om Iran.
Israel varnar sedan länge för den blivande kärnvapenmakten Iran. Israeliska ledare kräver att USA ska slå till innan det är för sent - och antyder att man annars är beredd att handla på egen hand.
Nu ger Wikileaks material konkreta bevis för att arabvärlden är minst lika oroad över den iranska upprustningen. Saudiarabien, Jordanien, Egypten och andra länder uppmanar gång efter annan USA att attackera Iran.
- Hugg av ormens huvud, säger Saudiarabiens kung Abdullah till den amerikanske generalen David Petraeus som ledde de amerikanska styrkorna i Irak.
- Stoppa Irans kärnvapenprogram. Bomba Iran eller lev med en iransk bomb. Sanktioner har ingen effekt, säger en tidigare jordansk premiärminister.
Sådana uttalanden kan ha en direkt inverkan på ett eventuellt israeliskt beslut att bomba de iranska reaktorerna.
Daniel Ellsberg ser paralleller mellan Wikileaks dokument och Pentagondokumenten som han läckte för 40 år sedan. Hans berömda läcka bidrog till att vända USA-opinionen mot Vietnamkriget. Dagens läcka visar ett växande amerikanskt engagemang i kärnvapenmakten Pakistan.
- Det innebär att Obama-administrationen är inne på en väg som är så farlig den någonsin kan bli, säger Ellsberg.

Men Julian Assange och Wikileaks har mäktiga fiender i USA. Redan efter sajtens tidigare stora avslöjanden i år, 100000-tals hemliga handlingar om krigen i Irak och Afghanistan, krävde ledande politiker att Assange skulle åtalas för spioneri. Nu ökar kraven.
- Varför jagar vi inte honom lika intensivt som vi jagar ledare för al-Qaida och talibanerna? frågar förra republikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin.
Kongressmannen Peter King anser att Wikileaks bör klassas som en terroristorganisation.
Julian Assange, 39, håller sig undan någonstans i England. Han har länge varit jagad. Utan fast adress reser han från land till land, byter ofta mobiltelefon och använder inte betalkort för att han inte ska kunna spåras.
Det började redan under barndomen i Australien. Hans föräldrar drev en teater och flyttade 30 gånger innan han var 14 år. Som tonåring greps han och anklagades för hackning och andra databrott. Senare utbildade han sig till programmerare.

Assange startade Wikileaks 2006. Idén var att fungera som brevlåda för alla som ville avslöja organisationers och myndigheters hemligheter. Redan efter ett år hade de 1,2 miljoner dokument i sin databas. I dag får Wikileaks, enligt sin hemsida, in 10000 nya dokument varje dag.
Det stora genombrottet kom tidigare i år när Wikileaks lade ut enorma mängder handlingar om krigföringen i Irak och Afghanistan.
Källan var, enligt misstankarna, underrättelseanalytikern Bradley Manning, 22, som tjänstgjorde i den amerikanska styrkan i Bagdad. Han hade tillträde till de båda nätverken SIPRNet och JWICS som USA:s myndigheter och militär använder för topphemlig kommunikation.
Från november 2009 till april i år laddade Manning ned hemliga militära dokument och videofilmer samt 260 000 rapporter och telegram från diplomater på en cd-skiva - med Lady Gaga på etiketten. Han berättade det i maj för en vän, som angav honom. Men då var det för sent. Wikileaks hade redan materialet.
Nu sitter Manning arresterad på en armébas i USA och riskerar 52 års fängelse.
Wikileaks lade ut alla dokumenten från Irak och Afghanistan på nätet. De diplomatiska handlingarna från den senaste läckan gör man bara tillgänglig för några stora tidningar - brittiska Guardian, amerikanska New York Times, tyska Spiegel, franska Le Monde och spanska El Pais - samt ett begränsat antal journalister i andra länder. I Sverige har Wikileaks gett en frilansjournalist tillgång till det svenskrelaterade materialet, som publicerats i Svenska Dagbladet och Aftonbladet.
Enligt de läckta diplomattelegrammen riggade Norge en upphandling när man skulle välja 48 nya stridsflygplan 2008. Svenska Jas Gripen konkurrerade med amerikanska Lockheed Martin F-35. Norge valde USA-planen och det uppges ha varit bestämt redan från början. Förfarandet ska ha kostat Sverige 55 miljarder kronor.

Wikiläckorna visar också att Urban Ahlin, utrikespolitisk talesman (S), i januari 2008 ska ha bett USA om hjälp att sälja in kriget i Afghanistan till den svenska opinionen. Han bad, enligt diplomatrapporten, som publiceras av Aftonbladet, att USA skulle skicka en afghansk regeringsmedlem "som kan komma till Sverige och redogöra för mänskliga historier om hur Sveriges och Natos ansträngningar gör att flickor kan gå till skolan, ser till att landet inte tas över av knarkbaroner och att talibanerna inte förtrycker folket". En dryg månad senare framträdde Afghanistans utrikesminister Rangin Dadfar Spanta i riksdagen.
Ahlin förnekar uppgifterna. Han uppges också ha kritiserat sitt parti inför en amerikansk diplomat i november 2007.
- Moderaterna har ett program. Allt vi gör är att säga nej. Vi har inga tankesmedjor som tar fram idéer, inget alternativt program, sade Ahlin enligt rapporten som citeras av Aftonbladet.
Ahlin förklarar att han lika gärna kunde ha sagt det internt i partiet eller till journalister.

Samtidigt fortsätter jakten på Julian Assange. Wikileaks, som ligger på en svensk server, utsätts för cyberattacker, får sin adress indragen och har problem med att få in donationer via etablerade kanaler.
Assange försäkrar att ingen kan stoppa honom och att han för säkerhets skull ska sprida dokumenten i krypterad form till 100000 människor över hela världen.
Han antyder att nästa steg kan bli en granskning av världens storbanker. Bank of Americas aktie föll 3 procent i tisdags när det plötsligt ryktades att banken skulle bli nästa offer för Assanges megaläckor.
Källor: Guardian, Time, Economist, New York Times, AP.