Bland de aktivister som på tisdagen dömdes till 65 års fängelse finns Nilar Thein och hennes make Ko Jimmy. Thein släpptes så sent som 2005 efter att ha suttit nio år.
- Rättegångarna är en parodi. De hålls bakom lyckta dörrar inne på fängelserna och ingen utifrån får komma in och lyssna. Ofta får man heller ingen försvarare och det ställs inga höga krav på bevisning, domarna utdelas på väldigt godtyckliga grunder, säger Karin Strandås, ordförande i Svenska Burmakommittén, till Expressen.se.

Innehav av mobiltelefon ett brott

Brottet kan vara uttalanden som ska ha kränkt regimen, innehav av mobiltelefon eller utländsk valuta eller att man talar illa om länder som är välvilligt inställda till Burmajuntan.
Enligt uppgifter som Strandås har tagit del av har antalet politiska fångar fördubblats i jämförelse med hur det såg ut före demonstrationerna.
- Nu är det över 2 000 som sitter fängslade för att ha utnyttjat sin mänskliga rättighet att uttrycka sin åsikt. Det är naturligtvis ett ganska tydligt tecken på att man har intensifierat repressionen, förtrycket är hårdare, menar Karin Strandås.

Kräver att politiska fångar ska släppas

Det finns dock ljus i tunneln:
En anledning är måndagens uttalande från EU:s samlade utrikesministrar där man krävde att alla politiska fångar i Burma släpps. Särskilt framhävdes oppositionsledaren och fredspristagaren Aung San Suu Kyi. Utrikesministrarna anser också att juntan måste inleda en politisk process med inblandning från FN.
En annan är Burmabesöket som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ska göra.
Den nigerianske diplomaten Ibrahim Gambari, som har varit FN:s sändebud, har fått hård kritik för sitt sätt att hantera juntan.
- Ban Ki-moon ska åka dit i december och det är sagt att han ska försöka sätta politisk press på juntan. Det är viktigt att han åstadkommer konkreta resultat, säger Karin Strandås.
- Första steget är att man släpper alla politiska fångar. Så länge de sitter där är inte juntan trovärdig när man säger att man jobbar för demokrati. Sveriges regering och EU måste engagera sig inom FN för att frågan verkligen ska prioriteras och att Ban Ki-moon har ett tungt mandat med sig.

Säkerhetsrådet

Blir det ingen förändring därefter måste frågan än en gång upp i FN:s säkerhetsråd, anser Svenska Burmakommittén. Där har Kina och Ryssland tidigare lagt in sitt veto mot Burmaresolutioner.
- Det är upp till bevis för hela FN-systemet. Omvärlden fördömer hela tiden militärens handlingar men agerar inte, säger Karin Strandås.