Från och med 1 januari nästa år blir vårdval inom närsjukvården obligatoriskt i alla landsting och regioner. Syftet är att erbjuda patienten en högkvalitativ vård, som präglas av tillgänglighet, kontinuitet och trygghet, där första linjens sjukvård är ett naturligt förstahandsval. Inom ramen för en gemensam finansiering kommer det att vara upp till patienten att välja vårdgivare som fritt kan etablera sig och konkurrera med varandra, och med landstingets vårdenheter, om att erbjuda vård.

I rapporten från Timbro "Vårdval Sverige, hur skriver vi ett recept för framgång?" beskrivs tankarna bakom införandet av vårdvalssystem inom de landsting som gått före och etablerat valfrihet, på egen hand, redan innan obligatoriet har trätt i kraft. Rapporten beskriver vidare hur politiker, tjänstemän och vårdgivare har gått till väga för att förverkliga tankarna om ett fritt vårdval för patienten.

Genom vårdvalet får första linjens sjukvård "råg i ryggen" och blir ett tydligt alternativ, där invånarnas behov - inte politiska omtolkningar av dessa - blir styrande i hur vården ska utformas och förnyas.
Tanken bakom vårdvalet är att politiker och tjänstemän inte ska fördela eller upphandla sjukvård efter lägsta pris, utan att patienterna ska få makten att utifrån hur de upplever kvalitet, bemötande och tillgänglighet, välja var de vill få sin hälso- och sjukvård utförd.
Vårdgivarna får nu tro på sig själva och sin kapacitet i konkurrens om patienterna och leva på sina egna meriter, i stället för att tilldelas en "garanterad" grupp "kunder" av landstinget.

Personalens kompetens, öppettider och service kanske bättre behöver anpassas till invånarnas behov för att lättare kunna behålla patienter och attrahera nya. Med vårdvalet kan dessa behov slå igenom direkt i hur vårdgivarna anpassar sig till sina kunders vilja.
Det system som nu etableras inom närsjukvården påminner om det som gällt inom skolan sedan mitten av 1990-talet. Genom skolpengen får de elever och föräldrar som så önskar möjlighet att välja en annan skola en den som kommunen driver.
I dag går till exempel var tionde grundskoleelev i en fristående skola. Friskolorna har inte bara inneburit nya pedagogiska metoder med bättre kvalitet i sig, utan har bidragit till en förbättring även av de kommunala skolorna. Bland annat har Institutet för Framtidsstudier visat att de offentliga skolorna, på orter där de utsatts för konkurrens från friskolor, också blivit bättre tack vare konkurrensen om eleverna.
Vi är övertygade om att vårdvalet, och den konkurrens som det innebär, kommer att ge samma effekt på närsjukvården. Nya alternativ, anpassade till olika patienters önskemål och behov, kommer att göra hela vårdsystemet bättre och innebära att vi får en bättre vård för våra skattepengar.

Vårdvalet är bara början på en ny tid inom hälso- och sjukvården. Och ytterst handlar det om att vårdvalet vänder perspektiven rätt för vårdgivarna: pengarna kommer inte längre från en anonym källa från ovan, utan in genom dörren. Och den vårdgivare som inte erbjuder vård på patienternas villkor, kan förlora pengarna lika snabbt som de kom.

THOMAS IDERGARD
Ansvarig för Timbros välfärdsprogram
LINDA WAHLQUIST
Regionfullmäktige (M), Skåne
MATHIAS KNUTSSON
Regionpolitiker (C), Skåne