H&M och Bangladesh
80
procent av inköpen till H&M-butikerna kommer från Asien. Kina är fortfarande det största inköpslandet, men Bangladesh har gått om Indien som näst viktigast för H&M som kom började köpa kläder här 1982.
10
miljarder kronor - så mycket köper H&M nu kläder för från Bangladesh, enligt stort uppslagna artiklar om Karl-Johan Perssons besök i landets affärspress i går. Det motsvarar åtta procent av Bangladesh totalexport av kläder. Inom fem år räknar textilindustrins branschorganisation med att H&M:s inköp har dubblerats, enligt affärspressen i Dhaka.
2-
det är Bangladeshs placering inom hela världens klädindustri. H&M-utvecklingen med ökat fokus på Bangladesh följer en global trend där Kina och Indien tappar tillverkning till Bangladesh. I resten av världen är främst Turkiet ett stort inköpsland för H&M.
Svenska textilföretag i Bangladesh
Gina Tricot
H&M
Kappahl
Lindex
MQ
New Wave Group
RNB - Brothers, JC, Polarn O Pyret, Sisters
Åhléns och Lagerhaus (Axstores)
Källa: Swedwatch
DHAKA. Tusen och åter tusen - i Bangladesh sitter arbetarma på rad i trånga fabriker och syr kläderna som du hittar i svenska butikshyllor.
Expressen har besökt klädfabriker som syr åt H&M och kan avslöja att en stor del av de anställda får nöja sig med en lön på 11 kronor om dagen.
- Vi tycker att minimilönerna är för låga, säger H&M:s vd Karl-Johan Persson när Expressen möter honom på inspektionsresan i Bangladesh.
Perssons resa i Bangladesh kommer efter att landet skakats av våldsamma protester mot låga löner i klädfabrikerna i juni - upplopp som slogs tillbaka av kravallpolis som sköt gummikulor. Resan kommer också efter att H&M flyttat mycket av sin produktion från Kina och Indien till Bangladesh som lockar med bra priser tack vare extremt låga löner.
80 procent är kvinnor
H&M har inga egna fabriker. Allt köps in från underleverantörer och i Bangladesh finns det 250 fabriker som producerar för H&M, men även andra modejättar. Totalt jobbar en halv miljon människor i de 250 fabrikerna - 80 procent av dem är kvinnor.
På en av H&M-fabrikerna berättar ägaren Munir Ahmed att minimilönen är 270 kronor i månaden och som alla andra i Bangladesh textilindustri arbetar de sex dagar i veckan och åtta timmar per dag.
Snittlönen för alla hans 8 000 anställda i fem olika fabriker ligger på 410 kronor i månaden inklusive bonusar.
På två våningsplan i Ahmeds fabrik Columbia Apparels trängs 2 500 anställda som syr jeans till H&M, Replay, Esprit, Calvin Klein, Gap och flera andra butikskedjor.
Expressen kan nu avslöja hur vanligt det är att arbetarna som syr kläder till H&M får nöja sig med en minimilön på 11 kronor per dag - av de 2 500 anställda på Columbia Apparel har 400 minimilön, enligt Munir Ahmed.
Kräver höjda löner
Samtidigt i en annan del av Dhaka har Karl-Johan Persson precis landat och begett sig till premiärminister Sheikh Hasinas kansli. Han har flera gånger skrivit till henne och krävt att regeringen ska höja minimilönerna.
- Det var ett bra och intressant möte, säger Persson senare till Expressen.
- Vi tycker att det är viktigt att arbetarna kan leva på sina löner och den senaste revideringen som gjordes var 2010 och dessförinnan var det en revidering 2006. Vi tycker att regeringen ska göra årliga revideringar av minimilönerna där hänsyn tas till inflation och konsumentprisindex.
Blodiga protester
Fram till 2010 låg minimilönen på 136 kr/månad. I de blodiga protesterna i våras krävde arbetarna en höjning från dagens 270 till 410 kr/månad, men Karl-Johan Persson vill inte precisera hur mycket han vill att lönerna ska höjas.
- Det är svårt att säga eftersom det är en komplex fråga. Det handlar också om landets konkurrenskraft. Det måste man också ta hänsyn till men vi tycker att nivån i dag är för låg.
Men varför kan ni inte bara kräva att era leverantörer dubblar minimilönen? Det skulle väl inte göra så mycket på er vinst?
- Vi som ensam köpare kan inte göra det. Det skulle inte vara hållbart för landet. Om det är flera köpare från en leverantör skulle det bli oroligt om vissa tjänade mycket mer än andra med tanke på att en fabrik levererar till flera olika köpare och det skulle göra att arbetarna fick olika löner, säger Persson.
"En ohållbar situation"
Swedwatch, en oberoende organisation som granskar hur svenska företag sköter sig utomlands, släppte nyligen rapporten "En förlorad revolution" om klädindustrin och H&M i Bangladesh.
"Uppförandekoder och fabriksinspektioner har utvecklat industrin och höjt standarden. Samtidigt är huvudskälet till att köpa från Bangladesh låga produktionskostnader. Genom att pressa priserna och leverans tiderna bidrar företagen till en ohållbar situation för arbetarna som är fast i fattigdom."
Om det resonemanget säger Karl-Johan Persson:
- Hela textilindustrin har skapat fyra miljoner arbetstillfällen här i Bangladesh och med tanke på det så tycker jag självklart att det är bra att vi finns här. Det är oerhört positivt för arbetarna och för landets ekonomi.
- Att köpa från låglöneländer är den bästa formen av fattigdomsbekämpning men det ska givetvis göras på ett ansvarsfullt sätt.