"På natten blev det kämpigt när det var så lugnt och alla gick och la sig", säger Felicia Seemann – som lämnade tävlingen efter 12 timmar. Foto: Gunnar Wikström

"På natten blev det kämpigt när det var så lugnt och alla gick och la sig", säger Felicia Seemann – som lämnade tävlingen efter 12 timmar.

 Foto: Gunnar Wikström
"Mat och sådant får de inta sittande på stolpen", säger Gunnar Wikström, som är med och arrangerar tävlingen. Deltagarna får även sova på stolparna. Foto: Gunnar Wikström

"Mat och sådant får de inta sittande på stolpen", säger Gunnar Wikström, som är med och arrangerar tävlingen. Deltagarna får även sova på stolparna.

 Foto: Gunnar Wikström
Det finns dock regler numera: Inga smartphones eller liknande. "Förut satt de där med sina talböcker, mobiltelefoner och allt möjligt och då fördrev de tiden på ett annat sätt. För den stora utmaningen är ju tristessen", säger Gunnar Wikström. Foto: Gunnar Wikström
Det finns dock regler numera: Inga smartphones eller liknande. "Förut satt de där med sina talböcker, mobiltelefoner och allt möjligt och då fördrev de tiden på ett annat sätt. För den stora utmaningen är ju tristessen", säger Gunnar Wikström. Foto: Gunnar Wikström

De sitter frivilligt på en isstolpe – dygnet runt

Publicerad

Just nu tävlar människor i att sitta på en isstolpe under 48 timmar i Vilhelmina.

Smågalet, kan tyckas, men just nu har man i alla fall tur med vädret – det är "bara" sju minusgrader ute.

– Den stora utmaningen är ju tristessen, säger Gunnar Wikström som är med och arrangerar tävlingen.

Sedan 2009 har människor tävlat i isstolpssittning – en tävling i vem som kan sitta på en hög isstolpe längst i lilla Vilhelmina i Lappland.

En tävling som går ut på att sitta på ett två meter högt isblock – dygnet runt – under 48 timmar.

– Mat och sådant får de inta sittande på stolpen. Vi har två man på plats under tävlingen och de sköter service till de som sitter, och de ser till att tider och så hålls, säger Gunnar Wikström, 78, från Vilhelmina som är med och arrangerar tävlingen.

Ja, äta får man alltså göra på sin tilldelade isstolpe.

Man får även sova sittande på isblocket, vilket många löser genom att knyta fast benen.

Under åren har man genomfört vissa regeljusteringar i takt med att tekniken tar över vår koncentration. Till exempel är smartphones och liknande manicker förbjudna.

Inget Facebook, alltså.

– Förut satt de där med sina talböcker, mobiltelefoner och allt möjligt och då fördrev de tiden på ett annat sätt. För den stora utmaningen är ju tristessen, säger Gunnar Wikström.

Vissa år har det varit runt 25 minusgrader under tävlingen men i år är det betydligt behagligare.

– Det är bara minus sju grader just nu, men med lite fukt och vind så påverkar det kylfaktorn, säger Gunnar Wikström.

Tre personer avbröt i natt

Alla fullföljer inte tävlingen, men de som fortfarande sitter kvar efter 48 timmar får dela på en prissumma.

– Det är en maxtidstävling. Sitter de 48 timmar så blir de vinnare allihopa, och de får dela på 20 000 kronor. Råkar en person vinna ensam så får den personen 20 000, säger Gunnar Wikström.

Isstolparna. Drygt två meter höga.Foto: Privat

Tre personer lämnade tävlingen under natten mot fredag.

Hur många brukar sitta kvar efter 48 timmar?

– I fjol var det många kvar, och året innan var det tre stycken, och det kanske blir fyra men säkert tre i år också.

"Kämpigt på natten"

Expressen får tag i Felicia Seemann, 26, en av de som avbröt tävlingen i natt.

Hon har inte bara antagit årets märkligaste utmaning – hon har dessutom rest 133 mil från Lund i Skåne för att frivilligt sitta på ett isblock.

– Vi satt i 12 timmar, och sedan hade jag varit vaken i ett dygn redan eftersom att jag åkte från Skåne, så det blev lite… väl mycket sömnbrist. Men det var inte kylan, utan sömnbristen, som fällde mig, säger hon.

Hur var det egentligen att sitta på ett isblock rakt upp och ner?

– Det var väldigt trevligt. Alla i byn kommer förbi och pratar med en och man pratar med sin isstolpsgranne och så. På natten blev det kämpigt när det var så lugnt och alla gick och la sig, men jag tycker att det var väldigt trevligt. Jag hade kunnat tänka mig att göra det igen.

Men var det inte kallt på natten?

– Jo, det var kallt, men det var inte extremt mycket kallare än på dagen.

För oss mobilberoende… hur var det att klara sig utan sin smartphone?

– Jag tyckte att det var ganska skönt.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida