Hur skapar du en familj med de sex barn som du födde i fångenskap, inlåst i en isolerad källare, efter att din pappa våldtagit dig?
Det är frågan Elisabeth Fritzl ställer sig nu, samtidigt som fadern Josef Fritzl, 73, väntar på rättegång.
Tre av hennes barn, Lisa, 15, Monika, 14, och Alexander, 12, levde med Josef Fritzl och hans fru Rosmarie i frihet. Josef Fritzl ljög för barnen, hustrun och sociala myndigheter och sa att Elisabeth försvunnit.
De andra barnen, Kerstin, 19, Stefan, 18, och Felix, 5, fick aldrig lämna helvetet i källaren.
Elisabeth Fritzl, Rosmarie Fritzl och barnen har vårdats på en psykiatrisk klinik i hemstaden Amstetten i Österrike sedan tragedin uppdagades i april förra året.

Bor med barnen i ett litet hus

Väntar på rättegång. Josef Fritzls dotter ska ha fött sju av hans barn. Foto: ALL OVER PRESS Strax före jul fick familjen i största hemlighet lämna kliniken.
- Elisabeth bor med alla sex barnen i ett litet hus. Vi tror att de bor i norra Österrike, nära någon av sina mostrar, säger Wolfgang Höllriegl, journalist på österrikiska Österreich och en av personerna som skrivit mest om fallet.
Elisabeth och barnen har fått nya identiteter och det är bara en liten krets socialarbetare och psykologer som vet var de hålls gömda.
När Expressen kontaktar familjens advokat Christoph Herbst är han artig men säger bestämt:
- Jag har inga kommentarer om familjen Fritzl.
Journalisten Wolfgang Höllriegl berättar att Elisabeth Fritzl gör allt för att sammanföra barnen så att de upplever sig själva som en enda familj.
Hon firar sin nyvunna självständighet med att förverkliga en dröm, något som kommer att ge familjen ännu mer frihet: att ta körlektioner.
Nu väntar en krävande tid när hon måste förklara en helt ny, okänd värld för barnen som aldrig hade sett dagsljus förrän de frigavs av polis.
Men hon måste också få de tre barnen som levde i frihet på övervåningen med Josef Fritzl och hustrun Rosmarie att inse att det är hon, Elisabeth, som är deras mamma.
Det är inte problemfritt.
Barnen har förbjudits att kalla Ros-marie för mamma - de måste nu kalla henne mormor. Elisabeth har också begränsat tiden som Rosmarie får vara med barnen.

Försonades inför jule

Inför julen var Elisabeth tvungen att fatta ett svårt beslut.
Skulle hon utesluta Rosmarie, en person som varit en stor del av tre av barnens uppväxt? Eller lyssna på barnen som alla ville fira jul med mormor? Hon valde att försonas med sin mor.
- De lagade mat tillsammans med barnen, säger Wolfgang Höllriegl till Expressen.
- Det är en tid av förlåtelse och tacksamhet. Elisabeth vill att hennes närmaste ska vara en familj igen, säger en vän i brittiska tidningar.

Dålig sammanhållnin

Första julen var magisk för barnen som levt i fångenskap.
- Det är något som de flesta barn tar för givet, men barnen som växte upp i källaren upptäcker mirakel varje dag, säger en annan källa.
Läkare som behandlar familjen har berättat att de har problem att skapa sammanhållning mellan de barn som levde i frihet och de som var inlåsta i källaren.
- De har väldigt olika livstempo, säger psykologen Berthold Kepplinger, som vårdat familjen vid Amstetten-Mauers psykiatriska klinik.
- Det går för snabbt för den ena gruppen, och för långsamt för den andra gruppen. Ett moln som passerar är spännande för en del av familjen samtidigt som den andra delen av familjen inte ens reagerar på molnet, säger Berthold Kepplinger till Daily Telegraph.
Barnen som levde ovan jord går i skolan som vanligt och är aktiva på sin fritid.
Källarbarnen har av förståeliga skäl svårare att anpassa sig efter att ha levt i den 172 centimeter höga och kvävande källaren.
- Kerstin och Stefan kan inte gå rakt eftersom de har tvingats böja på nacken hela livet. Stefan är 184 centimeter lång och har stora besvär med ryggen, säger Wolfgang Höllriegl.
Kerstin har även visat sig lida av allvarliga psykiska besvär sedan hon vaknade ur sin koma. Enligt Wolfgang Höllriegl brukar hon få sammanbrott och slita loss sitt hår och trasa sönder kläder som hon spolar ner i toaletten.
- Varje dag kommer en eller två terapeuter till familjen, säger Wolfgang Höllriegl.

Hjälp lång tid framöver

Bäst går anpassningen för femårige källarpojken Felix.
- Han är inte förstörd och har nästan kunnat återgå till ett normalt liv, säger Wolfgang Höllriegl.
Traumapsykologen Björn Lagerbäck på Kriscentrum i Malmö tror att familjen Fritzl kommer att behöva hjälp under en lång tid framöver.
- Man måste successivt konfrontera dem med hur omvärlden ser ut. Det kan till exempel behövas social träning, säger han.
De klaustrofobiska upplevelserna i isoleringen kan vara mycket svåra att komma över, menar Björn Lagerbäck. Utan referenspunkter med världen blir man totalt innesluten. Det är närmast en form av tortyr.
- Sen kommer också sorgen över alla förlorade möjligheter och åren som har gått.