Adina Krantz och Nadine Gerson har startat föreningen Zikaron där tredje generationens överlevande av Förintelsen föreläser på skolor. "Det är jättekul att vi ska få ta emot pris av kronprinsessan Victoria. Min farmor Basia kommer att vara med vid ceremonin på Kungliga Operan och hon är stolt över oss", säger Nadine. Foto: Olle Sporrong
Adina Krantz och Nadine Gerson har startat föreningen Zikaron där tredje generationens överlevande av Förintelsen föreläser på skolor. "Det är jättekul att vi ska få ta emot pris av kronprinsessan Victoria. Min farmor Basia kommer att vara med vid ceremonin på Kungliga Operan och hon är stolt över oss", säger Nadine. Foto: Olle Sporrong
Basia Gerson, 92 år och pensionerad laboratorieassistent, överlevde tre år i Auschwitz och kom till Sverige i de vita bussarna. Under sin uppväxt frågade Nadine ofta farmor Basia om tatueringen (fångnumret) farmodern har på armen. Foto: Olle Sporrong
Basia Gerson, 92 år och pensionerad laboratorieassistent, överlevde tre år i Auschwitz och kom till Sverige i de vita bussarna. Under sin uppväxt frågade Nadine ofta farmor Basia om tatueringen (fångnumret) farmodern har på armen. Foto: Olle Sporrong
Adinas morfar Tobias Amster föddes den 2 november 1920 i Polen och dog den 9 januari 1983 i Stockholm. Tobias hade fyra syskon och arbetade som översättare på Stockholms universitet. Han gifte sig med Adinas mormor Olga Amster, född den 5 september i den ungersktalande delen av Rumänien och död den 25 augusti 2004 i Stockholm. Foto: Olle Sporrong
Adinas morfar Tobias Amster föddes den 2 november 1920 i Polen och dog den 9 januari 1983 i Stockholm. Tobias hade fyra syskon och arbetade som översättare på Stockholms universitet. Han gifte sig med Adinas mormor Olga Amster, född den 5 september i den ungersktalande delen av Rumänien och död den 25 augusti 2004 i Stockholm. Foto: Olle Sporrong
Nadines farfars koncentrationsläger- pass. Av Josef Gersons handling framgår det att han bland annat varit i koncentrations-lägret i Sachsenhausen. Foto: Olle Sporrong
Nadines farfars koncentrationsläger- pass. Av Josef Gersons handling framgår det att han bland annat varit i koncentrations-lägret i Sachsenhausen. Foto: Olle Sporrong
Nadines farmor Basia Gerson, Basias syster Halla och Basias pappa Samuel Kamrat överlevde alla tre Förintelsen och återförenades efter kriget i Sverige. "Det var mirakulöst att tre personer från samma familj överlevde och fick återförenas", säger Nadine. Foto: Olle Sporrong
Nadines farmor Basia Gerson, Basias syster Halla och Basias pappa Samuel Kamrat överlevde alla tre Förintelsen och återförenades efter kriget i Sverige. "Det var mirakulöst att tre personer från samma familj överlevde och fick återförenas", säger Nadine. Foto: Olle Sporrong
Nadines farmor Basia Gerson (född 1923) och farfar Josef Gerson (1921-2010) och farfar som gifter sig. Basia var laboratorieassistent och Josef jobbade mestadels på Ericsson som tekniker och försäljningsdirektör. Bägge har låtit sig djupintervjuas i det stora vittnesarkiv, "Survivors of the Shoah Foundation", som Steven Spielberg 1994 tog initiativ till. Foto: Olle Sporrong
Nadines farmor Basia Gerson (född 1923) och farfar Josef Gerson (1921-2010) och farfar som gifter sig. Basia var laboratorieassistent och Josef jobbade mestadels på Ericsson som tekniker och försäljningsdirektör. Bägge har låtit sig djupintervjuas i det stora vittnesarkiv, "Survivors of the Shoah Foundation", som Steven Spielberg 1994 tog initiativ till. Foto: Olle Sporrong

De för berättelsen om Förintelsen vidare

Publicerad

"Vad kan vi två göra för att göra skillnad?", frågade sig Adina Krantz och Nadine Gerson när de hörde ett starkt tal på Förintelsens minnesdag för tre år sedan.

Nu får de 27-åriga barndomsvännerna stipendium från Micael Bindefelds stiftelse.

– Vi är så glada att få resurser till föreningen Zikaron som vi startat, där tredje generationens överlevande åker runt i skolor och föreläser, säger duon.

Nadine Gerson, som jobbar heltid som managementkonsult och driver Zikaron helt ideellt med Adina Krantz, gruppchef på Stim, stryker med handen över inskriptionen på minnesmärket "Vägen" vid Raoul Wallenbergs torg på Nybroplan i Stockholm. Varje gång de passerar här tänker de på stenklotets inskription "Vägen var ofta rak där judar fördes bort för att dödas" och den stenlagda vägen med järnvägsspår som leder till Stora synagogan.

– Det är lätt att tänka att jag personligen blivit skonad från antisemitism, men samtidigt har vi under uppväxtåren i judiska skolan och nu vid alla stora högtider i synagogan alltid varit omringade av säkerhetspersonal och polis. Det säger något om hotbilden och om hur det är att vara jude i Sverige i dag, säger Adina.

"Måste fortsätta berätta"

Nadine nickar.

– Dödsskjutningarna i Köpenhamn och Paris påminner oss om att fördomar och främlingsfientlighet lever kvar och behöver bekämpas. När Zikaron är ute på skolor får vi ofta höra att det är en fördel för eleverna att möta förhållandevis unga föreläsare som de kan identifiera sig med och vågar ställa frågor till, säger Nadine.

BindefeldFoto: Johan Jeppsson

I morgon tar duon emot 300 000 kronor, ett stipendium från Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen. Kronprinsessan Victoria är prisutdelare och fyra partiledare och fem statsråd närvarar vid ceremonin på Kungliga Operan.

– Att levandehålla minnet av Förintelsen är inte en judisk fråga. Uppslutningen från kungahuset, riksdagen och regeringen visar att hela Sverige är engagerat i vilket samhälle vi vill ha och leva i, säger Micael Bindefeld, kommunikationsstrateg.

Han fortsätter:

– Vi ser sorgligt nog en stark framväxt för antisemitismen runtom i Europa, till exempel i Ungern, Frankrike, Polen och inte minst i Malmö. Förföljelser drabbar inte bara det judiska folket utan även andra utsatta grupper som exempelvis hbtq-personer, romer och muslimer. Därför är Adinas och Nadines fantastiska engagemang så centralt. Överlevarna från Förintelsen börjar bli till åren och en ny generation måste ta vid, menar Bindefeld.

Nadine sköter främst det administrativa i föreningen, medan Adina och efter februari förhoppningsvis nio andra unga vuxna som alla är tredje generationens överlevare av Förintelsen föreläser så ofta de kan.

Adina och NadineFoto: Olle Sporrong

– Skolorna ber oss ofta att komma tillbaka och det är det bästa kvitto vi kan få, säger Adina, som får många frågor om sin mormor Olga Amsters historia.

"Mirakulöst att de överlevde"

Mormodern föddes i Rumänien 1926, deporterades till Auschwitz i boskapsvagn och hela hennes familj utom hon och systern mördades första dagen i lägret. Till Sverige kom Olga som flykting med Röda korset.

– Som barn visste jag inte om något annat, men när jag blev större reagerade jag förstås på att jag hade så liten släkt och att min mamma aldrig fått träffa sin mormor och morfar i och med att de mördats. Jag minns till exempel en solig dag på vårt lantställe då mormor sa "så här såg himlen ut i Auschwitz också". Förintelsen var hela tiden närvarande i hennes minne, säger Adina.

Nadine Gerson kommer ihåg att hon som barn varje gång hon besökte farmor Basia Gerson - i dag 92 år och pensionerad laboratorieassistent - frågade vad det är för tatuering farmodern har på armen och hon märkte att farföräldrarna aldrig slänger mat.

– Min farfar Josef Gerson var tekniker och försäljningsingenjör. Han föddes i Polen, sattes i ghettot när kriget började och var i flera olika koncentrationsläger innan han 1945 överlevde en av dödsmarscherna. Farmor Basia var i Auschwitz i nästan tre år innan hon kom till Sverige med sin syster Halla i de vita bussarna och här återfann sin pappa i livet. Det var mirakulöst att tre personer från samma familj överlevde och fick återförenas, berättar Nadine och förklarar att hennes farmor har svårt att prata om det som hänt, men att Basia öppnat upp sig mer sedan Nadine startade föreningen Zikaron.

Deras mor- respektive farföräldrar har låtit sig djupintervjuas i det stora vittnesarkiv, "Survivors of the Shoah Foundation", som Steven Spielberg 1994 tog initiativ till och Nadine och Adina tittade på intervjuerna inför studiebesöket som de i tvåan på gymnasiet gjorde till olika förintelseläger.

– Viktigast av allt känns det att förmedla den otroliga systematik med vilken nazisterna mördade sex miljoner judar. Tyskland gick från att vara ett ganska civiliserat land till att bli en diktatur och vi måste se till att andra länder i Europa inte går i samma riktning. Nu när det är flyktingkris i Europa och i Sverige behöver våra mor- och farföräldrars historia lyftas fram, säger Adina.

 

LÄS MER: Expressens sajt om andra världskriget

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida